har just haft 20 000läsare. Den 20 000 läsaren var från sandviken. Den skulle jag vilja fira på något sätt. Tänker att om du vet med dig att det var just du så skriv en kommentar med din adress så skickar jag en liten present som tack för att du läser min blogg.
Hade tänkt skriva om ordet depression timmen är sen och ordet kan jag inte ens stava till. Ändå blev det rätt, viagra mmm men inte utan (H)jälp. (H)jälpen för min del heter Claro read V5.5. Just nu skänker jag en extra tanke till programmet. Det tar till och med bort mitt handikapp. Med skrivprogrammet är jag ohandikappad. Ordet var depression ja, patient Samsjuklighet i ADHD är vanligt. Jag har ramlat dit igen. Förb… skit råtta och en herrans massa andra fula ord som inte hör hemma.
Idag på vägen hem från GBG, stannade jag bilen. Hjärtat bankade och jag var tvungen att ge mig själv lite ärlighets tid. Tiden som har varit har slitit hårt. Den har tärt på ställen som inte skulle täras på. Sista smällen som gjorde ondas var den vidriga käftsmällen av en högre upp. Jag ville låtsas att det bekom mig inte, det gjorde inte ont det jag ögnade mig igenom och insåg att det inte var som det skulle. Men låtsas, vuxna människa låtsas, det går liksom inte att låtsas. Det är på riktigt. Känslor finns på riktigt, ingen kan ta i från mig, dig, eller någon vad den vi, du, jag känner. Känslor är alltid ärligt ärliga, så de gör förb…. fult ord ont.
Just nu gör det just det. ONT. Då måste jag sluta upp att låtsas att det inte finns, låta masken falla. Thåström sjunger låt dom aldrig få se dig falla. Men nej Herr thåström du har för en gång skulle fel. För hur ska du lära människor hur de ska bete sig emot dig, om de aldrig får kunskap om att de inte får göra så med dig. Du måste liksom sätta ner foten. Det är så visa vem du är. Jag är jag, jag tog illa vid mig och jag är inte så himla känslig, jag måste sluta upp. Istället måste jag liksom stå för mig, den jag är så som jag är.
Sen ser jag även andra sidan av myntet, att det kanske inte är min uppgift att lära andra. För vissa lär sig aldrig. Men vem ska lära andra hur dom ska bete sig emot mig, om inte jag själv gör det?
Vuxna människor borde veta bättre. Samtidigt vet jag av erfarenhet att alla vuxna vet inte bättre. Timmen är ännu senare vilken tur det är lördag och ledig tid för mig. Jag kan sova hela dan. Agnetha Fältskog sjöng så någon gång.
Jag vill inte någon människa illa, men när man med berott mord medvetet gör mig illa då får jag liksom nog, inte inte en chans att jag tolererar inte nu aldrig inte en chans. Timmen är sen och jag ser en klarhet i stunden.
Depression samsjuklighet Nääää inte denna gången. Nere, golvad ja jo visst, men, inte länge till. Sorgen skammen över att låtit mig luras igen, att ännu en gång se godhet i människor som redan gjort mig illa, den sorgen skammen lurade mig gjorde att ångest hjärtklappning visade på saker som i historian säger mig att jag är sjuk. Jag är inte sjuk, Jag har bara reagerat på att människor medvetet gjort mig illa. Jag har reagerat på att någon vill mig illa. Av ren självbevarelsedrift, ren överlevnad så reagerade jag först som vanligt med den hemkänsliga känslan och reaktionen att låtsas som inget, det gjorde inget. Där till slog jag lite på mig själv för att jag litade på någon som historiskt redan visat att den inte vill mig väl. Nä inte depression utan helt vanlig överlevnads instinkt. Ärlighet varar och kommer man längst med. Det är så att är inte jag ärlig med mig mot mig själv, då vaknar jag på nätterna, då bor det en liten sorgsen flicka inom mig som knackar på och säger hallååå, sluta du gör dig själv illa!
Nu i den sena varg timmen ser jag ännu en viktighet i tiden (H)järnkoll, helt i tiden, viktigt i tiden. Idag var jag på matnyttiga samtal på Mellangatan i GBG. I lokalen tiden och hela engagemanget bodde känslor som bejakade människan, bejakade livet som det är. Konstigt blev o-konstigt. Människor från psykiatrin, försäkringskassan, arbetsförmedlingen mm var där. Även de eldsjälar som värnade om att gränsen den tunna linjen mellan dig och mig är en silkestråd i vackerhet. Konstigheten låg mera i att alla skulle vara lika. Visst är det en konstighet! Alla ska vara lika! Hur tråkigt skulle inte det bli.
Nej , lika olika jag gillar ju olika. Och just nu flyttade klokheter in i att natten ska inte skrivas på utan sovas. Lev idag just nu så ska jag gäspa och försöka sova igen…………
besviken, link ja det är jag. Överraskad ? Nej, for sale egentligen inte alls. Men Jag hade önskat i min fantasi att de nu hade hittat en som kan. Juholt lille vän, cialis inte räcker det med att leka att man är röd. Man behöver liksom ta reda på vad den röda färgen står för. Dessutom behöver man synas argumentera och reagera, visa vilka åsikter som man har inom sin partigräns. Jo, så e det vännen, det gäller att hålla i hatten när det blåser annars åker den av. Inte ens dyka upp i en debatt för att man är emot sverigedemokrater. Är illa vi röstade ju på att ni skulle säga er åsikt så att dessa faror inte fick fritt spelrum. Då är det ju mera viktigt att vara med på båten än att stå i land och vinka. 
Nej Juholt sluta nu att leka i sandlådan , och ta dig i kragen 
gör det du ska göra som partiordförande i ett parti. Det hjälper inte att gråta och klaga på att dom andra är dumma och kastar sand. Gå där ifrån och gör nått vettigt, eller ge in plats till någon som är intresserad.
Tomma ord om Social demokrati Där betoningen ligger krati. Är inte mera värt för mig än fasorna som är tre. Snacka går ju, men snacka så det går. Ja du där faller du. Fina ord jo visst att ha ett språk som gör att andra förstår en är bra. Men orden blir rätt tomma och innehållslösa om man inte ens själv står och förstår dom . Hade även varit bra om herr Juholt hade låtit färgen torka en stund innan han åker slalom med den budget som i stället skulle ha skuggat Sverige igen.
Nej, Jag är inte nöjd med…. nej vad ska jag nu rösta på när inte ens social demokrati är ett ord med innehåll. Tomt och innehållslöst ja kanske är det så att hela det skikt av människor som sköter om och tar hand om vårt land och dess ekonomier. Behöver bytas ut till människor som liksom lever i det som överskiktet skapat. Kanske hade det behövts skrapas lite runt karmar och sånt lagt på en mera miljövänlig färg som förnyas efter några år så att den inte blir stelt fastnaglad i planket. Eller va fan, byt ut plankan, som ni målar på, skriv med tusch eller bläck så kan i alla fall de i framtiden läsa om och lära sig, hur man inte ska göra. 
. Jag tror det handlar mera om genuint, tryggt ärligt. Men vad vet jag …… jag kan ha fel.
historian upprepar sig, capsule Det var så dom sjöng 1974, Då var jag en liten flicka´. En liten flicka med spretigt hår som tyckte att Agnetha Fältskog var det vackraste som fanns. Redan två år innan när jag var 6 år när jag för första gången köpte en skiva då var det just Agnetha och så glad som dina ögon som gällde.
Men det var inte Agnetha som var ämnet idag. Slank in i det då jag tänkte berätta om historiska saker spökade i dag. Den där gamla vanliga hemkänsliga känslan sen innan jag fick kunskap flyttade in. Innan jag fick min diagnos, innan jag förstod att alla mina missade möten mm handlade om att jag har en funktionsnedsättning i formerna av ADHD. Så bodde känslan av att jag har nog missat något, i mig Alltid! Förr fanns där alltid en gnagande känsla av att hjälp nu missar jag, säkert något som jag inte dyker upp på.
Almanackan som gör livet så enkelt var något som alltid hos mig var en återkommande sak som jag slarvade bort. Dessutom visste jag aldrig vad man skulle ha den till. Vad skrev man i en almanacka? När skrev man i den? När tittar man i den och när har man den med sig.
Jo, jag vet, låter dumt, men då förr asså var det en verklighet. Förr hmmm näää inte förr. Jag har slutat köpa almanackor som jag ändå bara slarvar bort. Jag kör Google is my friend, utan Google stannar min värld. På riktigt!
Idag var Google en Trogen vän som skickade sms lagom i tid så att jag skulle hinna till en bokning. Men jag var liksom utan tid, Tiden i mig var inte med mig. Helt säker på att Google lurade mig, helt tvärsäker på att det inte var klockan nio utan tio. Så jag lutade mig tillbaka i tanken och lät mig luras av att jag har säkert skrivit fel. Tog av kläderna för att springa runt i morgonrock hade ju sovmorgon tänkte jag. Det var då det började gnaga i mig. Jag lutade mig ännu mera tillbaka och tänkte OCD. Blev bekväm i OCD tänket men tänkte att jo Lite försäkran skulle ju inte skada. Så springer ångesten och gömmer sig en stund. Ringer till jobbet, försäkrar mig om att min tanke är rätt och google är en timma för tidigt. Var på min kollega säger nej det är inte tio det är nu redan klockan nio. Hoppla tack hejdå snabbt och rusar ner sliter av mig morgonrocken och slänger på mig kläder, Nere vid korsningen får jag se att tröjan är avig så jag stannar bilen och vänder den rätt. Inte en tanke på att någon kan se mig utan av gammal vana av med tröjan vända den och på igen.
Jo jag kom alldeles lagom i tid, jag hann. Klokheten i det här var att idag var det lite bra med, Försäkran som jag trodde var för att slippa ångest, istället blev det hinna med en massa stress. Men , men jag slapp skammen, jag slapp verkligen att stå där, slapp känna att ja just det, jag hart missat igen. Åter igen känner jag tacksamhet till Min Vän Jenny Ström, som lärde mig att Google is my friend.
Google jag vilket leder mig till Jobs, jo han lämnade i natt denna värld, har gett sig av till en annan dimension. Undra om de har Apple eller vad de har där. Fast skulle det vara så att de där saknar äpplet, så lär Jobs fixa till så att det blir en tillgång.
Jag tycker att Jobs Var en spännande person, har läst lite om honom. Gillade utmaningar, provade på, för att han kunde och tänkte inte på det alltid. han fick gjort mycket och var en frihets individ tycker jag mig se av det jag har läst. Gillade prova på saker, ja vem gör inte det, men jag tror att herr Jobs var mera modig för han provade verkligen fullt ut.
Men det var inte han som sa att om man mobbar ska man tänka på att det i vuxen livet kan dyka upp en chef som var den som blev mobbad. Det var nog Gates, det eller….Ops får man nämna dessa namn i samma stycke? Hm vet inte tänkte inte på det, och jag gör det för att jag kan………
så här blev min måste skriva känner jag. Skriva utan tankar. Malixskrivpuffsblog
https://malixskrivpuff.wordpress.com/2011/10/05/5-oktober-2011-skriv-om-att-strukturera/
https://mikaeldamberg.wordpress.com/2011/10/04/jag-vs-bjorklund-om-skolsegregation/#comment-30
klokheter som till och med glittrar. Tyvärr så lär det inte bli, ask tyvärr så var det nog så innan med, click men.
Men ju längre tid det går i de tre fasornas fasoner(Även om de är 4 partier så tycker jag det räcker med fasorna tre) det har gjort mera illa än gott), sovaldi så lär plånboken bli ännu viktigare än innan.
Den utbildning som varje elev har rätt till, har tyvärr ett pris och jag tror inte att kommunfullmäktige extrainkallar om Någon elev blir utsatt för mobbning, inte lyckas nå målen i grundskolan så att de sedermera lyckas ta sig vidare, få den utbildning de vill ha. Ett samhälligt problem jo visst. Men jag ser i det mindre perspektiven på den individuella förlusten av att förlora sin tro på sig själv, sitt framtida liv.
Alla o-godkända betyg är individuella misslyckanden av samhälliga projiceringar . Icke godkänd är något eleven kommer leva med hela livet. Icke godkänd är ett betyg som visar att kommunen misslyckats med fördelningspolitiken. Resurserna har fördelats fel. Ingen , ska Gå ut ur grundskolan med icke godkänd, inte duga.
Det är samhället som inte duger ingen elev är värd att bära korset av en fördelningspolitik där vi slår ut människor innan de ens kommit in. Vi öppnade inte ens dörren, utan reglade den från insidan……
Idag vaknade jag med erfarenheten av att lansera bok nummer två. Nog för att den är en tanke, generic och nog för att den kommer bli till. Men nu? Nää inte då, Först måste jag strukturera upp den, sen ska den en sväng till Stockholm, och sen och sen………… så det är ett tag kvar.
Men In your dreams brukar jag säga till barnen ibland. In my dreams lanserade jag min nya bok, tanken va att den skulle vara klar i höst, men blev inte riktigt så. Tanke och handling var inte riktigt samma sak här. Men in my dreams jo där fanns tanken och handlingen i samma rum. Nu ska det bara till en liten liten detalj vilket i stunden är att föra in my dreams in i verkligheten så boken blir skickad till Stockholm.
Än så länge får ni Nöja er med boken “Jag föredrar att kalla mig impulsiv” som jag till och med en gång till lär få trycka upp en ny upplaga av. För hur det än blir så, så är det så att de ännu en gång håller på att sjunga på sista versen. Har tappat räkningen på hur många tryckningar jag gjort. ÅÅÅÅÅ det får bli en uppgift som jag ska kolla upp idag sen ja skaba….. innan
klicka på boken så går det att beställa där
här är en länk om föreläsningar som är kvar i höst jag är med i en av dem.
http://www.agrenska.se/Familjestodsenheten/
Höst, ambulance höst bilden som jag la in i går, fick mig att se större än jag gör idag. Jag tror vi alla såg större när vi var små mindre formade barn. Allt va så mycket mer, mer spännande mera nytt. Tänk bara få sova över hos en kompis, eller lucia, Födelsedagen, Julafton.
HÖST bilden gav mig en massa som jag minns sen då. Själva bilden gav mig minnen om att jag alltid önskade att jag fick vara en som bytte bilden i skolan, eller ännu mera spännande få vara den som fick dra bort datumen och klistra upp månadsbilden på kalendertavlan. Nu fick jag säkerligen göra det ibland men där sviker mig minnet. Jag misstänker att själva väntan, längtan till händelsen var mera spännande än själva görandet.
Nästan som när jag föreläser sånt tycker jag är spännande, innan är jag förväntansfull, lite nervös men sen när jag står där i stunden så glömmer jag liksom av allt vad nervositet, spänning och förväntan heter. Då är det som om det bara är. Sedan i efter-stunden bor jag bara i känslan av att det redan är gjort.
I bilden tycker jag flickan speglar just det där i att vara i stunden. Hon liksom är inte i andra tankar än löven sopandet och fångar ögonblicket i alla gäss som skall till varmare länder. I går när jag fick se bilden så blev det som att hösten blev finare, mera mänsklig, mera human i mig. Jag gillar ju mest sommaren men nu bor jag lite i känslan av förunderlighet. En långsammare hastighet flyttade in, ett lugn.
Lev idag just nu, så är vi i stunden som oktoberflickan är i.
Behöver gaskas upp med en bild. Hittade dessa fina bilder som jag fick förmånen att ta kort på. Helt underbara.
Konstnären är Kerstin Frykstrand,bilderna helt underbara för varje månad.
Jag föredrar att kalla mig impulsiv .
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.