Dagen är ny igen, story mitt kaffe står bredvid mig. Alla sover här utan jag och katten han har intagit ett skrovmål, är nu ute på äventyr. Har inget speciellt att skriva så därför blir det ett kort inlägg för att jag inte skall dömma mig själv för ordbajsare.
Lev nu i morgon vet man inte om den kommer igår kan man inte leva i utan Nu är till för att levas Nu!
Vad är det för dag idag???? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för idag är det Zarahs födelsedag Hurra hurra hurraaaaaaaa
Min syster dotter fyller år. Jag och mn familj hade tänkt att åka till henne med tårta och överaska men min make sa Nej! jag åker ingenstans utan att du har ringt och frågat. Ibland är det tur att jag är gift för hade han inte sagt det så hade jag varit hemma hos min syster med alla barn och tårta, sovaldi Men ingen hade öppnat då vi ringt på för de skulle inte vara hemma idag. Tack för att jag har en mera eftertänksam man som stoppar mig ibland.
men lite kul hade det varit och lite snopet om jag gett mig av och ingen hade varit hemma:) Så nu lilla Zarah vi ses på söndag i stället då vi firar gammelfarmor då sjunger vi för både henne och dig. Jag hoppas du haft en trevlig och solig födelsedag tillsammans med din mamma och alla kakor på Gotia
må gott lev nu och se till att få med dig glada saker idag tills imorgon så flyter du på vågorna
Kram på dig från den bästaste Mostern du någonsin kan ha 🙂
Men det är ju inte så svårt för du har ju bara en moster :/
Så jag behöver ju inte kämpa så värst för att vara den bästa mostern 🙂
Något stort har hänt för mig. Det känns som att jag gått ur en ständigt pågående kamp med ta dig i kragen anda. Det känns som att jag inte behöver vara ledsen, view arg inte ens frustrerad längre. Jag känner det som att jag befinner mig i acceptans inom mig. Att jag inte längre behöver skärpa mig, bara jag gör mitt bästa. Jag känner mig ödmjuk. Jag är lycklig hel och strålar av stolthet, kärlek och värme. Jag har haft förmånen att uppleva ärlighet som är helt utan skuggor. Jag har fått förmånen att få vara så tydlig rak och kärleksfull som jag alltid har varit. Innan så fick jag då jag visade min omgivning vem jag var, göra reträtt, Gå undan, känna mig undan skuffad och alltid förmycket. När jag tycker om människor, så gör jag det inte på låtsas. Jag blir impulsiv och visar i ord handling och hela allt hur mycket jag uppskattar älskar och tycker om. När jag gör det blir människor rädd flyr, blir tysta.
Oftast så gör det ont i mig då. Genom år av träning, så har jag fått lära mig att inte va så mycket. Jag har till och med lärt mig, att inte visa, inte säga förmycket. För att jag skall slippa uppleva övergivenhet, rädsla och sorg. Vilket för mig är hel sjukt egentligen.
Det är ju därför vi är här ! Vi lever på denna jord, för att lära ge till varandra.
Det jag är bra på det skall jag dela med mig av, det du är bra på skall du lära mig. Jag är till för dig jag kan lära dig något, du kan lära mig.
Men livet har och lär oss att bli inte så mycke,t säg inte till honom eller henne, att gud vad jag tycker om dig. Jag upplever dig så ärlig, det känns som jag kan lita på dig.
Nu till det euforiska tillstånd, som jag befinner mig i sen i förgår kväll, vilket fortfarande är . De underbara ledarna för Q de härliga deltagarna i Q med alfabets ordningen. Är anledningen till detta tillstånd……….
Igår på dagen, fick jag ett mail, i min in korg. Den härliga damen förgylde min dag, med ord som jag blir ödmjuk inför. Jag som knappt kan läsa, skriva eller i alla fall inte stava, har skrivit något som hon skulle plocka delar av för att dela med sig av till andra. Hur blev det så? Herre gud vart har vettet och balansen tagit vägen. Men jag blir stolt, glad varm och lycklig. Tills i nästa stund, då tankar som att hahahaha, e du dum,det är klart att hon skojar, du kan väl inte skriva nått. Den stundens tanke fick bo inne hos mig en kort stund, för jag bad den att flytta ut. Den har inget friskt att tillföra mig, jag vinner inget på att ha stygga tankar som trycker ner mig. Den gör inget för att jag skall få behålla mitt lyckorus, utan den endast förstör, kränger, och gör mig illa . Tanken fick kila ut bakvägen för det var där ifrån den kom. Tanken som tryckte ner, ville mig ont försvann lika snabbt som den kom in, härlighets känslorna återkom. När tanke fröken du är inget värd hade försvunnit lika snabbt som den kom. Så lyckades ödmjukheten värdighets fru tankar in, jag har sovit ödmjukt och värdefullt i natt.
Vilken tacksamhet jag känner inför mitt liv, att det kunde tillföra mig det, Tack livet för att jag fått uppleva allt. Tack adhd, som gör att jag har tillgång till alla eruforiska känslor, som inte brusar utan som är som stora härliga vågor. För det är ju det det handlar om , jag med ADHD har inte små brusande bäckar av känslor utan mera forsar där det kan vara forsränning. När jag upplever och känner då brusar det inte utan vågor som gungar. Detta är ju inte alltid bra för livet blir så känslofyllt. Men nu i denna stund i allt det positiva, när jag inte låter fröken tankarna om värdelös mm inte flyttar in, då bär vågorna mig jag flyter på dem.
Detta endast för att kvinnor i ett sammanhang låter mig vara den jag är. Nej så, var det inte utan med denna miljö så har jag möjligheten att tillåta mig vara som den jag är. Att vara den härligt underbara kvinna som jag är. Där jag kan bjuda på mig och mina tillgångar. För det är okey i det sammanhanget.
Nu var det även så att ett annat litet mail ramlade in i min mail korg igår, det var ett sånt där mail som stormade in. Visade sig där i morse, det var i från min tvilling själ. Kvinnan, som var som jag. Hon, som jag blev så betagen av , som hördes syntes och var så underbar. Hon som gav mig en spegel som sa mina ord. Även hennes brev var värmande, Helande och fullt av kärlek. Tack Vännen, du är en av vågorna som jag flyter på. Jag känner mig ödmjuk och tacksam för att fått träffa dig, även härligt med någon som är lika impulsiv och ärlig. Det är härlig med någon som inte blir rädd, för mitt dramatiska sätt. Som inte blir rädd och ler lite inom om sig själv, över min klumpiga impulsiva sida. För det är ju så även om jag ler inom mig med ironi, så syns det . Och när man , vet inte om jag kan säga man, men min adhd, gör att jag känner det. Min richterskala noterar och känner skakningarna, när jag i efterhand tittar på den. Då ser jag, att vi inte skrattade tillsammans, utan åt varandra, inte ihop utan var för sig, och vi skrattade åt det som sårade som gjorde ont. Men min nyblivna tvilling,tror jag har samma richterskala och är lika djävla ärligt dum som jag själv och det är häftigt.
Tack för att ni alla, har förgyllt mitt liv denna våg skall jag flyta länge på.
Idag skall jag leva NU , igår finns inte längre, men ger mig känslan som jag har idag. Den känslan vill jag ta med mig imorgon, om i morgon kommer så jag skall även i dag göra och visa det bästa med mig. Det är då jag är härlig, underbar och mitt rätta jag ……………
Skulle det vara att jag är mindre härlig och underbar i mitt rätta jag i dag ja … då gjorde jag mitt bästa just då… för jag kunde inte bättre 🙂
LEV LIVET IDAG JUST NU……..
Jag har en fantastisk känsla i kroppen. Tänk att jag har förmånen att få uppleva den känslan att vara som alla andra. Nej, pharmacy lite lugn var nog det innan med, men inte helt för igår var jag i ett sammanhang där jag var som alla andra. Två stycken underbara kvinnor vilka ledde denna grupp, eller kanske var det tre har inte riktigt koll men i alla fall. Q gruppen, men inte bara Q utan Q gruppen, som även har lite bokstäver gemensamt. Vilka fantastiska kvinnor, det var underbart att träffa dessa tjejer. Jag hade kommit på plats, jag var som de alla andra, en ny känsla för mig. Nya människor, där fanns en kvinna som jag kunde spegla mig i. De hon sa hade kunnat ramla ut ur min mun. Våra intressen var av samma sort. Hon var intensiv, Hon syntes och hon hördes. Jag blev alldeles betagen av henne. Hade kunnat bjuda hit henne för att prata med henne i flera dygn. Fast igentligen så hade hela gruppen, av dessa tjejer kunnat komma hit. Jag tror att vi hade kunnat sitta och prata i flera veckor här, men vi hade behövt att någon hjälpte oss att hålla i tråden.
Det är en så härlig känsla, då man befinner sig i ett sammanhang där man får vara en del, där mina konstigheter är tillgångar. Nu är det inte så att jag aldrig har passat in, för jag har inte förmågan att själv se när jag är förmycket, inte i stunden. Utan då inbjudningarna slutar att komma, då dimper tio öringen ner att mmm Jag blev för mycket. Jag var för intensiv, jag pratade eller avbröt för mycket. Så var det inte i går, jag sa kloka saker, jag kunde saker och jag var accepterad och någon som var med. Nu kan jag inte säga att jag inte varit det förut, för det har jag. Men det lilla som är annorlunda som är stort för mig, är att jag blev förstådd. Jag blev accepterad med mina brister som inte ens är brister, inte där i det sammanhanget. Där var jag en tillgång.
I andra sammanhang är jag oxå det, men i en snäll-fil. Där kan jag få höra att: Vilka kloka tankar du har, men blablablabla.
Vilket kommer jag ihåg tror du? Det som är efter kommat, är det som ramlar in i röran. Blabla bla aa är det som jag försöker att jobba, med bli bättre på hela tiden. Bla bla blaaa är det som är min funktions nedsättning. I den vanliga världen, där alla skall vara lika, blabla bla är det som skolan berättar för våra barn, som det redan innan har helt klart för sig att de inte klarar.
Var tyst! Räck upp handen! sitt still! Sluta vässa pennan! Har du glömt böckerna?
I den vuxna världen är det: Avbryt inte , lägg inte så mycket kraft på det , Anteckna! Kom ihåg glöm inte! Allt detta kan redan Jag som har adhd jag är väl medveten om att jag inte skall avbryta, jag skall försöka komma ihåg, Jag skall slutföra det jag håller på med…….. Jag försöker att inte vara impulsiv, jag försöker att inte prata för mycket, tänka efter innan. Men kanske lurar jag mig själv, att nu har jag tänkt efter innan för jag hamnar i situationer som:
Tänkte du inte på det?
Eller visste du inte det innan?
Hur kunde du tro att det skulle bli annorlunda nu?
Men igår fick jag inte höra det en ända gång, utan det var en tillgång att du bablade på kursen, det var härligt att du pratade.
En Tanke som jag skall kura på nu, är att hur skall det gå till för att våra barn och ungdomar som är som jag skall slippa blablablaaa .
Hur gör man eller hur skall man får människor i skolan, fritids överallt i samhället att inte trycka i oss med blabla bla. Hur skall man göra för att stärka dessa barn och hjälpa dem till att inte bara ha med sig att de är så lata, okoncentrerad, impulsiva och för mycket.
Hålla! Samhället Jag vet att jag är För mycket! För Impulsiv! Koncentrerad och stavar som andra målar. Men jag duger fast detta finns; Jag är en människa med allt detta och det gör inte dig bättre…
Vi, du och jag är lika mycket människor, vi både du och jag har känslor. Jag blir oxå ledsen glad, arg och sårad. När vi säger till den lilla tjejen att nu sitter du och drömmer igen, så hon har hört det förut många gånger. Killen som har myror i brallan, vet att man skall sitta still i skolan men Som lärare kräver du saker som är helt omöjligt att göra, du ber honom om saker som inte finns. Vi kräver inte att babysar skall berätta för oss vad det vill, då de gråter. Vi kräver inte av dem att de inte får gråta………
Men av en 10 åring som har myror i kroppen, kräver vi att han skall lära sig att stå ut, vi kräver att han skall läsa och konsentrera sig.
Vi kräver att han inte skall få utbrott, då han skall läsa ett matte tal och samtidigt klura ut vilket räknesätt som skall användas. Samtidigt som fläkten som bara han hör, surrar lite ojämnt, har en ganska hög volym surr surrsurr. Tänk om jag krävde av dig, att du skulle ha tusen tankar som åker motorväg, samtidigt skall du ha myror i brallan, som du inte får borsta av dig. Du skall älska att köksfläkten surrar ojämnt och inte skall du heller störas av jag pladdrar på medan grannen ropar och fläsket i pannan nästan brinner upp.
Jag är annorlunda, det finns många som jag. Minst en i varje klass, men jag tror nog det finns flera än en! Som i unga år skall göra det omöjliga möjligt. För att de skall duga som människor, av andra och sig själva.
Att inte duga för sig själv, är det som gör ondast, och vi vet redan att du inte tycker att vi duger. Vi duger inte ens för oss själva, när vi är små. När vi är vuxna kämpar vi för fullt att ändå få lite självkänsla, egen värde och uppleva känslan att vi duger! För det gör vi, vi duger med och utan brister för vi är alla gudomliga varelser som lever och har rätt att leva ett härligt och fullvärdigt liv. Jag är en tillgång för dig, lika mycket som du är en tillgång för mig. Vi är människor som lever här på jorden för att lära av varandra… Tillsammans…..
Idag skall jag leva, igår finns inte längre och i morgon har jag inte i mina armar
men
Nu har jag just nu och det är det som jag kan göra något åt
En rosa himmel och två koltrastar. Min son sitter vid köksbordet och skriver upp vår tecken. Min stora son satt vi köksborde och filosoferade om att gå utan jacka, for sale i bara skjortan. Mina barn är sommar barn, de till lika med mig letar redan i januari efter vårtecken.
Så fort julen är över drömmer vi om grillkvällar, trädgårdsmöbler och solen. Kan nämna att vi redan planerat in våran första grillkväll. Gästerna är redan inbjudna och menyn skall nu planeras. Nu är ju vi ganska traditionsbundna så majsen, köttet, tomaterna och de andra grönsakerna som gör sig goda på grillen, Hallumium osten kommmer att vara där. Laxen, sparrisen och svamparna.Men i år skall även en ny tradition läggas till. Den grillade kanelbullen med vispad grädde. Nu är det vår. Våren har nu kommit. Ljuset har tagit hit våren. Våren har väck alla fåglar och blommor till liv. Känslorna säger mig att det är vår. Äntligen kan vi lämna den kalla mörka tiden bakom oss.
Livet börjar nu att återvända till oss.
Förkylningarna visar sig vara vårtecken….
Nu börjar det igen 🙂
Kvällen är kommen. Barnen är i sina sängar och jag har just duschat. Rena härliga ny manglade sängkläder skall jag krypa ner i. Det är för mig kvalitet, seek livskvalitet i vardagen. Min speciella tjej ringde mig idag, treatment jag blir varm i hjärtat när jag tänker på henne och hör hur bra allt går med henne det kunde varit helt annorlunda eller det var helt annorlunda för ett eller två år sen. Nu är hon en spridande ung vuxen som lämnat sig drog liv bakom sig och vi har en frisk tjej som tar hand om sig. Tack vännen för att du tog dig ur det. Jag önskar dig all lycka och framgång du är värd det. Lev nu, inte i går, och inte imorgon, just nu ska du leva för du vet inte vad i morgon har med sig…
Njut av det du har inte vad du kan få, sakna inte det du förlorat ta tillvara på det du har………
Livet är fantastiskt om vi vågar se det fantastiska.
Vårsolen lyser! Den första koltrasten såg förvillad ut då han den stackaren gick på våran altan. Jag tyckte lite synd om han för han verkade leta efter mat. Här brukar ju vara en guldgruva av mat för sommar gäster. Tyvärr så har ju inte mina barn börjat härja på utsidan och glömt mackor kakor, physician så han fick nog sig inget skrov mål. Men jag lovade honom att om han kommer tillbaka framåt maj igen så kommer det finnas en liten delikatessbutik här på utsidan. jag skall personligen se till att han får sig lite frukost framåt maj. Dessa fåglar är vackra och deras sång gör mig glad så han är hjärtligt välkommen igen tror till och med att jag skall smyga mig ut i kväll och lägga ut lite mysmat till honom då kommer jag ha glädje av honom i sommar då han lockar till sig sin fru…..
Må gott Våren är här nu…….
Jag vet det jag känner det och jag älskar det…..
Här tänker jag mig skriva och även kopiera de inlägg jag skrivit i min tidigare blogg. Min ambition från början var ju att jag skulle tjäna några kronor genom reklam mm. De små ören som man tjänar på detta är svårt, mind och billigt jag vill inte sälja mina tankar. Jag känner inte att jag helt vi ställa upp och lägga ut massa blinkande lappar och länkar till sidor som casinon billiga lån mm.
Jag vill inte bidra till att någon annan genom att läsa min blogg blir lockad eller lurad till någon som de inte tänkt från början. Jag vill inte heller ordbajsa mig för uppdatera min blogg och känna mig tvungen att bara skriva för att min blogg skall finnas med i pingar och allt vad det nu heter. Jag bloggar inte av den andleningen. Jag bloggar för att sortera mina tankar, see jag bloggar även för att någonstans där ute kan det finnas någon som jag själv. Flicka med ADHD, pill På min tid i skolan så var man lat, inget läshuvud och återigen lat. Oftast upplevdes jag säkerligen som dum, mindre begåvad och jobbig. Flickor med ADHD syns inte de är tysta, misslyckade och okoncentrerade. Min ADHD innefattar även dyslexi. Vilket betyder att jag har lite svårare att tyda alla krumelurer av bokstäver och forma den till ord. När jag sedan format ordet kommer ett nytt ord, då är det ju jätte bra om man kommer ihåg ordet man läst innan. Här finns det ett problem vilket kallas arbetsminne. Minnet är bra men kort passar in på mig. för jag kan räkna jag kan läsa men krävs det att jag skall läsa ett matematiskt tal som även går ut på att jag skall plussa ihop en summa som sedan skall delas i en fjärdedel var på det skall delas med hälft och dra ifrån 10 % . Redan vid första raden så tog mitt minne semester, mina tankar är inte längre i mattetalet utan nu är tankarna någonstans vid ekvatorn och snurrar tillbaka till ica kvittot som ligger i plånboken för att slängas i den redan överfyllda papperskorgen.
Människor med Adhd kan jag inte uttala mig om, det är inte rätt av mig att säga att människor med adhd blabla€¦. men Jag kan utala mig om min egen del av ADHD Min adhd och hur den funkar för mig lika mycket som det finns olika mänskliga egenskaper. Så finns det lika många olika egenskaper av människor med olika egenskaper som har olika egenskaper av ADHD. Jag Säger mig inte vara någon sort av expertis inom området. Inte heller är jag någon form av praktförälder eller super adhdare. Utan en helt vanlig människa med en variant av adhd. Är jag någon form av proffs på något så är det inte adhd, men jag är proffs och jag är proffs på mig själv. jag är min egen professor inom mig själv. Jag är även en super mamma till mina barn, en super duktig konstnär på mig själv. Ibland kan jag stanna upp och riktigt slås av min förmåga inom mig att uppleva känslor som inte har med verkligheten att göra. När jag för första gången fick höra att folk får svaren inifrån sig själva om de riktigt fokuserar på sitt inre. Jag trodde på det provade på meditation, stillhet och letade febrilt inom mig för att hitta min inre röst min inre drivkraft. Men jag blev besviken, besvikelsen låg i att jag hade ingen inre röst, mera så hade jag en ständigt pågående motorväg av tankar inom mig som körde på tok förfort, hade stereon på högsta volym. För varje meter av tankar så kom det nya tankar som inte stannade eller tittade efter andra med trafikanter. I detta trafikkaos så lyckades inte jag i alla fall hitta någon inre röst eller lyckade stanna upp och reflektera. Jag trodde på helt fullt allvar att jag nog inte hade något inre. Mera ett tomt svart hål som ett oljetråg som gömts undan för att någon nitisk inspektör, inte skulle hitta det.
Det svarta i oljan sjönk tillslut till botten och den översta oljan klarnade emellanåt för att grusas igen av en ny tanke. Jag kunde inte meditera, jag kunde inte flyta runt i en sjö för att stilla oron som jag kände i min kropp. Efter som min kropp inom mig själv inte över huvudtaget är en lugn plats, skulle den bli lugn så handlade det om att jag sov. Eller att jag hade feber och var sjuk med lock för mina öron och dunkande huvudvärk som gjorde att jag inte orkade tänka.
Nu har jag ju blivit född med min adhd den är liksom något i mig som alltid har funnits, den finns där hela tiden utan att jag vet om det. Det är ett normalt tillstånd för mig, det är en del av mig. Jag visste inget annat fråns jag kom till en utredning som jag själv valt att genomgå. Flera år av väntan, så damp det ner ett brev där jag hade fått en tid till doktorn, en lång utredning många faktiskt rätt jobbiga timmar så satt jag och min man äntligen med det team som gjort utredningen.
De berättade för mig att min farhågor eller mina frågor nu skulle få ett svar. Jag hade ADHD ett recept och tack , hejdå. Min resa hade nu börjat en liten tablett på morgonen ljusblåa tydliga tankar som stannade kvar för att hinna besvaras infann sig, Någon inre röst hittades inte men alla tankar blev tydliga och kom till mig i lägre hastighet. det kom inte 10 tankar samtidigt utan det kom en som sedan födde en ny tanke som till sist bildar en helhet. Jag ser min egen del, jag har tid att reflektera, jag har tid att tänka klart.
Jag kan till och med tänka, hmm, nja, jag vet inte, vänta nu, vi tar en sak i taget, eller ett steg och känner efter vad är min del i detta, vems är problemet, är det mitt ansvar, är det jag som skall känna detta€¦.. Jag kan slappna av, jag kan ställa ner foten och säga nej jag vill inte det är inte rätt av dig att kräva det av mig€¦.. jag hinner till och med att tänka tankar som är detta det bästa jag kan göra, är detta det jag vill att människor ska se av mig€¦..en liten tablett på morgonen som ger mig tid
Dety är fantastiskt att denna lilla krumlutpiller har förmågan att ge mig reflektions tid, tid att tänka efter före ibland, den ger mig tillåtelse att inte vara så förbannat perfekt den gör mig kärleksfull emot mig själv den ger mig acceptans och förlåtelse känslor. Den ger mig förlåtelse denna tablett ger mig möjlighet att förlåta mig själv. Concerta heter tabletten som ger mig kraft och möjlighet att vara mänsklig, att göra fel och visa vad det var som orsakade problemet €¦€¦€¦.
Jag blir kärleksfull emot en tablett herre gud en liten tablett ger mig förståelse
Min kropp min själ andas, mind fast det är trötta andetag.
Mina tankar och känslor är helt slut men uppfyllda, påfyllda till max en liten grad eller gram till och de rinner över.
I vilken vikt mäter man Känslor?
Ãr det i kg, grader eller meter?
Nej det är nog mera för mig i alla fall seismografer som kan visas på en Richterskala.
För känslor kan ju virvla upp, så att de känns i kroppen och min kropp är min jordskorpa.
Visst är det så ibland att känslor kan skaka om en rätt så regält presis som en jordbävning. Jag har haft en sådan upplevelse, inte en dålig upplevelse utan en händelse som varit väldigt positiv.
Tänk positiva känslor av en tvådagars upplevelse.
Jag har varit på en kurs om nervropsykologiska funktionshinder.
Det ver en enorm upplevelse för mig, på resan ner till gbg i går pratade jag och min man om kurser och hur jobbigt det är med sånt. Man ska presentera sig och annat. Min make tycker inte det är så där jätte kul med sånt. Själv har jag inte ont av sånt, kanske beror det på min adhd eller så beror det på att jag helt enkelt inte tycker sånt är jobbigt….. Men jag har ju andra saker som jag tycker e svåra..
Stava till exempel är ju som ni redan märkt ett av mina problem och ett annat är ju det med SÄ RSK RIVN ING heheh..
Nu var det inte så att jag hade tänkt mig skriva om problemen utan om denna kurs!
Eftersom jag är medveten om min makes problem med att synas och att höras så var min tanke, att jag håller en låg profil jag skall bara lyssna och inte säga mera än nödvändigt……
Ha, ha hallååååå hur tänkte jag? Jag har Adhd! Och jag avbryter människor så fort jag får en tanke i huvudet. Jag gör det inte för att jag inte vet, om att man inte skall avbryta. Nej för jag är väl medveten om att det inte är okey att göra det.
Men Jag kan inte hjälpa det. Varjegång jag går på möten eller är på något föredrag, så har jag en lång diskution med mig själv innan kursen eller mötet.
Att nu denna gång skall jag inte avbryta, jag skall inte fylla i när andra inte får fram orden, jag skall lyssna låta alla prata till punkt och jag skall inte säga så mycket. Jag är 44 år jag har haft adhd i hela mitt liv, jag har gått på ganska så många möten under hela mitt vuxna liv.
Jag har under hela mitt liv avbrutit , tränat på att inte fylla i andra människor ord, alltid varje möte haft avsikten att inte avbryta och inte prata så mycket. Klarade jag det tror ni??
NEJ!!!!! inte denna gången heller höll jag min tänkta låga profil????
Visade jag min make respekt och matschade och gjorde det jag borde göra för att han inte skall skämmas för mig????
Skäms min man för mig??
Jag hoppas inte det, och jag tror inte han gör det men redan första timmen hoppade det grodor ur min mun, jag som hade för avsikt att tiga om min adhd, för att min man inte skulle behöva skämmas. Redan under första raden i min egen presentation sa jag att har en diagnos äter Concerta och bla bla bla,……
Jag tänker inte ens be om ursäkt! Jag är sådan!! Hallå det är jag som person, och det är så att jag kan inte hjälpa det, det är en del av mitt funktionshinder.
Det är en symtom av ADHD, det är en egenskap av mig, en egenskap som är en del av mig…. Och jag tror till och med att eller just nu så ser jag det som en förbannat bra egenskap.
Inte det att jag avbryter, det är inte bra.
Men att grodorna hoppar ur munnen på mig som såpbubblor, det tror jag är bra. Att avbryta andra när de pratar är inte bra, men det bara blir så jag kan inte rå för det.
Just då i den minuten så kommer jag på något som jag vill säga, och jag bara måste säga det nu, just nu!
För en mindre bra del med adhd är just det, att om jag inte säger det med en gång, så är det borta jag har glömt kommer inte ihåg och tanken är utan för min horisont lika snabbt som de dyker upp, lika snabbt är det borta det är därför jag avbryter ………….
Jag känner en stor tacksamhet att jag fick möjligheten att gå denna kurs
Jag känner en stor tacksamhet till att alla deltagare och ledare på kursen var just de människor de var.
Ni var där för att lära mig saker
Ni var utsända till mig för att ge mig viktiga meddelande och upplevelser.
Tack för att ni var som ni var, av er har jag lärt mig massor av saker om mig själv.
Tack för att jag är en sådan härlig, och impulsiv, person som har grodor i munnen vilka bara ploppar ut i tid och otid.
Tack för att ni orkade lyssna på mina grodor.
Tack för att ni delade med er till mig det gjorde att jag inte känner mig ensam.
Tack för att mitt liv är så fyllt av möjligheter och möten med andra människor.
Jag skall till och med tacka för ADHD för utan adhd så hade jag inte träffat dessa människor som var på kursen.
Tack för två trevliga härligt levande dagar där jag fick uppleva så mycket tack för den möjligheten…..
Nu skall jag vila mig mentalt och kroppstalt resten av kvällen
Må gott alla
lev
och
lev livet nu
igår spelar ingen roll
och
imorgon finns inte än……
I morgon ska jag och min man på utbildning i gbg. Vi kommer att sova på hotell Europa och kvällen är våran. Tittade lite på vad man skulle kunna göra på kvällen. Jag hittade Mikael Wiehe, ask min make hittade hmmm Åby travet.
Hur kul kan det vara på en skala???
Nja han tycker nog likadant om Wiehe som jag tycker o Under middagen idag hade vi en lite diskussion om Wiehe. Min make hade ingen större lust att lyssna på någon gammal proggare från 70 talet, illness som talar om bravader i Nicaragua.
Tänk vad olika man kan vara, generic och vi lever i samma hus. Min make säger sig vara en grå sosse, skulle mera likna honom med en lustlakej av Anders Borg och gänget. Själv vet jag inte vad jag är, har nog inte någon ståndpunkt längre. Åsikter har jag, men om dessa är politiska så hamnar de nog lite hur som helst och lite över allt………..
Det känns ju lite som att det egentligen inte spelar någon roll vad jag röstar på
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.