Kategori: Malix Sida 21 av 64

Då vart det morgon igen. Ny morgon, nya möjligheter. Men ingen ny husbil. Sakerna som står i vardagsrummet står kvar. Det har kommit saker emellan för husbilshämtandet. Han som sålt husbilen till oss har fått förhinder. Annars om det inte varit så att husbilen fortfarande står i affären. Tror jag att maken hade varit vaken redan nu. Vaken och alert för att vara ute och greja med den. Nu är maken kanske inte riktigt den morgonmänniska som jag är, men hade husbilen stått här hade han fixat. Nu står den i affären och maken ligger och sover. Jag hör stora sonen som sitter och snackar, i sitt rum. Lilltösen sover och även mellangrabben. Katten fått sin mat och jag sitter här och dricker mitt kaffe. Så som jag alltid gör.

Igår drack jag mina Herbalife drycker, tycker mig känna mig lite piggare, eller lite bättre kanske är det mina önske-tankar men, då spelar det ingen roll. Då får det vara dom, gör tankarna att jag känner mig bättre så okej, tron förflyttar berg, då kan dom göra att jag förflyttar mig till mera energi, mera må bra. Är det så att det nu bara är önske-tankar så gör det inget, det gör att jag känner mig lite bättre. Allt är inte lika svart som det var innan, innan då när jag var helt urlakad.

Igår snackade vi om kärlek här hemma. Vi snackade om att den där härliga känslan när man är kär, den där bubblande men även lite otäcka känslan, som gör att det är jobbigt att vara kär. Kärlek är vackert, men man kan inte äga en annan människa. Kärleken är viktigt men… när kärleken låser fast, är det ofta så att den som är låst ofta vill vara olåst.

Nej, vi ska inte skilja oss. Nej, jag känner mig inte fast låst, det hoppas jag verkligen inte att maken heller gör. Vi snackade mera i största allmänhet. Jag tror att den där stora riktigt riktiga kärleken, är den kärleken som visar dig att du älskar på riktigt. Är när du har känslan, att den här människan vill jag bli gammal med. Den här människan vill jag som 80 åring sitta och prata med, skratta tillsammans med. Den här människan vill jag upptäcka världen tillsammans med. Den här människan orkar jag, står jag ut med att ha tråkigt. För allt i kärleken, förhållandet är inte alltid roligt. Jag måste stå ut med tråkighetstiderna, tillsammans med den jag lever med. För dom stunderna kommer, dom med. Jag tror även att för att ett förhållande ska hålla i längden. Måste det finnas utrymme för egna intressen, egentid och självtid. Men att man sedan möts i vissa gemensamma intressen, att det finns vissa saker man gör tillsammans. Vi här hemma har ju husbilen, som ett gemensamt intresse. Mitt bloggande är inte alls av intresse för maken, men är för mig. Han fotograferande är jag inte alls, intresserad av. Men ibland följer jag med han då han ska fotografera. Ibland gör han det själv. Han läser ibland mina inlägg, ibland inte. Men han får ibland sitta och vänta, på att jag ska bli klar med vissa inlägg.

Musik är även det ett intresse för oss båda. Även om jag kanske mera gillar det där med livekonserter, eller han gillar det han med. Men innan han träffade mig var han inte så noga med konserter, inte så som jag är. Jag målar tavlor, vilket han inte är intresserad av. Men han hänger upp mina tavlor, han står ut med att jag ibland fastnar i målande och bara gör det. Han står ut med mig nu när jag är sur, grinig och tråkig och inte äter mat.

Jag tror det är det, som är den riktiga kärleken. Att man ger av sin tid även i tråktiderna. Att man kan mötas utan sminket och klarar av regniga dagar. Att man löser tråktiderna tillsammans, så de är tider som man i efterhand kommer på att det egentligen var en helt okej tid. I alla fall är det kärlek för mig, i alla fall för mig är det de som är riktig kärlek.

Jag tror att det är viktigt på riktigt viktigt, att man inte säger allt man tänker till kärleken. De där nedlåtande orden som sårar, ska jag vara tyst med. De där orden, man vet gör ont, håller man för sig själv. Att mötas vänligt, låta dom snälla orden komma ur munnen är viktigt. Bråkorden är onödig, är jag sur och grinig ja då kanske jag i stället behöver vara för mig själv och vänta ut sur-grinigheten och vänta med att umgås. Som ni förstår är skällsorden uteslutna.

Nå jag även jag råkar få ut en del grodor ur munnen. Ibland när jag ska förklara min kärlek för maken, då tittar han på mig och frågar om det där lät snällt när jag tänkte det. För det lät inte så gulligt när orden ramlade ut ur munnen. Jag minns en gång att jag sa något som jag tyckte var snällt men, när jag sa det hörde hur illa det lät. Ibland när jag tittar på dig så känner jag känslan i ögonen. Då gör det lite ont i ögonen. Jo i mitt huvud lät det bra, innan orden ramlade ut.

Nog för nu. ha en bra dag

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick förmånen att vakna upp till ännu en dag
2. Tack för att jag fick en trevlig kväll igår med familjen.
3. Tack för att Livet går vidare fast det ibland känns lite tråkigt och surt.
4. Tack för all kärlek jag har i mina känslor.
5. Tack för min syn på livet.

Lev idag just nu. Igår finns inte längre kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Det börjar bli ont om inlägg, där av skriver jag nu ett inlägg som först kommer att ses på Torsdagen. Torsdagen är en dag jag jobbar full dag. Där av blir det att jag skriver dagens inlägg nu redan på måndagen. Jag vill att det ska finnas ett nytt inlägg fast jag jobbar så vi får utforska ett område så som vi gjort flera gånger innan. Tema kärlek har varit sådana inlägg. Tema ADHD lika så. Även bemötande är inlägg jag skrivit på förhand.

Idag får det bli ett inlägg om att jobba med människor. I vissa fall möter vi människor i deras hem. I andra fall är det som jag, som möter människor i boenden. Det finns massvis med olika former av boenden. Jag jobbar med ungdomar. Andra kanske jobbar kanske med andra människor. När man jobbar som jag och andra som jobbar med människor. Är det viktigt att vi inser att det är makt vi arbetar med. Att vi oavsett vad vi jobbar med, har makt i våra arbeten. Även de gånger vi inte tror att vi har makt, så har vi det. Dom vi jobbar med, är beroende av oss oavsett vad vi jobbar med. Makt och hjälp, de söker hjälp och vi har makten att hjälpa eller inte hjälpa. Människor som söker hjälp är utsatta människor, dom är någonstans i livet där dom inte reder upp det dom får hjälp med av egenkraft. Jag tänker att det i vissa fall tagit lång tid för dom att ens våga, orka inse att just det här, det behöver jag hjälp med. I vissa fall är det inte dom som sökt hjälpen utan någon myndighet som sett att här behövs det andra krafter för att få till en förändring.

Tänker vi på det, vi som jobbar med människor? Har vi det framför våra ögon, när vi möter den vi ska hjälpa? Borde vi ha det?

Jag menar att vi alltid, inte i vissa fall utan alltid, måste ha på oss de glasögonen när vi möter människor i jobbet. Vi behöver hela tiden inse att vi har en otrolig makt i vår position. Vi behöver hela tiden se till att vi inte brukar den makt vi har, mera än nödvändigt. När människor söker hjälp, är det för att dom litar på att vi kan lösa. Vi är där för att hjälpa och den vi hjälper är i underläge. Ibland vill de inte ens ha hjälpen vi erbjuder, men måste ta emot. Då är det viktigt att vi hanterar vår makt varsamt. Inte brukar den mera än nödvändigt. Hur hanterar man makt varsamt? Hur gör man när man möter någon i dessa lägen? Jag tror det handlar om att vi ber om lov, vi frågar på vilket sätt och vi berättar vad vi gör. I alla lägen tror jag på kommunikation. Vi berättar att nu behöver vi göra detta, hur skulle du vilja att vi gör det. Vill du att jag ska göra? Eller ska vi hjälpas åt? Hur gjorde du innan det blev så som det är nu. Man kan även berätta att så har skulle jag löst det, men det är mitt sätt att lösa. Hur skulle det vara på ditt sätt? Oavsett vad det är så är det kommunikation som är viktigt. Kommunikation och att vi i mötet respekterar den vi möter. Kommunikation kan vara mycket, vårt kroppsspråk, tidpunkt, var vi befinner oss och hur vi säger saker. Vissa kanske behöver bilder i sin kommunikation, andra behöver rit prat, Seriesamtal. Vissa kanske vill att vi inte pratar så mycket, andra kanske vill prata mer. Vissa vill att man gör det man ska så fort det bara går så dom sedan slipper den som utför. Andra vill ha det där lilla samtalet eller den lilla fika stunden efteråt. Jag tror vi vinner massvis på att göra det där lilla extra oavsett om det är att göra jobbet och gå därifrån eller bjuda in till samtalet.

Jag säger inte att jag är bäst på det här nej nej, jag lär mig varje dag. Men jag tror faktiskt att jag mera ofta har för ögonen, att när jag är på jobbet är det en maktsituation och jag måste hantera den varsamt.

Nog för idag.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Det blev inte att hämta någon husbil idag, jag misstänker starkt att det blir att ha vardagsrummet i oordning ännu ett tag. Nu är det inte lika i oordning som det varit innan, utan maken har packat om lagt lite i ordning och sorterat. Men en meter tvärs över rummets vägg ligger det saker högt och lågt. Andas, jo det vill till att ta ett extra andetag när jag tittar på kaoset.

Idag vart det jobbdag, jobb dag där det var mötes tid och lite lunchhjälp. Ändå när jag kom hem, vart jag helt slut. Så trött att jag fick gå och lägga mig. Jag sov i två timmar, utan att vakna. Ännu fast jag varit vaken i en timma, är sömnen i kroppen. Sov antagligen på tok för länge. Det är bara att inse energin som fanns innan magen krånglade kommer ta lång tid att få tillbaka. Men då måste jag nog börja äta på riktigt.

Idag och igår åt jag bara flytande. Just nu har jag fått Herbalife i min vardag. Är bara på andra dagen, men jag är smått förundrad. Jag är inte hungrig. Inte alls hungrig. Inte en sugen på att äta, det räcker gott med en mugg med måltidsersättning. Nu vet jag inte om det blir någon vikt av det. Det är inte därför jag dricker mina drycker, utan för att magen inte ska göra ont. Vad jag läst mig till så är drinkarna fulla med nyttigheter, behövs inga vitamintillskott allt finns i drinken. Även om jag var trött idag när jag kom hem, så var det inte samma trötthet som det varit under förra veckan. Då vart det så illa att jag fick ligga och samla kraft, till att orka gå upp för att ta något att dricka. Nu går kroppen av egen maskin.

Kommer detta bli min nya livsstil? Nä tror inte det, men så länge som magen krånglar och gör ont, är det ett bra sätt att ändå få något i magen och slippa känslan av orkeslöshet.

Nåja jag har bara provat i två dagar, kanske blir det annorlunda än nu. Men just nu är jag smått imponerad av känslan av mättnad. Nu var jag kanske inte så hungrig innan heller, det beror ju på magvärken. Men energi verkar komma smygande. Jag orkar i alla fall hålla mig vaken. Jag orkar med att leva. Jag tror verkligen på det här. Det är så skönt att slippa ha ont i magen. Det är så skönt att veta att i morgon när jag vaknar, kommer jag att vakna utan att jag har ont i magen. Jag hoppas att denna härliga känsla, kommer att hålla i sig. Så härligt att slippa ha ont i magen och slippa att värsta tankar. Tänk om, tänk om det blir så illa. Nu bor tanken där borta i långt bort i stan. För just nu känns det som jag är på rätt väg.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag vaknade i morse.
2. Tack för att dryckerna fungerar.
3. Tack för livet.
4. Tack för att det kommer en dag i morgon ännu är det inte försent för att det bor en husbil här på uppfarten när jag kommer hem i morgon.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

Snart får vi hämta vår nya husbil. Men vädret måste bli bättre så att det går att sitta ute utan att frysa sig fördärvad. Det ska bli så kul att inreda vår lilla, eller lilla det skulle inte maken gilla att jag sa. Jag skriver i stället så att vi får inreda den väldigt stora husbilen med våra saker. Det där pillet och grejandet som gör att myskänslan bor i bilen. Det ska bäddas här har vi beställt madrasser till våra sängar, vi har köpt nya sängkläder så att alla bäddar har samma sängkläder. Här har samlats ihop lite textilier som ska göra känslan av mys lite extra. Jag tror att poddmaskinen ska få bo i bilen, men min lilla Espresso bryggare ska självklart med ändå. Det där riktigt bryggda espresso kaffet som är särskilt gott. Badkläder ska självklart bo i bilen och lite extra kläder om i fall att det skulle bli en längre tur. Förr om åren har vi alltid haft med massa mat som ligger kvar i bilen. Nu har vi bestämt att det får vara utan. Maten ligger bara där och blir gammal ändå. Vi handlar alltid på vägen till och använder inte alla dom där varorna jag bunkrat upp med. Nu längtar jag till sommaren och solen. Längtar tills bilen rullar iväg från uppfarten och vi kan göra våra upptäckter. Sun Living kommer att få namnet Lvl^II. Eller ska man köra all in med namnet och skriva Lvl^I.I?

Nu kommer lillflickan ha en egen säng utan att vi bor trångt, Tyvärr är det nog så att sängen inte kan vara nere hela dagarna utan blir nedtagen på kvällen. Är den nedfälld blir det svårt att sitta i sittgruppen. Eller i alla fall svårt att kolla tv. Nu kollar vi kanske inte så mycket på tv när vi är ute. Vi brukar inte heller sitta inne i bilen om det är varmt och skönt ute. Nu börjar det en NY husbilstid. Med ny husbil. Spännande. Nu längtar jag till sommarens värme och solens strålar. Längtar efter det där glaset med Prosecco och Aperol.Några isbitar i så att det svalkar. Ha en fin dag.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

En ljus framtid är vad vi ser, en framtid där den lilla trasiga grabben blivit hel i sig själv och nu snart ska gå ut i vuxenlivet för att göra vuxna kloka val. Han går ut gymnasiet och ser ljust på framtiden. Jobb finns och livet planeras med klokhet av grabben.

Vi har haft sista soc mötet för vår lilla grabb, han är snart snart vuxen och inte behöver delta i möten, angående att få bo här. Om bara några månader bor han här för att han bestämt det. Han bor här för att vi gemensamt bestämt att han ska bo här, för att börja skapa sig den framtid, han nu snart går in i. Avsluta gymnasium, jobba och samla på sig. Han vill spara så att han kan köpa sig en lägenhet. Han vill ut och resa. Vill prova på och smaka på vuxenlivet, genom att göra smarta val. Samla på sig sådant han kan behöva. Vi har länge pratat om att man bor hemma, tills man känner sig redo. Redo är man när man har en peng på banken, när man har möbler att möblera sin lägenhet. När man har körkort, bil. När man har ett jobb man vill ha, när man gjort alla dom där lärlingstimmarna. Då är man vuxen och klar för att flytta. Vår lilla grabb har blivit stor.

När jag tänker tillbaka på tiden han har bott här, blir det ömsom vin och ömsom vatten. Jag och lillgrabben är lite lika, vi har haft våra konflikter kommer säkerligen att ha flera genom åren framöver. Men vi har även mjuka stunder där vi kan prata om andra saker som vi båda lär oss av. Oavsett om han inte har kommit till oss biologiskt. Är han vår lillgrabb. Han kommer att gifta sig få barn och vi kommer få flera barnbarn. Tänka sig så många vi kommer att bli när det är jul och andra högtider.

Ni kan inte ens om ni försöker förstå vilken känsla jag har i kroppen, av dessa tankar. Jag skulle inte ens om jag försökte förklara, förklara hur varm jag blir i hjärtat. Tänka sig han som kom hit, hade som högsta önskan att bli en uteliggare som var radiopratare och trädgårdsjobbare. Hade inget hopp om att fixa skolan, han tyckte nog själv att han var en jobbig grabb. Nu är det snart student, höga betyg, Han här även ett jobb. Han jobbar alltid på lov och jobbar tre dagar i veckan just nu. Han är stolt över sig själv och sina prestationer. När vi pratar framtid. Ser han ljust på framtiden, han kommer att fixa det, för det är just det han gör. Han fixar och donar alltid. Han löser saker. Han är ekonomisk, och ser framåt för att få möjligheter till att få det bra som vuxen.

Han har planer för sommaren att åka på semester tillsammans med kamrater. Dom ska inte till någon semesterort och supa huvudet av sig. Nej dom tittar till grannlandet Norge för att ge sig ut på tur. Hyra stuga och vandra. Det är inte alla ungdomar som ser det som en semester. Jag hoppas dom får riktigt trevligt när dom åker.

Nu snart har vi tillsammans byggt det där framtidshuset, förr var det som ett ostabilt korthus. Idag är det en gedigen grund han skapat sig, en grund där han kan fortsätta bygga för att få det grymt bra som vuxen. Jag är så tacksam, så väldigt tacksam för allt som varit och kommer att bli. Nu får jag sluta skriva för nu grinar jag, inte av sorg utan av lycka.

Tacksamhet

1. Tack för att jag fick vakna till en ny dag.
2. Tack för att vår lilla grabb då för längesedan kom till oss.
3. Tack för att hans liv ser så ljust ut
4. Tack för att livet är så vänligt.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.
Just nu gäller.

God morgon, en stor sol lyser upp himlen men jag sitter i pyjamasen och en tjock morgonrock på mig. Igår åt jag ugnskokt lax och potatis. Det var så gott att få riktig mat. Men idag känns det inte lika bra i magen som innan. Kanske är det bra för att den har fast föda att jobba med. Igår var även dottern och hennes familj här dom hämtade gymmet och en bänkpress, rummet där vi hade gym är nu ett rum där jag kanske kan plocka upp mina målarsaker igen. Men ännu är det bara en tanke. Dotter pratade kontor, hon tyckte vi skulle göra rummet till vårt datorrum och att jag ändå kan ha lite målarsaker där. Själv vet jag inte. Själv är jag fortfarande så trött och blir bara trött av tanken på att flytta saker. Det får vara som det är just nu. Ett tomt rum för utom på förvaring av målarsaker, trädgårdsdynor mm. Ett bättre ord är nog skräprum. Men det är ett rum.

Idag får vi besök här hemma. Besöket kommer att få vara i vårt vardagsrum, där kaoset från byte av husbil bor. Jag börjar vänja mig vi att vi alltid, verkligen alltid har stökigt i detta rum. Inte är det en bra vana, jag önskar verkligen att det skulle vara lite mera i ordning. Men Husbilen som står på vår uppfart, är husbilen som ska bytas. Den nya husbilen står i affären. Det är bara att gilla läget. Eller nej det är bara att acceptera läget och inse, att vårt vardagsrum ofta är en avställningsplats för massa saker.

Förra året vid den här tiden var det även då kaos. Då gjorde vi ordning lill-flickans rum som då var ett målarrum. Då var det ett ännu värre kaos där det var bokhylla som skulle bort, möbler som skulle flyttas och soffa som skulle slängas. Det här kaoset som är nu är värre men mindre. Nåja, när maken hämtat husbilen så blir det bättre då får han ta ut alla saker i den nya bilen och vardagsrummet blir i alla fall lite bättre i alla fall än det är nu.

Ny dag nya möjligheter, när här blir det att vila och åter vila. Det får vara som det är här hemma. Ha en fin dag.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag även idag vaknade upp till ännu en dag.
2. Tack för att gymmet är borta, nu slipper jag se åbäket.
3. Tack för solen som visar sig det ger mig hopp om att livet ändå är.
4. Tack för att jag till trotts magesaker, ändå kan sitta här och njuta av kaffe, sitta här och trycka ner tangenter och ändå vara lite tillfreds med saker.
5. Tack för att vi är en dag närmare att få den nya husbilen.

Lev idag just nu, igår är historia och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

då sitter jag i soffan igen och skriver. Himlen är ljust blå och solen lyser på det vita huset på kullen som ligger ovanför vårt område. Jag har aldrig sett att någon bor där. Vi pratar om det där huset ibland jag och maken. Där skulle man bo brukar vi prata om. Vi fantiserar, men kommer sedan på att nej där kan vi inte bo…. Backen upp snö och på vintern måsta man skotta…. Men det är så fin när det står där bland träden och har morgonsolen. Ett hus i skogen men ändå så nära till allt som finns i vår lilla by. två våningar äldre modell och så lockande….

Ny dag nya möjliga möjligheter. Idag ska dottern och hennes familj komma och hämta gymmet som står i källaren. Gymmet som var ganska så länge sedan jag använde, det tar plats och står och pratar med mig. Använd mig säger det men jag lyssnar inte. Nu blir det kanske ett kontor där nere i källaren. Eller så blir det ett rum till för någon som behöver komma och bo här för att få det mera trevligt. För några år sedan bodde det en pojke i rummet. Han är nu vuxen och stakat ut sitt liv.

Rummet kan även bli ett målarrum. Kommer jag igen få ett målarrum. Tanken är lockande. Vi får se vad det blir. Nu får dom som känner sig pigga och krya lyfta, själv tänker jag att jag får prata med lille Alfred och underhålla honom. Idag är det att prova att äta mat dag. Maken ska bjuda dottern med familj och alla här hemma på sina hamburgare, själv ska jag äta kokt mat. Kokt fisk, kokt potatis lite kokta morötter till. Det är lika bra att vänja sig vid att mat inte kommer att vara så spännande som innan. Nu får det bli snäll mat. Väntar på röntgen igen förra gången var det diskbråck, denna gången magen man ska undersöka på ett mindre trevligt sätt.

Jag blir så orkeslös av att inte äta mat, kanske är inte det hela sanningen utan kanske beror det mera på infektion i magen som gör att jag är trött och inte orkar. Men nu vill jag bli av med magproblemen på riktigt. Här kommer det att bli kokt mat framöver. Mycket fisk och mycket vatten att dricka.

Nä solen lyser på det fina vita huset där på kullen, Nu ska jag sitta här och fantisera om det fina vita huset. Fantisera om att jag bor där. Vaknar på morgonen sitter där ute i solen och dricker mitt kaffe, en tidigt morgon på sommaren. Det är så tidigt att jag hinner med att njuta av kaffet innan jag ger mig av till sjön för att träffa mina badsystrar. Att dagdrömma är nyttigt för fantasin.

I veckan kommer maken att hämta den nya Husbilen. LVL^I.I. Det ska bli kul att börja inreda den. Det kommer att bli så skönt när allt bor i husbilen igen och inte i vårt vardagsrum.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna upp till ännu en morgon.
2. Tack för solen nu på morgonen, den gör världen så fin utanför mitt fönster.
3. tack för att det är idag jag får äta mat igen. Ser till och med framemot att äta kokt fisk och potatis.
4. Tack för att gymmet försvinner, det ger oss mera plats i källaren.

Ha en fin dag.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Snö på tvären här utanför fönstret. Skönt att vara inne och slippa köra bil. Idag fick jag sova lite längre för natten tog inte riktigt tag i sömnen. Hade svårt att sova och hade ont i magen. Idag blir det att kurera och fasta en dag till. En dag där snön yr och det är redan helt vitt med drivor av snö. Var kommer det att sluta?

Det har blivit hutlöst dyrt att handla mat. Nu ska väl inte vi klaga för vi har pengar kvar när månaden är slut. I alla fall har maken det. Inte alla har pengar hela månaden. De får äta det som finns i skafferiet. Men det är något som är galet, när tomater kostar över 75 kronor. Vi har kommit överens om att här köper vi på extra priser. Är det för dyrt, visar vi det genom att inte handla det.

Vi handlar oftast på Willys i VBG. Men jag tycker det har blivit dyrt där med just nu. ICA här hemma där nöd-handlar vi. Nöd-handlar när det saknas något fort. Dom sa på tv:n igår att priserna har kommit för att stanna. Hur blev det så att vi har dom dyraste varorna i norden? Hur kommer det sig att det är billigare för norrmän och danskar. Jag tror på idén om att det är för lite konkurrens. Den osynliga handen, styr inte längre. Utan storheten är det som styr, då är det inte ens kvalitet som gäller utan stora mängder. Det borde finnas mera solidaritet i vår värld. Ingen ska väl behöva gå hungrig här i vårt land? Hur ska det gå för barnfamiljerna? Hur ska det gå för dom som är mindre välbeställda? Jag har det bra, ändå känner jag att jag behöver hålla ett extra varv om plånboken. Men är något billigt, kan jag köpa på mig så vi har. Det kan inte den som behöver räkna kronorna. Bara där är det en orättvisa. Barn ska inte behöva gå hungriga, dom har rätten att få bra väl lagad mat. Dom ska få möjlighet att smaka tomater och gurka. Men hundra kronor för en gurka och ett kg tomater är galet.

Näe jag har inte mera och skriva nu heller. Ni får ha en fin dag och ta hand om er i kylan.

Tacksamhet.

1. tack för att jag fick vakna till en dag till.
2. tack för att jag har det så bra. Vi behöver inte gå hungriga. Mina barn har möjligheten att äta sig mätta. Fast priserna har blivit hutlöst dyra.
3. Tack för att det är en dag till att lägga till i fastans tecken, snart, snart måste jag vara frisk igen. Snart är jag igen som vanligt. Inte så sur och grinig som jag känner mig just nu.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Det är tråkigt att vara sjuk, inte orka med mera än små korta stunder för att sedan ramla ner i soffan. Jag spelar tv spel. Inte pga av mig själv, utan tack vare min bror som gav oss ett PS4. Jag gillar race spel och det sitter jag och spelar. Gör jag inte det, ser jag på tv. Det räcker, efter det blir det vila och åter vila. Igår var jag ute i friska luften en stund vilket var skönt. Idag ska jag försöka ta mig till den närmaste återvinningen om jag orkar. Då får jag lite steg och luft. 5 dagen med fasta, gör nog min matthet, men jag tror mera att det är infektionen i sig som gör mig så trött. Jag vill bli mig själv igen, vill bli den där som hoppar upp ur sängen och gör.

Men nej nog med klagade, nu får det räcka med klagomål från mig. Jag sitter ändå här vid min dator och dricker kaffe lyssnar på musik. Idag är det Muse som förgyller stunden. Allt som oftast är det Muse som gör mina dagar, av musik. Det går liksom inte att tröttna på musiken. De senaste dagarna har maken lagat mat detta för att jag inte äter utan bara dricker. Övriga familjen måste få mat även om jag inte äter.

Jag trodde det skulle vara svårt att fasta men det är ganska så enkelt. Dricka och åter dricka, hunger finns inte på riktigt i kroppen utan mera i tanken. Visst luktar det gott när maken lagar något av sina paradrätter. Eller inte parad utan mera vardagliga rätter. Just då det osar gott, kan jag känna att jag vill smaka. Men hunger på riktigt är borta.

Orkar inte skriva mera nu, får bli en bild här idag.

Starka människor trycker inte ner andra, utan de lyfter upp dom. När teamet ser till vi känslan och glömmer herr och fru någon och Inga. Då gör vi ett bra jobb. När vi ser det som människor gör bra i stället för dåligt, då ser vi på människan. När vi gör tvärt om, ser vi saker i andra som vi inte tycker om hos oss själva.

Ha en fin dag. Ta hand om dig.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna upp till en nya fin dag.
2. Tack för att det går att stå ut med att bara dricka.
3. Tack för att jag har så många människor omkring mig.
4. Tack till mig själv att jag gör det som läkaren sa till mig att göra. Hoppas att antibiotikan tar bort alla små baskilusker.
5. Tack för att vi har så bra sjukvård här. Då jag var på sjukhuset blev jag bra emottagen och fick den vård jag skulle ha.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

Ingen feber och faktiskt lite mindre ont i magen. Hungrig nä, kanske lite små sugen på fast föda. Men än så länge blir det flytande, det kommer bli fram tills nästa helg. Därefter blir det snällmat, snällmat ska det bli efter att jag blir frisk och kry från detta. Fiberhavregryn släng dig i väggen, sonen som har samma åkomma Divertikulit, fast värre än vad jag fick, sa släng dom mamma det är fel sorts fibrer för tarmen. Vanliga mjuka havregryn är bäst. Morötter är bra berättade han. Just det här med att ha infektion i tarmarna, verkar vara enkelt att sköta om när man lärt sig vad som är bra.

Får man ont, då är det att dricka näring några dagar, i början kanske bara vatten. Därefter kan man prova på genomskinliga drickor och morot-saft. Man ska undvika ris, pasta. Buu jag som älskar pasta, kommer att få sluta med det. Alla varor som är av spannmål, ska undvikas. Rött kött inte heller bra. Bye bye Entrecote och Oxfile, här får bli fina fiskar i stället. Havs mat, grönsaker och rotsaker. Men det är inte nu, utan om en vecka drygt.

Just det här vill jag inte uppleva igen. Det står när jag läser att vissa får det en gång, andra så som sonen och hans pappa får det då och då. Dom fick det båda två när dom var unga. För sonens räkning blev det en vecka med dropp och sjukhusinläggning. Vissa får även en liten påse på magen, om det vill sig riktigt illa.

Jag är över femtio närmare sextio om vi ska vara nogräknade. Då är det vanliga att få sådana här åkommor. Men jag har bestämt mig för att det här magont var en varningsklocka, den säger ta hand om dig och fuska inte med maten. Jag är glad att jag slapp att ligga på sjukhus. Jag är glad över att det går så enkelt att inte äta. Kanske är det inte så konstigt, jag har fortfarande ont i magen. Men nu är det nog lite ont av det som var i tarmarna, mest ont av antibiotikan. Kanske därför det går så lätt att fasta.

Tacksamhet.

1. Tack för att jag fick vakna upp till ännu en dag.
2. Tack för den fina morgonen, där solen gjorde och gör underverk på himlen.
3. Tack för att jag igen håller på att bli frisk.
4. Tack för att jag klarar fastan så bra.
5. Tack för alla kunskaper jag lär mig i livet.

Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.