Författare: Carina Ikonen Nilsson Sida 297 av 320

Nu har vi varit på besök i  den nya klassen.

Måste skriva känner mig så full av förhoppningar och känner att det kommer att bli bra.

Skolan har  på ett utomordentligt sätt anstängt sig.

Vilken skolsal vilken miljö, discount i den lilla klassen våran lilla pojke ska gå i kommer det inte att gå att misslyckas.

Det finns  ett stort klassrum inrett efter tankar och kunskaper om just barn med koncentrationssvårigheter.

Barn som behöver lugn och ro.Jag ser framemot dagar av lycka, min lilla pojke kommer att ha det bra.

Skolan kommer att lyckas med sitt uppdrag.

De är ett föredömme för andra skolor de har hittat det som behövs.

Jag är förhoppningsfull i stora mått. Nu  kan min son gå i skolan och känna att han lyckas.

Lev idag just nu

© malix

17 aug.2009

12,00

Sakta börjar vi nu återvända till livet med rutiner.

Nu står vi inte inför tröskeln till vardagen, help nu är vi i den.

Rutiner skall nu införlivas igen. Livet skall återigen bli som vanligt.Sommarlovets härligheter som  jag hade innan skolan slutade för barnen känner jag mig bestulen på.

 

Ett nytt kapitel kan skrivas in  överskriften  skulle vara Sommaren som försvann.

Sommarsolen tröttnade gick någon annanstans nu ska snart värmeljusen lysa upp våra liv, hösten och alla färgerna ska färga våra själar.

Min dotter har återigen dolt det vackra ansiktet med bruna krämer, hon vaknade tidigt idag.  Lite trött och fortfarande inte riktigt kry, men ändå traskade hon iväg till den första skoldagen. Min lilla flicka gör nu sin första dag i den åttonde klassen.  Tiden går fort, hon är snart vuxen.  Snart ska hon börja i gymnasie. Hennes dröm i livet är att bli polis, Jag hoppas och vill att hennes önskan ska bli verklighet, tyvärr så har hon kanske inte kropplängden för yrket men ännu kan de ske mirakel.

 

Min son har även han insett att verkligheten nu är i vardagen  idag väcktes han vid halvsjuk kom upp vid sju.  Han har redan gjort allt han ska göra och sitter nu och väntar på att klockan skall bli 10.15. Då ska vi på inskolningsamtal till den nya klassen. Just nu känns det bra, ännu kan inget hända  honom men  snart är vardagen här och oron för hur det funkar kommer att vara på plats.

 

Denna veckan skall en kvinna maila mig angående min bok.  Mailet kommer att innehålla kommentarer om min bok. hennes uppfattning om jag skall trycka min bok.Är jag nervös?? Nej det är jag inte.  Vad förväntar jag mig av kommentaren? Jag vet faktiskt inte oavsätt vad som kommer att stå så är det min bok. Mina fingrar har format orden och jag har skrivit sida för sida en herrans massa sidor, framför allt så har jag gjort något stort!Jag har slutfört något som jag påbörjat.  Jag har till och med slutfört det på ett bra sätt.

 

Jag inbillar mig även att det finns en rödtråd, hmm jag vet inte ens vad en rödtråd är ändå har jag den i boken.Tacksamheten är till mig själv i tanken, tacksamhet av vilja och envishet som är något som även jag lyckats ha i min personlighet, drivkraften som gjort att jag kom till sista sidan i boken.Detta blev ett mindre inlägg, rödtråd? vet inte.

Lev idag just nu, imorgon är en ny dag att leva i……….

© malix

8.15

den 17 aug.2009

Det känns som hösten kommer tidigt.

Sommarens ljumna kvällar uppfanns inte i år, sovaldi sale augustis mysiga varma kvällar försvann i tomma intet.  Nu snart väntar en lång kall vinter, sale där värmeljusen och de vanliga stiarinljusen får värma upp våra själar.

Snart sluter vi oss inom husets väggar och livet går i ide.

Nästan gång man möter massa människor ute har de en vildblick i ögonen och jakten på den perfekta julklappen jagas. Jag har lovat mig själv i år att ta det lugnt, det gör jag i och för sig varje år, för att jag är inte så traditionell av mig. I år ska jag ta det lugnt på ett  annorlunda sätt, i år ska jag faktiskt vara traditionellare än vanligt men vara ute i tid.

 Det känns konstigt att sitta här och skriva om julen  dagen sista dag på sommarlovet har infunnit sig för min lilla dotter.  Hon är inte riktigt frisk ännu, hon är fortfarande trött och huvudvärken ger inte med sig. Igår ringde docktorn som skrev in henne på barnavdelningen på näl. bakterierna som gjorde henne så sjuk har fått ett namn.  Doktorn berättade att hon har streptokocker. De ligger sovande i dotterns kropp och vaknar till liv i bland. Själva sjukdomssymtomen botas  då de blommar upp med pencilen.  Dessa bakterier syns inte på de vanliga snabbprovet då man kollar halsfluss, därför visade sig inte på Vårdcentralens provtagning.  Vi fick inget pencilin nu, eftersom det onda i halsen hade gett med sig. Men  hon sa att om min  dotter skulle bli sjuk igen.  Skulle vi ringa till barnavdelningen så skulle de fixa så vi kunde få ut det på apoteket.

 

Det känns inte som en bra start på en början av terminen,  sista veckan sjuk och nu imorgon ska hon till skolan. Jag känner min dotter,  Min dotter är lik sin  moder tyvärr ocskå i mina dåliga sidor.  Ã„ven om hon  skulle känna sig jätte sjuk imorgon, så vet jag att hon hade smitit iväg till skolan. Kompisarnas  upplevelser av sommarlover och allt som här till denna världen är lockande för henne, inte en chans att  hon skulle missa detta. Nu längtar hon efter rutinerna, kompisarna och mormors morgon femma eller vad det nu är mormor sticker till henne.  Mormor jobbar på skolan och min dotter har tydligen en förmåga att få fika av mormor.

 

Min lilla kille börjar inte fråns på onsdag, men ett litet besök ska till innan som inskolning.  Inte utan att det känns i min mage.Hur kommer denna terminen se ut. kommer skolan att klara av hans humör eller kommer vi ännu få hämta hem honom då skolan inte lyckas?  Kommer han att bli retad eller har skolan förmåga att se till att det nu funkar? Har vi rätt funktioner  här hemma, så att det funkar bättre för våran lilla kille?  Ã„nnu en stor fråga ligger och lurar här.

Kommer jag att orka?

Kommer jag att orka?

Det känns som tunga ord, tårarna ligger bakom min ögonlock och just nu får jag lite svårt att svälja, för jag känner det- Detta sommarlovet har varit för kort för mig.  Jag har inte hunnit reparera min ångest eller mina sår från förra terminen.

Hur har då min lille kille reparerat sina.

Kommer han att orka.

Det här är svårt, och det är skrämmande för mig en klump i magen som jag inte känt  under dessa månader  kommer tillbaka.

Ã…ngesten lurar inom mig den liksom  lytar sig mot väggen just nu men gör sig redo att krama om mig vid första bästa tillfälle.

Kommer det att funka för min lilla grabb?

 

Min stora son börjar inte fråns på torsdag även här lurar ångesten. Hur kommer han att klara det kommer skolan  nu se problemen som  skolan ska lösa. Kommer  och har de kunskapen, som gör att de kan hjälpa min stora son att utvecklas? kommer de hjälpa till att ta ansvar, inse att min son inte har kragen och förmågan att göra det själv.?

Här bör även nämnas,  Jag kommer jag som mamma vara det stöd, som han behöver?

Kommer jag orka hela vägen eller kommer frustrationen tillbaka och kommer  skyttegravarna att grävas igen?

Där vi  vuxna ännu en gång ägnar oss åt pajkastning-Vi mot dom- Kommer vi vuxna bara leta fel hos varandra och inte se min sons behöv av hjälp.???

 

Våran stora dotter  gör nu sitt sista år, tredje året i gymnasiet här blir det nya erfarenheter hur kommer hennes år se ut?  Vad kommer hända efter 3dje året på gymnasiet?  Vad kommer hon att göra sen?  Hur kommer året se ut för henne. Kommer det vara bal ,kommer hon att vilja gå?

HJälp!!!!!!!!!!!!HJÄLP!!!!!! Bal ????

Balklänning  det förväntas att någon ska sy denna bal klänning????

HMUPHP!!! är denna någon jag????? Nej det kan inte vara jag det får inte vara jag….

Här skulle det vara bra om mormor  hade  varit  penssionär och haft krafter till att skapa ett underverk till balklänning.  Känner  mig lite, lugnare min  mamma är duktig på att sy här kommer vi nog få luta oss emot mormor,  men det är nog bäst att börja redan nu kanske behöver vi redan nu se till att fixa ordning allt som ska till balklänning.

Behöver börja i tid, slippa göra i sista minuten.

 

Ser nu vilket otroligt inlägg detta blev  LÃ…NGT!!!

Ändå är jag förundrad över att jag  på något sätt lyckats ha en röd tråd igenom hela inlägget, även om det  blev  ett innehåll av barn jul sommarlov och bal.

Snacka om att knyta ihop påsen, men dubbelknut. Inte heller i detta inlägg fick min broder några rader, inte heller nu kommer han att får det.  Men min lilla systerdotter ska  få ett litet hörne här.

Hon min lilla systerdotter som  är så otroligt olik sina kunsiner.  Hon som klarar allt med glans, som verkar ha en otrolig förmåga att hela tiden hålla sig kvar och alltid orkar kämpa, hon som gick ut med  MVG och VG i alla betyg i nia.  Nu kommer denna lilla stumpan med ………… du vet ramsan!  jag säger inte mera.  Min tankar  ligger inte  nu   i ramsan, utan  i hur du kommer eller vad du  har fram för dig  nu.  Snart är ni vuxna.

Jag önskar dig lycka till  i höst och jag vet ju redan här att du fixar det . Men jag vill ge dig lite ord  på vägen, Koppla av gör lite  crazy saker,  glöm skolan  ibland och njut av livet.  Var inte duktigt hela tiden gör lite av de skaker som jag  gjorde men kanske inte boorde ha  gjort.

Du kommer fixa det ändå.

Man behöver inte vara bäst, det räcker ibland med att  vara bra.

Bara man duger inom sig själv, så blir det bra.

Ett långt inlägg skall nu slutas detta långa inlägg slutat tväts utan slutsattser och klokheterr för utom dessa:

Lev idag , lev just nu i stunden  vilket jag borde ha gjort  fast då hade inte inlägget blivit till för då hade jag inte skirvit  om julen hösten och allt vad det nu var…

Lev nu

 

© malix

åter igen hemma i våran lilla värld.   Under ett antal timmar av hemska upplevelser av det som inte får hända, ask är jag och dotter återigen hemma. Hon ligger och sover docksött i sin säng. Pannan är inte längre så varm, och jag börjar känna mig trygg igen.Efter läkarbesöket sitt har vi varit ute på ett äventyr som vi skulle viljat vara utan.   Sjukvårdsupplysningen skickade iväg oss till juorcentralen i Uddevalla.  doktorn där skickade iväg oss med ambulans till Näl. Många timmar väntan som innehöll både ångest och oro, landade sen i en sal och säng. Trött av dagens händelse somnade jag med min hand omslutande av min dotters hand, vaknade upp tidigt av att min dotter sa jag har inte ont längre, inte så ont i allafall.  En heldags väntan  med dropp i armen utan mat fick min lilla dotter uppleva igår. Därefter fick hon en tallrik med soppa.  Jag har aldrig sett min dotter njuta så av mat där till en talrik med soppa, hon gillar inte soppa. Men igår njöt hon av denna tallriks innehåll.  efter några timmar med maten i magen fick vi åka hem vi var åter här hemma  vid sju tiden igår.Nu ligger hon  i sin säng och sover, hon är utan feber. Härligt hon börjar bli frisk igen.© malix

Jag kan andas ut.  Jag vågar se längre än till 9.30 idag för det har redan varit. Igår kom min dotter hem tidigt efter att hon sovit hos en kompis.  Hon hade hög feber och ont i halsen, generic min tanke var halsfluss.

 Efter ett tag kände jag lite obehag pga av allt jag läst i förbi farten om den så kallade svininfluensan, ambulance så jag ringde sjukvårdsupplysningen. Det var ett samtal jag inte borde ha ringt för jag blev mera rädd än jag var innan jag ringde.

Tog kontakt med vårdcentralen här hemma och fick besked om att vi inte skulle vistas ute och ingen fick komma hem till oss. dessutom skulle vi  komma till vårdcentralens via akut intaget 9,30 idag.  Ett dygns väntan och ett dygn av oro. Dottern sjuk och febern var ganska hög. tankar som vad gör jag om hon blir jätte sjuk får jag inte åka till akuten då hur ska man göra då  ringer man ambulansen eller vad gör man. Var tankar som snurrade inte en enda tanke på att ringa till någon som kunde det inte heller diskuterade jag det men min make.

Alla tankar snurrade och min ångest har  gett mig dålig sömn i natt. Min dotter har inte heller sovit mycket och väckte mig då hon mådde extra dåligt.

Vaknade sent i morse mmen kom iväg till sjukhuset.  Ringde på klockan  en skötare kom och öppnade, vi berättade vad man sagt till oss igår och vi blev infösta på ett rum.  Personalen som tog emot oss, tyckte att jag skulle gå ut till luckan och anmäla att vi var där så jag reste mig för att gå dit.

Då ändrade hon sig och sa nej vi fixar det här ut i fall om att.  Där efter sa hon att eftersom  det kan vara svininfluensa så kommer personalen ha skyddsutrustning då de kommer in.

 Just sådana  utalanden är inte bra för min fantasi, inte för min oro heller.

Väntan där inne i det lilla rummet skapade så många rädslor och tankar hos mig. Den första tanken var att hjälp vi är i ett rum där det varit människor som haft svininfluensa, tänk om min dotter inte har det och det är detta rummet som gör att hon får det.  Jag vågade inte ens tänka klart tankarna och då jag tittade på min lilla underbara söta dotter fick jag tårar i ögonen som jag inte vågade visa henne. bilder  om hur hon var när hon var liten och bilder om hur mycket vi missat att göra som jag velat att vi skulle göra ramlade fram inom mig och gjorde ont.

Dörren öppnades och doktorn kom in helt utan  skyddsutrusning och var som vanligt inga försiktighets åtgärder var tagna. Undersökte henne och hittade inga fel. vi fick gå ut i väntrummer och vänta på provtagning,  det visade ingen halsfluss, men lite förhöjt blodprov.  In till doktorn igen och inget recept dricka mycket och alvedon var föreskrifterna, blir hon inte bättre tills fredagen så måste vi ringa och komma dit igen. Med dessa ord gick vi  ut från läkarmottagningen, lättade i sinnet min oro var då under kontroll.  Hem bäddade ner henne i soffan i rummet  cola att dricka och glass en film sattes i som hon nu ligger och tittar på.

 

Nu är jag tyvärr ensam med mina tankar igen, mina rädslor hoppar fram och jag känner mig ganska liten, tänk om hon inte blir bättre tänk om de hitta svininfluensa  när vi är tvugna att åka igen.  Tänk, tänk, tänk …….

Även i dag hoppar så flagor och fragment upp framför mig aom alla  rubriker jag sett i förbi farten om just den fruktade influensan.

Jag inser att jag blivit påverkad av allt som skrivits och sagts om det på nyheter och löpsedlar.  Jag som inte ens tänkt att vaccinera mig, Jag som varje gång jag ser en löpsedel inom mig tänker på att de är bara för att sälja tidningar det är säkerligen inte så farligt, idag inser jag att jag blivit påverkad, jag inser att jag lika som alla andra har rädlsan som  bara skapats av rubriker på löpsedlar.

Jag ska nu försöka tänka klart och hinna i fatt känslan som på något sätt lyckats få tag i mig.  En känsla som jag inte vill ha en känsla som skapats av media för att de vill ha nyheter som människor betalar för denna rädlsa har jag just hittat inom mig idag när tidningarna förlänge sen  slutade skriva om den fruktade svininfluensan… då lyckas den bo hos mig …..;(

© malix

120809

12:34