Kategori: Vardag & familjeliv Sida 2 av 11

Glutenfria kycklingfiléer i Airfryer – igår i köket, idag i källaren

Igår lagade jag glutenfria kycklingfiléer i Airfryern, med sallad från växthuset och mitt luftiga afghanska ris. Nere i källaren samsas våra världar. Han med sin ordning, jag med min skaparröra. Igår blev det kyckling i Airfryern, sallad med tomater från växthuset och afghanskt ris – en middag lika enkel som god. Idag är det samma källare, samma vi, men dagen bär på något mer: längtan efter Alfred och eftermiddagen som väntar.

Read this post in English-> Gluten-free chicken fillets in the Airfryer – yesterday in the kitchen, today in the basement with Alfred in mind

Igår – maten och källarlivet

Igår satt jag här i källaren. Vårt lilla hobbyrum. Vi har båda våra stationära datorer här nere och sitter rygg mot rygg. Han på sin stol, jag på min. Han med WoW, sport och hästar, jag med pennor, måleri, stickningar och skrivandet. Vi säger kanske inte så mycket, men ändå är det gemenskap. Samtidigt är det fint att vara nära, även om vi gör helt olika saker. Det här rummet är egentligen ett förråd nu för tiden, men det är den plats vi har som vår plats att leka på.

Du får ursäkta röran. Men röran är min. Jag sprider ut mig. Penslar, färger, garn och papper lite överallt. Därför blir det levande, och inte stelt. Kanske är det också min ADHD som gör att röran växer så fort – men samtidigt är det där kreativiteten bor. Här finns idéerna som blir till färg, ord och ibland till mat på bordet.

Kreativ hörna i källaren med staffli, teckningar och målargreje
Min målarhörna i källaren
Datorhörna i källaren med ritade figurer på väggen
Min skriv- och datorhörna
Vårt hobbyrum i källaren med två datorhörnor och skaparrum
Vårt gemensamma källarrum

Igår – maten på bordet

Och igår lagade jag som vanligt mat. Jag lagar maten på veckodagarna och maken står i köket de dagar har är ledig.
Glutenfria kycklinginnerfiléer i Airfryern. En sallad med tomater och gurka från växthuset. Jag blandade i de rivna morötterna som blev över dagen innan, plus alfalfagroddar, rödlök, citron, olja och vinäger. Fräscht och gott.
Jag har tidigare delat mitt recept på pizzasallad som på pizzerian – enkelt, fräscht och perfekt som vardagstillbehör.

Krispig Kyckling får du av majsmjöl och panko

Panerade glutenfria kycklinginnerfiléer redo för Airfryer – krispiga och gyllene
Glutenfria kycklingfiléer på väg in i Airfryern

Kycklingen blev krispig: majsmjöl → ägg → glutenfritt panko. Sex minuter på varje sida i Airfryern, och sen in i ugnen en stund. Viktigt att de inte ligger för tätt. Till det hade vi en kallsås på gräddfil, majonnäs, sambal oelek och chilisås. Och jordnötssås. Ja – den går fint att göra själv och då kommer alla smaker ännu tydligare fram. Jag länkar ett ICA-recept längst ner, och skriver min snabbvariant i receptdelen.

Det afganska riset som är en favorit här hemma.

Kanske inte av alla, Maken är väl så där förtjust i det bara. Men stora sonen han uppskattar riset och det är mest därför jag gör det.

Riset gjorde jag på mitt sätt – en variant av afghanskt ris. Jag har sagt det förr och säger det igen: ris ska tvättas! Länge. Vattnet ska bli klart. Sen får det ligga i blöt några timmar.

Basmati-ris i vatten under blötläggning inför tillagning av afghanskt ris
Afghanskt ris i blötläggning

När jag kokar har jag mycket vatten, buljong, curry, chili, vitlök och lök. När det är klart häller jag av och lägger tillbaka i kastrullen med hushållspapper under locket. På så vis blir det sådär luftigt och fint.


Idag – längtan efter Alfred

Men det var igår.
Idag är en ny dag. Ändå sitter jag här i samma källare. Samma röra, samma stolar. Men ändå inte samma vi för maken ska snart till jobbet så det är inte längre – rygg mot rygg. Idag finns tanken någon annanstans. Nämligen på Alfred.

Jag längtar redan, fast klockan är inte mycket. Senare idag nämligen i eftermiddag får jag åka och hämta honom i skolan. Den känslan gör mig varm. Att få träffa honom, höra vad han vill berätta, vara en del av hans eftermiddag. Det är just det jag ser fram emot.


Mellan raderna

Igår handlade allt om mat och dofter, även om stilla gemenskap rygg mot rygg. Idag handlar det om väntan. Här mellan raderna finns närheten: Det handlar om att ha en plats. Men även så handlar om att dela vardagen. Det är att få längta efter någon man älskar. Och kanske är det också en del av livet med ADHD – att allt sker på en gång, att röran blir en del av helheten, men också att glädjen ofta gömmer sig just där.


Nu blev jag nyfiken på dig hur har du det?
Hur ser din vardags röra ut – är det ordning eller kreativt kaos hos dig?

Reflektion

Kanske är det just här livet känns som mest – här i gårdagens middag, även om det också finns i dagens längtan. I röran här nere, samtidigt i tystnaden rygg mot rygg. Här upplever jag, samtidigt som jag ser de små ögonblicken, vilket formar allt här i vårt liv. Det är här vi kan uppleva och känna inom oss själva – just i de där vardagliga stunderna, som därför blir till i all enkelhet.


Avslutande reflektion med citat – här och nu är livet.

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer. – Carina Ikonen Nilsson

Vanliga frågor om glutenfria kycklingfiléer i Airfryer

Hur tillagar man glutenfria kycklingfiléer i Airfryer?
Lägg de kryddade kycklingfiléerna i Airfryerns korg och tillaga på 180 grader i cirka 18–20 minuter. Vänd gärna efter halva tiden för jämn tillagning.

Blir kycklingen saftig i Airfryer?
Ja, Airfryern gör att kycklingen får en krispig yta samtidigt som den behåller saftigheten inuti.

Vilka kryddor passar bäst till kyckling i Airfryer?
En enkel blandning av salt, peppar, paprika och lite olivolja fungerar alltid. Men du kan variera med vitlök, chili eller örter efter smak.

Kan jag laga frysta kycklingfiléer i Airfryer?
Ja, men det tar lite längre tid. Räkna med 22–25 minuter istället för 18–20 minuter, beroende på storlek.

Prenumerera på bloggen: Klicka här
Stöd mitt skrivande: PayPal-länk


Recept från igår

Glutenfria kycklingfiléer i Airfryer

  1. Rulla innerfiléer i majsmjöl.
  2. Dippa i uppvispat ägg.
  3. Vänd i glutenfritt panko/ströbröd.
  4. Lägg på bakplåtspapper i Airfryern.
  5. 6 minuter per sida.
  6. Håll varma i ugnen tills alla är klara (lägg dem luftigt).

Servera med:

  • Kallsås: gräddfil + majonnäs + sambal oelek + chilisås. Här smakar man sig fram. Egentligen gör jag nog så i all mat jag lagar. smaklökarna får bestämma när jag lagar mat.
  • Jordnötssås: se hemmavariant nedan eller följ ICA-receptet.

Jordnötssås – hemmagjord (snabbvariant)

  • 1 dl jordnötssmör
  • ca 1 dl vatten (späd till önskad konsistens)
  • 1–2 msk japansk soja
  • 1 liten vitlöksklyfta, riven
  • 1 tsk riven ingefära
  • chiliflakes eller sambal oelek efter smak
  • 1–2 tsk pressad lime eller lite vitvinsvinäger
  • en nypa socker eller honung

Rör ihop allt i en kastrull på låg värme tills det blir slätt. Smaka! Justera sälta, syra och hetta – hemmagjord blir oftast mer smakrik eftersom du styr balansen själv.

Vill du följa ett recept från ICA? Lägg in din länk här: ICA: Jordnötssås (sök på “jordnötssås” och välj din favorit).

Afghanskt ris – min variant

  1. Tvätta riset länge, tills vattnet är klart.
  2. Låt ligga i blöt några timmar.
  3. Koka i mycket vatten med buljong & kryddor (min tvist: curry, chili, vitlök, lök).
  4. Smaka av – när riset är klart, häll av.
  5. Lägg tillbaka i kastrullen med hushållspapper under locket.

Resultat: luftigt, smakrikt och perfekt tillbehör.


Gluten-free chicken fillets in the Airfryer – yesterday in the kitchen, today in the basement with Alfred in mind

Yesterday I cooked gluten-free chicken fillets in the Airfryer, with fresh salad from the greenhouse and my fluffy Afghan rice. Down in the basement, our worlds coexist. He with his order, me with my creative chaos. Yesterday it was chicken in the Airfryer, salad with greenhouse tomatoes, and Afghan rice – a dinner as simple as it was good. Today it is the same basement, the same us, yet the day carries something more: longing for Alfred and the afternoon ahead.

Läs det här på Svenska ->Glutenfria kycklingfiléer i Airfryer – igår i köket, idag i källaren


Yesterday – Food and Basement Life

Yesterday I sat here in the basement. Our little hobby room. We both have our desktop computers down here and sit back-to-back. He in his chair, me in mine. He with WoW, sports and horses, me with pencils, painting, knitting and writing. We may not say much, but still, it is togetherness. At the same time, it is comforting to be close, even if we are doing completely different things. This room was once a storage room, but now it has become our space to play and create.

You will have to excuse the mess. But the mess is mine. I spread out. Brushes, paints, yarn and paper all over the place. That is why it feels alive, and not stiff. Maybe it is also my ADHD that makes the mess grow so fast – yet at the same time, that is where creativity lives. Here lie the ideas that turn into colors, words, and sometimes into food on the table.


Kreativ hörna i källaren med staffli, teckningar och målargreje
Min målarhörna i källaren

My painting corner in the basement

Datorhörna i källaren med ritade figurer på väggen
Min skriv- och datorhörna

My writing and computer desk

Vårt hobbyrum i källaren med två datorhörnor och skaparrum
Vårt gemensamma källarrum

Our shared basement room


Yesterday – Dinner on the Table

And yesterday I cooked, as usual. I take care of weekday dinners, while my husband cooks when he is off work. Gluten-free chicken fillets in the Airfryer. A salad with tomatoes and cucumbers from the greenhouse. I also mixed in the shredded carrots left over from the day before, plus alfalfa sprouts, red onion, lemon, oil and vinegar. Fresh and good. I have also shared my recipe for homemade pizza salad – simple, fresh and perfect as an everyday side dish.


Panerade glutenfria kycklinginnerfiléer redo för Airfryer – krispiga och gyllene
Glutenfria kycklingfiléer på väg in i Airfryern

Crispy chicken with corn flour and panko

Gluten-free chicken fillets ready for the Airfryer

The chicken turned out crispy: corn flour → egg → gluten-free panko. Six minutes on each side in the Airfryer, and then into the oven for a while. It is important that they do not lie too close to each other. Alongside we had a cold sauce made of sour cream, mayonnaise, sambal oelek and chili sauce. And peanut sauce. Yes – you can easily make it yourself, and then all the flavors come through even more clearly. I link to an ICA recipe at the end, and I also include my own quick version.


Afghan rice – a family favorite

Perhaps not everyone’s favorite – my husband is not too fond of it. But my eldest son loves it, and that is mostly why I make it.

I cook it my own way – a twist on Afghan rice. I have said it before and I will say it again: rice must be washed! For a long time. The water must be clear. Then it needs to soak for a few hours.

Basmati-ris i vatten under blötläggning inför tillagning av afghanskt ris
Afghanskt ris i blötläggning

Afghan rice soaking in water

When I cook it, I use plenty of water, broth, curry, chili, garlic and onion. When it is done, I drain it and put it back in the pot with a paper towel under the lid. In this way the rice becomes fluffy and light.


Today – Longing for Alfred

But that was yesterday.
Today is a new day. Still, I sit here in the same basement. The same mess, the same chairs. But not quite the same us, because my husband will soon leave for work – so we are no longer back-to-back. Today my thoughts are elsewhere. With Alfred.

I am already longing, even though the day has barely begun. Later this afternoon I get to pick him up from school. That thought makes me warm inside. To see him, to hear what he wants to tell me, to be a part of his afternoon. That is exactly what I am looking forward to.


Between the Lines

Yesterday was all about food and flavors, even about quiet togetherness back-to-back. Today it is about waiting. Here between the lines lies closeness: it is about having a place. But it is also about sharing everyday life. It is about longing for someone you love. And maybe this too is part of living with ADHD – that everything happens at once, that the mess becomes part of the whole, but also that joy often hides right there.

Now I am curious about you – how is it for you?
How does your everyday clutter look – neat and tidy, or creative chaos?


Reflection

Maybe it is right here that life feels most real – in yesterday’s dinner, even if it is also in today’s longing. In the mess down here, and at the same time in the silence back-to-back. Here I experience, even while I see the small moments, which together shape everything in our lives. It is here we can feel within ourselves – in those everyday moments that, therefore, become life in its purest simplicity.


Woman with sunglasses at the beach, a day by the water in summer sunlight Carina Ikonen Nilsson

Yesterday has already settled into history, tomorrow waits further ahead. But right now – this is where life happens.
– Carina Ikonen Nilsson


Frequently Asked Questions about Gluten-Free Chicken Fillets in the Airfryer

How do you cook gluten-free chicken fillets in the Airfryer?
Place the seasoned chicken fillets in the Airfryer basket and cook at 180°C (350°F) for about 18–20 minutes. Flip halfway through for even cooking.

Does chicken stay juicy in the Airfryer?
Yes, the Airfryer gives the chicken a crispy outside while keeping the inside tender and juicy.

What spices work best for chicken in the Airfryer?
A simple mix of salt, pepper, paprika, and a little olive oil always works well. You can also add garlic, chili, or herbs depending on your taste.

Can I cook frozen chicken fillets in the Airfryer?
Yes, but it takes a little longer. Plan for 22–25 minutes instead of 18–20 minutes, depending on the size of the fillets.


Subscribe to the blog: Click here
Support my writing: PayPal link


Recipes from Yesterday

Gluten-free chicken fillets in the Airfryer

  1. Roll fillets in corn flour.
  2. Dip in beaten egg.
  3. Coat with gluten-free panko/breadcrumbs.
  4. Place on baking paper in the Airfryer.
  5. 6 minutes per side.
  6. Keep warm in the oven until all are done (place them with space between).

Serve with:

  • Cold sauce: sour cream + mayonnaise + sambal oelek + chili sauce. Taste your way – I often do this with all my cooking, letting the taste buds decide.
  • Peanut sauce: see quick version below or follow the ICA recipe.

Peanut Sauce – Homemade (Quick Version)

  • 100 ml peanut butter
  • about 100 ml water (adjust for consistency)
  • 1–2 tbsp soy sauce
  • 1 small garlic clove, grated
  • 1 tsp grated ginger
  • chili flakes or sambal oelek to taste
  • 1–2 tsp lime juice or a splash of white wine vinegar
  • a pinch of sugar or honey

Heat gently in a saucepan and stir until smooth. Taste and adjust salt, heat and acidity – homemade usually gives more flavor because you decide the balance yourself.

(ICA recipe link: add here)


Afghan Rice – My Version

  1. Wash the rice thoroughly until the water is clear.
  2. Let it soak for a few hours.
  3. Cook in plenty of water with broth and spices (my twist: curry, chili, garlic, onion).
  4. Taste – when done, drain.
  5. Return to the pot with a paper towel under the lid.

Result: fluffy, flavorful and the perfect side dish.

New glasses again – glasses lying on the laptop while writing a blog post on Malix.se

Nya glasögon igen – vardagsliv, Thåström och Oskar-serien

Nya glasögon igen.
Hej och varmt välkommen hit till bloggen Malix.se. Idag bjuder jag på ett inlägg om något så vardagligt som glasögon. Kan man skriva ett helt inlägg om det? Jo då – det kan man, i alla fall kan jag det.

Read this in English ->New Glasses Again – Everyday Life, Thåström and the Oskar Series


En seg dag som fick ett lyft

Här sitter jag i soffan igen. Igår var en seg dag, men det var inte så konstigt – vi kom hem sent efter en magisk kväll med Thåström i Karlstad. Musikupplevelsen var större än livet självt, och tröttheten dagen efter kändes nästan som ett minne i sig. Vill du läsa mer om den konserten hittar du inlägget här: Thåström konsert Karlstad – en magisk kväll i musikens tecken.

Trots segheten fick vi ändå gjort en hel del. En av sakerna var att hämta mina nya glasögon på Synsam. Jag har ett abonnemang där jag hyr glasögon mot en månadskostnad, och när maken var där sist blev det plötsligt väldigt fördelaktigt för mig att skaffa ett fjärde par. Igår var dagen då jag hämtade ut dem.


Så nöjd som man kan bli

Jag blev riktigt nöjd! Glasögonen känns lätta, sitter perfekt och är dessutom snygga. När jag provade dem på plats skämtade jag med expediten: ”Nu har jag så många glasögon att jag känner mig som Elton John.” Hon log och svarade: ”Visst är det härligt att ha en sådan känsla.” Och det är det verkligen.


Abonnemang på Synsam – smart för mig

Synsam har ett koncept som jag tycker är riktigt bra. Du hyr dina glasögon och kan uppdatera dem år efter år. Jag betalar månadsvis för ett par solglasögon, ett par vanliga glasögon och ett par läsglasögon – det är grunden. Men för några veckor sedan hade de ett extraerbjudande, och då slog jag till på ett fjärde par.

Bloggskrivande med nya glasögon igen – vardagsbild från soffan.
Så här ser det ut när jag sitter i soffan med datorn, glasögonen nära till hands och bloggen uppe på skärmen. Ett vardagsögonblick i skrivandet

De nya sitter så skönt att jag knappt märker att jag har dem på mig. Och även om det är kul att de är snygga, är det viktigaste förstås hur jag ser med dem. Nu är världen klarare – sådant jag tidigare bara såg suddigt har plötsligt fått skarpa konturer.

En liten parentes: Om du själv blir tipsad av mig och tecknar abonnemang hos Synsam får du faktiskt två månader gratis. Jag får en månad som tack, men du tjänar mer på det än jag. Ett tips om du ändå går i glasögontankar. Skicka mig ett mail så ska jag berätta för dig.


Oskar-serien – nästa kapitel

Idag ska jag fortsätta arbeta med nästa inlägg i min lilla Oskar-serie. I morgon publicerar jag del två, och det kommer även en del tre och fyra. Ämnet ligger mig varmt om hjärtat och därför vill jag ta tid på mig och få med så mycket som möjligt i varje inlägg.

Själva texten skrev jag för många år sedan, men tankarna lever vidare och känns fortfarande aktuella. Serien blir ett sätt att samla dem på nytt. Har du missat första delen? Här hittar du den: Oskar-serien – om att möta barn med NPF i skolan.


Mellan raderna

Vad säger det här inlägget om mig? Kanske att jag gillar glasögon och att jag gillar att variera. Kanske också att jag ofta skriver långa texter, som jag sedan får dela upp i flera delar. Men det säger också något om omtanke – jag vill ju att du som läser ska orka följa med hela vägen.


Reflektion

Ibland är det skärpan som gör skillnaden. Rätt glasögon kan förändra allt – plötsligt ser vi detaljerna som tidigare var suddiga. Samma sak gäller livet. När vi stannar upp och justerar blicken kan vi upptäcka saker vi annars missar: små glädjeämnen, en ny ton i ett samtal eller en känsla som väntat på att få bli sedd.

Vad blir tydligare för dig om du ser med ny blick idag?


Efterord

Tack för att du följt med i dagens inlägg, även om det handlade om något så vardagligt som glasögon. Vardagen rymmer ju ofta mer än vi först anar.


Citat Lev idag – om att leva i nuet

”Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.” – Carina Ikonen Nilsson

Read this in English New Glasses Again – Everyday Life, Thåström and the Oskar Series
Prenumerera på bloggen
Stötta mitt skrivande via PayPal

New glasses again – glasses lying on the laptop while writing a blog post on Malix.se

New Glasses Again – Everyday Life, Thåström and the Oskar Series

New glasses again.
Hello and welcome to all of you who read my posts here on Malix.se. Today I’m sharing a post about something as ordinary as glasses. You might wonder: can you really write a whole post about glasses? Oh yes – at least I can.

Läs det här på Svenska ->Nya glasögon igen – vardagsliv, Thåström och Oskar-serien


A slow day that got a lift

Here I am again, sitting on the sofa. Yesterday was a slow day – no surprise, since we came home late after a magical evening with Thåström in Karlstad. The concert was larger than life, and the tiredness the day after almost felt like part of the memory. If you want to read more about that night, you’ll find it here: Thåström concert Karlstad – a magical night in the spirit of music.

Still, despite the tiredness, we managed to get a few things done. One of them was picking up my new glasses at Synsam. I have a subscription where I rent glasses for a monthly fee, and when my husband was there last time it suddenly became very favorable for me to add a fourth pair. Yesterday was the day I picked them up.


As happy as can be

I was really happy! The glasses feel light, sit perfectly, and they’re stylish too. While I tried them on, I joked with the assistant: “Now I have so many glasses I feel like Elton John.” She smiled and replied: “It’s wonderful to feel that way.” And yes, it really is. Even though I only have four pairs, it’s such a joy to be able to switch depending on mood and situation.


Synsam subscription – smart for me

Synsam has a concept I really like. You rent your glasses and can update them year after year. I pay monthly for one pair of sunglasses, one pair of regular glasses, and one pair of reading glasses – that’s the foundation. A few weeks ago, they had a special offer, and that’s when I decided to get a fourth pair.

New glasses again – glasses lying on the laptop while writing a blog post on Malix.se
An everyday moment from the sofa where my new glasses rest on the laptop, with the blog post open on the screen.

These new ones sit so comfortably that I barely notice I’m wearing them. And while it’s fun that they look good, the most important thing is of course how I see with them. The world is suddenly clearer – what used to be blurry is now sharp and full of detail.
If you sign up for a Synsam subscription through my referral, you actually get two months for free. I get one month as a thank you, but you benefit even more. Worth knowing if you’re considering new glasses yourself.


The Oskar series – next chapter

Today I’ll continue working on the next post in my little Oskar series. Tomorrow I’ll publish part two, and there will also be a part three and four. This subject is close to my heart, so I want to take my time and include as much as possible in each post.

The text itself was written many years ago, but the thoughts are still alive and relevant. The series gives me a way to gather them once again. If you haven’t read the first part yet, you’ll find it here: The Oskar series – meeting children with neurodivergence in school.


Between the lines

What does this post say about me? Maybe that I like glasses and that I enjoy variation. Maybe also that I tend to write long posts, so long that I sometimes have to turn them into a series. But perhaps it also says something about care – I want you as a reader to actually have the energy to follow along.


Reflection

Sometimes it’s clarity that makes all the difference. The right glasses can change everything – suddenly details that were blurry come into focus. Life works the same way. When we pause and adjust our view, we can notice things we’d otherwise miss: small joys, a new tone in a conversation, or a feeling waiting to be seen.

What becomes clearer for you if you look with fresh eyes today?


Afterword

Thank you for joining me in today’s post, even though it was about something as ordinary as glasses. Everyday life often contains more than meets the eye.


Woman with sunglasses at the beach, a day by the water in summer sunlight Carina Ikonen Nilsson

“Yesterday has already settled into history, tomorrow is waiting further ahead. But right now – this is where life happens.” -Carina Ikonen Nilsson

Subscribe to the blog
Support my writing via PayPal

ADHD i vardagen – bränt smör, garderobsprojekt, modiga steg

Det börjar lugnt. Kaffe, kattmat, ett tack till universum. Sedan – som på en osynlig signal – exploderar dagen. Saker avlöser varandra, projekt startas och växer, middagen bränner vid, tvätten ropar från torkställningen och garderoben får en total makeover helt utan planering. En sådan där dag med ADHD i vardagen, där stress och skaparglädje springer sida vid sida – och kvällen avslutas med känslan av att ändå ha vågat något nytt.

Read this in English →An ADHD Day with Burnt Butter, Wardrobe Races, and Brave Steps


En dag som började med Oskar

Igår fyllde jag dagen med både ord och kaffe. Jag publicerade första delen av Oskar-serien – en text som legat och väntat på att få möta er. Resten av dagen gick åt till små vardagssysslor, men i bakhuvudet fanns alltid Oskar och hans värld.

Blyertsteckning av en flicka som sitter ihopkrupen med armarna runt benen, en bild som uttrycker inneslutenhet, sårbarhet och behov av trygghet."
En av mina egna blyertsteckningar – för mig symboliserar den hur ett barn kan dra sig undan när världen blir för mycket. I Oskar-serien vill jag visa att bakom varje tystnad finns en berättelse vi behöver lyssna på

Morgonritual och ADHD-energi

Nu sitter jag här igen. Kaffet är varmt ännu och morgonen har precis börjat. Jag har gjort min morgonritual: gett lille katt lite mat, gjort mitt kaffe och tackat universum för att jag fick en dag till här på jorden. Tackat för att jag har det jag behöver – och lite till.

När jag tänker tillbaka känner jag tacksamhet över energin som fyllde mig igår. Den där speciella energin som bara kommer ibland. När ADHD:n sätter fart. När kroppen liksom spritter av ”jag ska bara fixa det här” och plötsligt är man mitt i något helt annat.

ADHD i vardagen
ADHD i vardagen en av alla högar som blir till

KonMari och ett oväntat garderobsrace

KonMari-metoden
Strumpor ska inte skrika när de ligger i lådagn säger metoden. Dom ska vikas.

För några veckor sedan började jag med KonMari-metoden för att vika kläder. Vi använder den i husbilen, men nu har jag även gjort det i min byrå. Igår bestämde jag mig för att bara fixa lite i makens strumplåda.

Men innan dess hade jag redan tvättat sängkläder och hängt ut täcken och kuddar på altanen. Och där någonstans fastnade jag i att göra en TikTok-film. Det tog tid – för jag är hopplös på engelska – men jag gjorde den. Lite fel blev det, men det är en annan historia.

Så tillbaka till garderoben. Och plötsligt hade ”lite” blivit ”allt”. Jobbkläder, underställ, tröjor – allt låg i högar på golvet. Jag skurade lådor, la in lavendelpåsar, vek kläderna omsorgsfullt. Vek, vek och vek igen tills garderoben såg ut som ett möblerat rum.


Bränt smör och flera saker på gång

Sedan – nästa impuls. Dammsuga sängarna. Vända madrasser. Dammsuga varje skrymsle. Men så slog det mig – middagen!

Smör i stekpannan, snabbt hämta tvätten som varit torr länge. Tillbaka in – och smöret är inte bara brynt, det är svart. Bränt. Rökigt. Typiskt. Nytt smör i pannan, lök i, potatis och allt som skulle bli pyttipanna.

Jag började bära in kuddar från altanen samtidigt som jag stekte ägg. Då kom lillfia och frågade om hon skulle hjälpa mig att bära in sängkläderna. Jag sa ja – och kände mig både tacksam och varm i hjärtat.


Från middag till presentinslagning

Sängen klar, maten klar – och precis när jag satt mig ner hörde jag makens bil på uppfarten. Efter maten blev det prat om illaluktande skor som skulle slängas.

Vi åkte till stan, köpte nya, stannade på apoteket och sedan till Dollarstore. Där fyllde jag en hel påse med födelsedagspresenter till Emilia. Två timmar tog det att slå in alla, med papper och små band. En liten påse med presenter med saker jag hoppas att hon gillar.

lite presenter till Emilia
lite presenter som ska ges till Emilia

Mod i det lilla

När kvällen kom insåg jag att jag faktiskt vågat. Inte något stort som att hoppa från ett berg, men att göra en TikTok-video på engelska – trots rädslan. Det är mod för mig.


Mellan raderna – det som följt med mig hela dagen

Hela dagen har jag burit med mig en tanke: Att vi ofta missar att se det som inte sägs. Ibland är det inte orden som berättar mest, utan små signaler – en blick, en axel som slappnar av, en liten rörelse.

Det gäller barnen jag skriver om i Oskar-serien, men också oss vuxna. Vi är många som bär på osynliga berättelser. Kanske är det därför jag skriver – för att påminna mig själv (och kanske dig) om att vi behöver våga se bortom ytan.


Reflektion

Igår var en dag med hög puls, många spår och en blandning av kaos och glädje. ADHD i vardagen kan kännas överväldigande, men det rymmer också en sorts magi – möjligheten att se världen i flera riktningar samtidigt. Och kanske är det just där, i det oförutsägbara, som de mest värdefulla stunderna gömmer sig.


Prenumerera på bloggen:
Klicka här för att följa malix.se

Hur tänker du?
Känner du igen dig i att det viktiga ofta finns mellan raderna?

Stöd mitt skrivande:
Stöd mig via PayPal


Carina Ikonen Nilsson

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – Det är här och nu vi lever, andas och känner – Carina Ikonen Nilsson

An ADHD Day with Burnt Butter, Wardrobe Races, and Brave Steps

It starts quietly. Coffee, cat food, a thank-you to the universe. Then – as if an invisible signal goes off – the day explodes. Tasks tumble over each other, projects are started and grow, dinner burns, the laundry calls from the balcony, and the wardrobe gets a complete makeover without a single plan. One of those ADHD-in-everyday-life days, where stress and creative joy run side by side – ending with the feeling of having dared something new.

Läs det här på svenska →ADHD i vardagen – bränt smör, garderobsprojekt, modiga steg


A Day That Started with Oskar

Yesterday was filled with both words and coffee. I published the first part of the Oskar Series – a text that had been waiting to meet you. The rest of the day went into small household chores, but in the back of my mind, Oskar and his world were always present.

Blyertsteckning av en flicka som sitter ihopkrupen med armarna runt benen, en bild som uttrycker inneslutenhet, sårbarhet och behov av trygghet."
En av mina egna blyertsteckningar – för mig symboliserar den hur ett barn kan dra sig undan när världen blir för mycket. I Oskar-serien vill jag visa att bakom varje tystnad finns en berättelse vi behöver lyssna på

One of my own pencil drawings – for me, it symbolizes how a child can withdraw when the world becomes too much. In the Oskar Series, I want to show that behind every silence there’s a story we need to listen to.


Morning Ritual and ADHD Energy

Here I am again. My coffee is still warm and the morning has just begun. My morning ritual: feed the little cat, make my coffee, and thank the universe for giving me one more day on this earth. Thankful for having what I need – and a little more.

Looking back, I feel grateful for the energy that filled me yesterday. That special energy that only comes sometimes. When ADHD kicks in. When your body tingles with “I’ll just fix this one thing” – and suddenly, you’re in the middle of something entirely different.


ADHD in Everyday Life – One of Many Piles that Grow

KonMari and an Unexpected Wardrobe Race

Socks shouldn’t scream from inside the drawer, the method says. They should be folded.

A few weeks ago, I started using the KonMari method for folding clothes. We use it in the motorhome, but now I’ve also done it in my own dresser. Yesterday, I decided to just fix a little in my husband’s sock drawer.

But before that, I had already washed bed linens and hung duvets and pillows out on the balcony. Somewhere in between, I got stuck making a TikTok video. It took time – my English is hopeless – but I did it. A little wrong, but that’s another story.

Back to the wardrobe. And suddenly “a little” had become “everything.” Work clothes, base layers, sweaters – all lying in piles on the floor. I scrubbed the drawers, added lavender sachets, folded clothes carefully. Folded, folded, and folded again until the wardrobe looked like a furnished room.

Kon-Mari metoden

Burnt Butter and Too Many Things at Once

Then – the next impulse. Vacuum the beds. Flip the mattresses. Vacuum every corner. But then it hit me – dinner!

Butter in the frying pan, quickly fetch the laundry that had been dry for a long time. Back inside – and the butter wasn’t golden brown, it was black. Burnt. Smoky. Typical. New butter in the pan, onions in, potatoes and everything that was going to be our hash.

I started carrying in pillows from the balcony while frying eggs. That’s when Lillfia came and asked if she should help me carry in the bed linens. I said yes – feeling both grateful and warm in my heart.


From Dinner to Wrapping Presents

Beds done, food done – and just as I sat down, I heard my husband’s car in the driveway. After dinner, we talked about smelly shoes that needed to be thrown away.

We went into town, bought new ones, stopped at the pharmacy, and then at Dollarstore. There, I filled a whole bag with birthday presents for Emilia. It took two hours to wrap them all with paper and small ribbons. A little bag filled with presents I hope she’ll like.

lite presenter till Emilia

Bravery in the Small Things

When the evening came, I realized I had actually dared. Not something big like jumping from a cliff, but making a TikTok video in English – despite the fear. That’s bravery to me.


Between the Lines – What Stayed with Me All Day

All day, I carried a thought: that we often miss what’s not being said. Sometimes it’s not the words that tell the most, but small signals – a glance, a shoulder relaxing, a small movement.

This applies to the children I write about in the Oskar Series, but also to us adults. Many of us carry invisible stories. Maybe that’s why I write – to remind myself (and maybe you) that we need to dare to see beyond the surface.


Reflection

Yesterday was a day of high pulse, many tracks, and a mix of chaos and joy. ADHD in everyday life can feel overwhelming, but it also holds a kind of magic – the ability to see the world in several directions at once. And maybe it’s there, in the unpredictable, that the most valuable moments hide.


Subscribe to the blog:
Click here to follow malix.se

What do you think?
Do you recognize that the important things are often found between the lines?


Support my writing:
Support me via PayPal

Hemma liv matglädje och stjärnskådning

Hemma liv, matglädje och stjärnskådning – den här söndagen doftade det nybakad kaka, fast det var lite lurigt… Egentligen var det min hemmagjorda müsli som spred den varma doften. Förmiddagen fylldes av vinäger, kål och matglädje som gav huset en känsla av både vardagslyx och stillhet.

Read this Post in English ->Homelife, Joy of Cooking and Stargazing


Hemmarliv, matglädje och stjärnskådning – kväll på altanen i augusti.

En stilla kväll på altanen – dofter av mat och himlen som väntar på nattens stjärnfall.


Göteborg får vänta

Hej på dig som ser dig om här på min lilla blogg. Det är alltid trevligt när du kommer förbi och kikar in här. Egentligen skulle vi åkt till lillgrabben i Göteborg, men eftersom vi båda är lite krassliga ledde det istället till att det blev en söndag hemma. Lillgrabben ska åka till Grekland på semester och då är det förstås dumt om vi kommer och smittar med något som kan bryta ut under hans resa.


Vänersborg

I stället tog vi en sväng till Vänersborg för att handla, eftersom både kyl och frys behövde fyllas. Dessutom behövde katten sin specialmat. Just den där specialmaten finns i Vänersborg, bredvid affären vi brukar handla i. Tyvärr var affären stängd när vi kom dit, vilket innebar att vi fick åka hem utan kattmat. Därför får jag göra ett nytt besök där i veckan. Det kan ändå vara bra, eftersom jag har tänkt köpa fika till mina arbetskamrater inför ett möte.


Hejdå kära kollegor

En sista hejdå-grej nu när jag ska sluta jobba. Här blev det många tankar och känslor på en gång – hur blir det nu? Vad kommer att hända efter det här? I just denna stund kom väldigt många känslor i kroppen. Jag kommer att sakna mina kollegor, men inte bara dem, utan även alla runt omkring. Fast det är klart, det är ju också kollegor. Dessutom kommer jag sakna alla ungdomar som jag annars skulle fått äran att möta. Det här är inte utan att det gör ont i både känslor och hjärta. På den avdelning där jag jobbar har jag de bästa kollegor du någonsin kan ha.


Matflow, hemmaliv och matglädje i köket

Hemma igen hamnade jag i ett riktigt matflow. Först blev det pizzasallad, gjord precis som jag lärde mig för över 30 år sedan på pizzerian. Därefter blev det müsli på mitt eget sätt. Till sist – en turkisk rödkålssallad. Här spred sig doften av nybakat i hela huset, och under eftermiddagen fick vinden på altanen bli min belöning. Likaså kvällen, eftersom vi då gjorde vad vi alltid gör vid den här tiden av året.

Klassisk pizzasallad med vitkål, och örter – recept från malix.se
Pizzasallad som på pizzerian – fast hemmagjord och ännu godare.

När vädret tillåter – stjärnskådning mitt i hemmalivet

När vädret är milt och sommarnätter som dessa bjuder på klar himmel, kan vi inte låta bli att bädda utomhus. Då när bäddandet är klart, då händer det – vi lägger oss i bäddarna och tittar på alla stjärnfall som lyser upp natten. Just nu pågår Perseiderna, en av årets mest spektakulära meteorshower. Under denna period kan man, om himlen är klar, se upp till 50–100 meteorer per timme. Däremot kan månens starka ljus, som i år, påverka synligheten.

Stjärnskådning under Perseiderna – Stjärnfall hemmaliv och sommarkväll.
Utomhusbädd och Perseidernas stjärnfall – en av sommarens höjdpunkter.

Vi ligger där och räknar stjärnor, ser vilka som “ramlar ner” och vilka som slocknar. Det är som en tyst konsert där himlen bjuder på sitt eget fyrverkeri. Vi såg kanske inte så många stjärnfall, men det gav en möjlighet att vara just i den stunden. Bädden ligger kvar där ute och det ger oss möjlighet att göra det i kväll igen.

 Stjärnskådning under Perseiderna – hemmaliv och sommarkväll.
Så mysigt att ligga där ute och mörkret omsluter

Läs mer: Stjärnfall är dags för nu


Grannens filmer för små upptäckare

Mitt i allt tog jag en paus för att kika på min grannes YouTube-kanal. Hon gör små utbildningsfilmer för barn om natur, djur och allt möjligt spännande. Ofta är de enkla, varma och pedagogiska, vilket gör dem perfekta för små upptäckare. Här är en fin påminnelse om hur viktigt det är att väcka barns nyfikenhet. Filmerna innehåller ibland små frågor som barnen ska svara på, och det blir hurra-rop när svaren är rätt. Kanske är det inte så i alla filmer, men i flera av dem jag sett är belöningen att få svara på frågorna.

Se filmerna här: Klicka här för att se hennes YouTube-kanal


Recept

Vitkålsallad/Pizzasallad

Klassisk pizzasallad med vitkål, paprika och örter – recept från malix.se
Pizzasallad som på pizzerian – fast hemmagjord och ännu godare.

Pizzasallad med vitkål och en skvätt rödkål – men du kan också göra originalet med paprika.

Först strimlar du vitkål (gärna sommarkål, den är sötare och mjukare). Idag uteslöt jag paprikan och blandade i lite rödkål istället – det gav en härlig färg och lite mer tuggmotstånd. Därefter blandar du med olivolja, salt, svartpeppar, finhackad lök, rödvinsvinäger, vatten och pressad vitlök. Till sist smaksätter du med oregano och basilika.
Tips: Vill du ha originalvarianten från pizzerian, lägg till strimlad paprika – det ger mild sötma och vacker färg.

Müsli

Hemmabakad müsli med havregryn, frön, nötter och russin – glutenfri och utan tillsatt socker.
Min hemmagjorda müsli – glutenfri, smakrik och utan onödigt socker.

Havregryn, kokos, solrosfrön, sesamfrön, nötter, pumpakärnor, lite rostad mandel och russin. Först blandar du alla ingredienser. Därefter rostar du i ugnen på 220° i 15 minuter. Rör om och rosta vidare i kortare omgångar på ca 5 minuter tills allt är gyllene. Låt svalna och blanda ev. med cornflakes.

Turkisk rödkålssallad

Turkisk rödkålssallad – fräsch och smakrik.

Strimla rödkål och krama in salt i minst en minut tills kålen vattnar sig. Sedan smaksätter du med citron, olivolja och vitvinsvinäger. Därefter masserar du in dressingen ordentligt och låter stå minst en timme före servering.


Reflektion

Egentligen skulle helgen bjudit på husbilsliv, men i stället blev det hemmamys och matlagning. Även om planer ändras, kan det ändå leda till något gott. Kanske är det just i det oväntade som lugnet bor. Därför ska man inte vara så rädd för att gå från planen. Våga vika av, stanna upp, känn efter och njut av friheten att inte planera allt in i minsta detalj.


Callout:
Vilken kvällslig aktivitet lockar dig mest just nu – att räkna stjärnfall eller att laga något gott till kvällsmin

Prenumerera på bloggen: Klicka här för att få nya inlägg direkt i din inkorg

Stötta bloggen: via PayPal här


Callout:
Vilken kvällslig aktivitet lockar dig mest just nu – att räkna stjärnfall eller att laga något gott till kvällsminuternas stunder?

Hemmarliv, matglädje och stjärnskådning – en augustikväll hemma Carina Ikonen Nilsson

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer. -Carina Ikonen Nilsson


Här finns det mera att läsa:

Hemma igen – med bär, burkar och nya husbilsdrömmar

Stjärnfall är dags för nu.

Homelife, Joy of Cooking and Stargazing

Home life, cooking joy and stargazing – this Sunday smelled like freshly baked cake, although it was a little deceiving… In truth, it was my homemade muesli that spread that warm scent. The morning was filled with vinegar, cabbage and cooking joy, giving the house a feeling of both everyday luxury and stillness.

Read this post in Swedish → Hemma liv matglädje och stjärnskådning


Home life, cooking joy and stargazing – August evening on the terrace.

Home life, cooking joy and stargazing – August evening on the terrace

Hello, and welcome to my little blog corner. It’s always a pleasure when you stop by and have a look. We had planned to visit our youngest son in Gothenburg, but since we were both feeling a bit under the weather, we decided to stay home. He’s heading to Greece on vacation, and of course, it wouldn’t be wise for us to bring along something that could ruin his trip.


Vänersborg Instead of Gothenburg

Instead, we took a drive to Vänersborg for some grocery shopping since both the fridge and freezer needed refilling. The cat also needed her special food, which we can only find in Vänersborg – conveniently next to the store we usually visit. Unfortunately, the shop was closed when we arrived, so we had to return home without the cat food. That means I’ll make another trip there later this week, which might be good anyway since I’m planning to buy some treats for my colleagues before an upcoming meeting.


A Final Farewell to Dear Colleagues

One last goodbye before I leave work. This brought so many thoughts and emotions at once – what will life be like after this? At that moment, feelings came rushing in. I will miss my colleagues deeply, not only them but also all the people around us – and of course, the young people I’ve had the honor of meeting. It’s not without a little ache in both heart and mind. On our ward, I have the best coworkers anyone could ask for.

Back Home – Kitchen Flow and Everyday Luxury

Back home, I found myself in a wonderful cooking flow. First came the pizza salad, made exactly as I learned over 30 years ago at a pizzeria. Then came my homemade muesli, prepared in my own way. Finally, I made a Turkish red cabbage salad. The scent of baking spread through the house, and the afternoon breeze on the terrace became my reward. The evening held its own tradition – what we always do at this time of year.

Home life, cooking joy and stargazing – August evening on the terrace.

When the Weather Allows – Stargazing in the Middle of Home Life

The weather is mild and summer nights offer a clear sky, we can’t resist making a bed outside. When it’s ready, we lie down and watch the falling stars light up the night. Right now, the Perseids meteor shower is at its peak – one of the year’s most spectacular. In clear skies, you can see 50–100 meteors an hour, though the moonlight this year might make them a little harder to spot.

Home life, cooking joy and stargazing – Perseids meteor shower from our terrace.
Outdoor bed and Perseid shooting stars – one of summer’s highlights.

We count the stars, see which “fall” and which fade away. It feels like a silent concert, the sky performing its own fireworks. We might not have seen many meteors, but it gave us a moment to simply be there. The bed remains outside, so we might just do it again tonight.

Stargazing during the Perseids – home life and summer evening.
So cosy to lie there, wrapped in darkness.

Read more: It’s time for shooting stars now

Neighbor’s Films for Young Explorers

In the middle of it all, I took a break to check out my neighbor’s YouTube channel. She creates short educational videos for children about nature, animals and all sorts of fascinating things. Often simple, warm and pedagogical, they’re perfect for little explorers. Sometimes the videos include questions for the children to answer, followed by cheers when they get it right.

Watch the videos here → Click here to visit her YouTube channel

Recipes

Pizza Salad – Just Like at the Pizzeria, Only Better at Home

Klassisk pizzasallad med vitkål, paprika och örter – recept från malix.se
Pizza salad just like at the pizzeria – but homemade and even tastier.

Finely shred white cabbage (summer cabbage if you can – sweeter and softer). Today, I skipped the bell pepper and added some red cabbage for color and crunch. Mix with olive oil, salt, black pepper, finely chopped onion, red wine vinegar, water and pressed garlic. Finally, season with oregano and basil.
Tip: For the original pizzeria version, add sliced bell pepper – mild sweetness and beautiful color.

My Homemade Muesli – Gluten-Free, Flavorful and Sugar-Free

Hemmabakad müsli med havregryn, frön, nötter och russin – glutenfri och utan tillsatt socker.
My homemade muesli – gluten-free, flavorful, and without unnecessary sugar.

Oats, coconut, sunflower seeds, sesame seeds, nuts, pumpkin seeds, a little roasted almond and raisins. Mix all ingredients, roast in the oven at 220°C (428°F) for 15 minutes, stir, then continue roasting in short intervals until golden. Let cool and mix with cornflakes if desired.

Turkish Red Cabbage Salad – Fresh and Flavorful

Vibrant Turkish-style red cabbage salad, glistening with lemon and olive oil dressing.
Fresh, tangy Turkish-style red cabbage salad – simple, colourful, and full of flavour

Shred red cabbage and knead with salt for at least a minute until it releases water. Season with lemon, olive oil and white wine vinegar. Massage in the dressing well and let sit for at least an hour before serving.

Reflection

We had planned for motorhome adventures this weekend, but instead, it became a day of cozy home life and cooking. Even when plans change, they can still lead to something good. Maybe it’s in the unexpected that peace lives. So don’t be afraid to change course. Pause, feel, and enjoy the freedom of not planning every detail.

Callout:
Which evening activity tempts you most right now – counting shooting stars or cooking something delicious for the evening?

Subscribe to the blog: Click here to get new posts straight to your inbox

Support the blog: via PayPal here

Yesterday has already settled into history, tomorrow waits further ahead. But right now – this is where life happens. – Carina Ikonen Nilsson

Den kloka tänkaren.

Böcker till barn och vuxna, barnlogik, dyslexi och ADHD

Böcker till barn och vuxna kan rymma mycket mer än bara läsning – ibland är de fulla av barnlogik, skratt och stunder som väcker minnen. Det började med några böcker till lilla Alfred och slutade med att både saknaden och läslusten fick ta plats. Mellan dinosaurier som tävlar mot motorcyklar, en UNO-turnering, kaffedoft, bad i sjön och en bok om Elton John ryms både barnens klokhet, mina egna läsutmaningar med dyslexi och ADHD – och kärleken till orden, även när de gör lite ont.

Read this post in Swedish → Books for Children and Adults – Alfred’s Child Logic, Dyslexia, ADHD, and the Joy of Reading

Hej och varmt välkommen till malix.se – mitt lilla hörn av världen där vardagen får ta plats.
I dag vill jag dela något som började med ett par böcker till lilla Alfred och slutade med att jag själv fick en present jag inte alls hade väntat mig. Det blev en dag fylld av barnlogik, klokskap och tankar om hur det är att läsa – när man har både dyslexi och ADHD. Men också en stund då saknaden tog plats.


Barnlogik och böcker som får fantasin att springa

Maken hade hittat fina böcker till Alfred. En handlade om djur man kan möta i staden, och en annan om dinosaurier och fordon. Det dröjde inte länge förrän böckerna blev till tävlingar – vem skulle vinna?

I en av historierna stod det att motorcykeln var snabbare än dinosaurien. Men Alfred var inte överens med författaren. Hans förklaring fick mig att stanna upp: Motorcykeln kunde ju inte köra själv, den kördes av en människa – och just den sortens dinosaurier åt människor. Bara lukten av kött skulle få dinosaurien att springa ännu snabbare. Därför, menade Alfred, var det dinosaurien som skulle vinna, inte motorcykeln.

Så klokt. Så logiskt. Och helt fritt från vuxenvärldens inlärda begränsningar. Barn har ett sätt att se på världen som inte är format av vad man bör säga eller tycka. De är naturligt skarpa och orädda för att tänka annorlunda. Tyvärr försvinner ofta den friheten med åren.


UNO-turnering, kaffe och immiga glas

Efter bokdiskussionerna plockade vi fram UNO-korten. Kaffedoften från min mugg blandades med ljudet av korten som blandades om. Alfred hade sitt glas bredvid sig, fullt med isbitar. Det var så mycket is att glaset blev alldeles immigt och kallt att hålla i. Till slut var vattnet slut – och Alfred satt och åt isbitarna som om de vore glass.

Vi spelade om och om igen. När vi till slut räknade poängen var han mycket noga med att redovisa resultatet:

Jag vann åtta gånger, och du bara tre!

Hans ögon lyste av stolthet och jag kunde inte låta bli att skratta med honom. För honom var det inte bara en vinst – det var åtta små triumfer på rad.


Godissmyg med morfar – och små hemligheter

Som om det inte vore nog med spel och skratt hade morfar köpt hem godis inför Alfreds besök. När ingen annan såg, smög vi ner i källaren tillsammans. Där, i den svala luften, öppnade vi påsen och smakade i smyg. Små konspirerande ögonkast och fniss gjorde stunden ännu godare än själva godiset.


Bad i sjön och sommardagar att minnas

Ragnerudssjön i Högsäter

Vi hann också med ett bad. Solen glittrade på vattenytan och vi simmade sida vid sida. Alfred hade med sig två cyklop – ett vanligt och ett som var en hel mask som täckte hela ansiktet. Han växlade mellan dem och dök som en liten säl, nyfiken på allt som fanns under ytan. Vi lekte, plaskade och lät tiden rinna bort mellan skratten.


Saknaden efter barnbarnen – och de samtal som aldrig blir av

Just nu, när jag sitter och skriver, kommer saknaden som ett hav av känslor. Saknaden efter de andra barnbarnen – och de samtal som inte blir av längre.

Hur härligt hade det inte varit att sitta och höra både Emilias och Hugos tankar om världen? Om de hade varit med i samtalet om tävlingarna mellan dinosaurier och fordon, hade det säkert blivit tre olika tankar och klokheter. Tre perspektiv som jag gärna hade burit med mig.

Oj… det här gjorde ont. Saknaden blev så stor nu. Hur har de det? Vad tänker de om allt som är just nu? Har de glömt oss? Tror de att jag har slutat älska dem och tänka på dem? Tror de att det här är något jag har valt?

Nej – nu får jag stoppa de tankarna. Katastroftankar är inte nyttiga. Jag behöver vara här och nu. Men jag saknar dem. Massor.


Ett minne om Paddington och barns trygghet

Ett minne dyker upp. När sonen var liten läste jag boken om Paddington. I berättelsen skulle han bada, men sonen blev rädd. Jag förstod senare varför – i boken blev det översvämning i badrummet. Det skrämde honom.

Så jag ändrade i historien. I vår version badade Paddington tryggt och utan problem. Efter det vågade sonen bada igen.

Det minnet påminner mig om hur vi vuxna kan göra skillnad i barns upplevelser. Ibland är det en liten ändring i berättelsen som öppnar dörren till trygghet igen.


När böcker hittar hem till både barn och vuxna

Nu var det inte bara Alfred som fick böcker den här gången. Maken hade hittat en till mig också. För en vecka sedan, på campingen, såg jag för första gången en läsplatta på nära håll. Makens brors sambo hade en sådan. Jag frågade henne om hon inte saknade bläddrandet och den speciella lukten av en riktig bok. Men hon var jättenöjd.

Senare samma vecka stod vi på NetOnNet och jag undersökte en läsplatta. Maken sa: ”Nej, det där är inget för dig. Du behöver den inte.” Och jag höll faktiskt med. En bok är en bok. Jag gillar att hålla i den, bläddra, känna lukten. Det är en hel upplevelse.


lton John, läsglädje och att läsa med dyslexi och ADHD

När maken hittade Alfreds böcker, fann han också en till mig – boken om Elton John. Filmen har vi sett många gånger, och jag har lyssnat på boken tidigare. Men nu fick jag den i fysisk form.

Book about Elton John – part of a personal story on reading with dyslexia and ADHD
Jag Elton John

Att läsa när man har dyslexi och ADHD är en speciell process. Jag tappar lätt bort mig, glömmer vad jag nyss läste och får läsa om samma mening flera gånger. Jag är en långsam läsare, men när boken verkligen fångar mitt intresse fungerar det. Det kan till och med bli en mysig ritual.

En fysisk bok ger mig möjlighet att pausa, återvända, och läsa i min egen takt. Och med boklampan jag fick av sonen i vintras kan jag krypa upp i soffan och läsa när resten av huset har somnat.


Callout – Vad tänker du?

Minns du en gång när ett barn överraskade dig med sin logik?
Och hur läser du helst – på skärm eller i en fysisk bok?


Reflektion

Barns sätt att tänka är en påminnelse om att klokhet inte alltid kommer med åldern – ibland finns den redan där, innan vi börjar forma våra tankar efter omvärldens mallar. Och ibland, när saknaden är som störst, svajar också självkänslan. Då kan jag undra om jag är en bra mamma, en bra mormor, om jag verkligen gjort tillräckligt – och till och med om det jag skriver är något någon egentligen vill läsa. Det är som om grunden under mig börjar gunga och allt får en negativ ton.
Men kanske är det just därför jag fortsätter skriva – för att hålla fast vid stunderna, för att minnas, och för att någon, någonstans, ska känna sig lite mindre ensam.


AHA – Mellan raderna

Det här inlägget handlar lika mycket om böcker som om att lyssna. På barn, på sig själv, och på de minnen som väcks – både de som värmer och de som gör lite ont.


Läs inlägget på engelska → Books for Children and Adults – Alfred’s Child Logic, Dyslexia, ADHD, and the Joy of Reading

Stöd mitt skrivande

Vill du stödja mitt skrivande och hjälpa bloggen att leva vidare?
Stöd bloggen via PayPal


Carina Ikonen Nilsson

”Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här vi kan uppleva livet som händer.” – Carina Ikonen Nilsson

Prenumerera på bloggen
Klicka här för att prenumerera och aldrig missa ett inlägg.

#böcker #barnlogik #ADHD #dyslexi #läsglädje #vardagsreflektion #saknad #mormorsliv #barnbarn #UNO #barndomsminnen #EltonJohn

Den kloka tänkaren.

Books for Children and Adults – Alfred’s Child Logic, Dyslexia, ADHD, and the Joy of Reading

It started with a few books for little Alfred – and ended with both longing and a renewed love for reading taking center stage. Between dinosaurs racing motorcycles, a UNO tournament where the winner was not shy about the results, the smell of my coffee, Alfred’s foggy ice-filled glass, playful swims in the lake, the memory of a frightened Paddington, and a book about Elton John – this day held both the wisdom of children, my own reading challenges with dyslexia and ADHD, and a deep love for words, even when they hurt a little.

Read this post in Swedish → Böcker till barn och vuxna, barnlogik, dyslexi och ADHD

Hello and welcome to malix.se – my little corner of the world where everyday life has room to unfold.
Today, I want to share something that began with a couple of books for little Alfred and ended with me receiving an unexpected gift of my own. It became a day filled with childlike logic, moments of insight, and thoughts on what it’s like to read – when you live with both dyslexia and ADHD. But it was also a day where longing quietly stepped in.


Child Logic and Books That Make the Imagination Run

My husband had found some lovely books for Alfred. One was about animals you might encounter in the city, and another was about dinosaurs and vehicles. It didn’t take long before the books turned into competitions – who would win?

In one of the stories, it said the motorcycle was faster than the dinosaur. But Alfred didn’t agree with the author. His explanation stopped me in my tracks: the motorcycle couldn’t drive itself – it was ridden by a human – and that particular type of dinosaur ate humans. Just the smell of meat would make the dinosaur run even faster. Therefore, Alfred argued, the dinosaur would win, not the motorcycle.

So clever. So logical. And completely free from the learned limitations of the adult world.
Children have a way of seeing the world unshaped by what one “should” say or think. They are naturally sharp and unafraid to think differently. Sadly, that freedom often fades with age.


UNO Tournament, Coffee, and Foggy Glasses

After our book discussions, we brought out the UNO cards. The smell of coffee from my mug mingled with the sound of shuffling cards. Alfred had his glass beside him, filled with ice cubes. There was so much ice that the glass became foggy and cold to hold. Eventually, the water was gone – and Alfred sat eating the ice cubes as if they were ice cream.

We played over and over again. When we finally counted the points, he was very precise in reporting the result:

I won eight times, and you only three!

His eyes shone with pride, and I couldn’t help but laugh along with him. For him, it wasn’t just one win – it was eight small victories in a row.


Candy Sneak with Grandpa – and Little Secrets

As if games and laughter weren’t enough, Grandpa had bought candy for Alfred’s visit. When no one else was looking, we snuck down to the basement together. There, in the cool air, we opened the bag and sampled our treats in secret.
The little conspiratorial glances and giggles made the moment even sweeter than the candy itself.


Lake Swim and Summer Days to Remember

Ragneruds sjön i Högsäter

We also managed to go for a swim. The sun sparkled on the water’s surface, and we swam side by side. Alfred had brought two snorkel masks – one regular and one full-face. He switched between them, diving like a little seal, curious about everything beneath the surface. We played, splashed, and let the time slip away between bursts of laughter.


Missing the Grandchildren – and the Conversations That Never Happen

Right now, as I’m writing, longing rushes in like a tide. Longing for the other grandchildren – and for the conversations that no longer happen.

How wonderful it would have been to hear both Emilia’s and Hugo’s thoughts about the world. If they had joined the conversation about the races between dinosaurs and vehicles, there would surely have been three unique ideas and pearls of wisdom. Three perspectives I would have treasured.

Oh… this hurts. The longing has grown heavy now. How are they doing? What do they think about everything going on? Have they forgotten us? Do they believe I’ve stopped loving them and thinking of them? Do they think this is something I’ve chosen?

No – I have to stop those thoughts. Catastrophe thinking never helps. I need to be here, in the now. But I miss them. So very much.


A Memory of Paddington and a Child’s Sense of Safety

A memory surfaces. When my son was little, I read him the book about Paddington. In the story, he was supposed to take a bath – but my son became frightened. I later understood why – in the book, the bathroom flooded. It scared him.

So, I changed the story. In our version, Paddington bathed safely and without trouble. After that, my son was no longer afraid to bathe.

That memory reminds me how we adults can make a difference in a child’s experience. Sometimes it’s just a small change in the story that opens the door to safety again.


When Books Find Their Way to Both Children and Adults

This time, it wasn’t just Alfred who received books. My husband had found one for me too. A week ago, at the campsite, I saw an e-reader up close for the first time. My husband’s brother’s partner had one. I asked if she missed the feel and smell of a real book. But she was very happy with it.

Later that week, we stood in NetOnNet, and I looked at an e-reader. My husband said: “No, that’s not for you. You don’t need it.” And honestly, I agreed. A book is a book. I like to hold it, turn the pages, breathe in its scent. It’s a whole experience.


Elton John, Reading Joy, and Reading with Dyslexia and ADHD

When my husband found Alfred’s books, he also found one for me – a book about Elton John. We’ve seen the movie many times, and I’ve listened to the audiobook before. But now I had it in physical form.

Book about Elton John – part of a personal story on reading with dyslexia and ADHD
Jag Elton John

Reading with dyslexia and ADHD is a special process. I easily lose my place, forget what I just read, and need to reread the same sentence several times. I’m a slow reader, but when a book truly captures me, it works. It can even become a cozy ritual.

A physical book lets me pause, return, and read at my own pace. And with the book light my son gave me last winter, I can curl up on the sofa and read when the rest of the house is asleep.


Callout – What About You?

Do you remember a time when a child surprised you with their logic?
And how do you prefer to read – on a screen or in a physical book?


Reflection

Children’s way of thinking is a reminder that wisdom doesn’t always come with age – sometimes it’s there from the start, before we begin shaping our thoughts to fit the world’s expectations.
And sometimes, when the longing is at its strongest, my self-esteem wavers. I start to wonder if I am a good mother, a good grandmother, if I’ve really done enough – and even if what I write is something anyone truly wants to read. It’s as if the ground beneath me shifts, and everything takes on a negative tone.
But maybe that’s exactly why I keep writing – to hold on to the moments, to remember, and to let someone, somewhere, feel just a little less alone.


AHA – Between the Lines

This post is as much about books as it is about listening. To children, to yourself, and to the memories that rise – both the ones that warm and the ones that sting.


Read this post in Swedish → Böcker till barn och vuxna, barnlogik, dyslexi och ADHD

Support My Writing

Would you like to support my writing and help keep the blog alive?
Support the blog via PayPal


Carina Ikonen Nilsson

”Yesterday has already settled into history, tomorrow waits further ahead. But right now – this is where life happens.” – Carina Ikonen Nilsson

Subscribe to the blog
Click here to subscribe and never miss a post.


#books #childlogic #ADHD #dyslexia #readingjoy #everydayreflections #longing #grandmotherlife #grandchildren #UNO #childhoodmemories #EltonJohn

Sida 2 av 11

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén