Malix.se

februari 2025
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
2425262728  

Etikett: arbete

  • Attention, skolan, drömmar…..

    gick in på Attention sidan såg en vacker text, pill en text som alla rektorer borde läsa och ha som ledstjärna. Samtidig som jag på nyhetsmorgon fick till mig att skolans pengar mest går till det administrativa. Jag som trodde att det var eleverna, sickness våra barn som min skatt gick till. Visst självklart förstår jag att det skall till en del kontorister, kanslister, och annat löst folk. Men i min värld gick skolpengarna mest till eleverna, tänk om man tog bort en liten del av kontorsdelen, la över den uppgiften på någon av de övriga sen la dessa pengar på den där lilla killen eller tjejen, som inte presterade så bra, om man istället satte in en liten ex resurs till Kalle som hade så förjordat svårt att sitta still. Inte var det så att han skulle tränas i att sitta still, det hade varit dumt eftersom det inte hade hjälpt honom. Tänk i stället om de undersökte till grunden hur de kunde göra istället för att få Kalle motiverad, eller Lisa mera trygg och mera öppen, så att hon vågade prata.

    Nu är jag ingen utbildad skolmänniska, mera än 9 års erfarenhet av att gå i skolan och misslyckas.  Tänk om en liten del av pengarna som de sparade på mindre pappersarbete kunde läggas på att utbilda människor i skolans värld inom Neuropsykiatiska funktioner. Det hade varit en dröm, tänka alla Lisor och Kalleer som hade gått ut skolan med betyg, med självkänsla med erfarenheter från skolan av att lyckas, växa och bli stora vuxna med självkänslan om att de duger som de är. Jag inbillar mig att vi hade vunnit massor på det, sjukvården hade tjänat på det, skolan, socialtjänsten, arbetsmarknaden hade haft en massa människor som provade lite, testade igen, vågade prova på saker, outtröttliga människor som ibland inte tänkte på det, Nej jag tänkte inte på det det fanns inte just då,  Just de orden  har ibland vart fördelar för mig själv, inte alltid men ibland så tänkte jag inte på det, men det blev bra ändå resultatet blev bra…….

    Lev idag är mitt motto för dagen idag om någon timma skall jag vara klar för en resa till GBG.

  • En dag på jobbet

    fast nu har jag sov tid, patient trots att jag inte haft massor att göra vart det full dag och jag känner mig nöjd med mitt arbetspass. Kanske just för att jag hunnit med så mycket som annars läggs åt sidan. Det mildare vädret har gjort gott för min kropp. Ingen ledvärk, en ganska eller helt så fantastisk dag blev det idag. Imorgon jobbar jag fram till två, där efter blir det kalas svärmor ska komma och besöka oss. Lill killens födelsedag har vart men firas en extra gång eftersom hon inte kan komma mitt i veckan.
    Imorgon är sista passet för denna gången, är ledig i några dagar sedan. Det ska bli skönt har massor att ta igen hemma, nu när kroppen verkar funka som den ska igen.När jag skriver massvis så är det inte det dagliga pysslade utan veckovis pysslande som inte vart innan. just u skulle listan bli otroligt lång men den gör jag i morgon kväll. Kanske kommer det endast att så målar tid och skriv tid. Har vart lite si och så med det nu ett tag.
    Lev nu just nu ska jag sova……

  • Beklagligt känner mig liten.

    Tea levande ljus och inget mera, tadalafil jag har jobbat kom hem i morse. Är så trött orkar liksom inte med. Under några veckors tid har jag haft ont i mina leder, cialis Hela tiden känner jag det som om det behövs olja i lederna. Det har tagit på min ork, ailment vilar mest, ligger under täcket för att mjuka upp min kropp. Mina eksem har blivit värre. Inser att jag snart måste ta tag i det och verkligen gå till doktorn. Här är det ännu lite tröskel för jag är så rädd för att svimma, vilket jag gör om de skall stickas i mig. Misstänker att om jag skulle våga mig dit lär det bli ett eller några stick i armen. Inte blir det bättre av att inte gå dit, nu till och med jag drömmer om att jag sitter där vaknar alltid innan de sticker in nålen i armen. Ju längre tid som det tar innan jag kommer mig för att gå till doktorn ju mera rädsla kommer det att flytta in hos mig.
    Men snart måste jag det kan inte vara så att jag dagarna jag är hemma bara vilar mig och undviker att röra mig för mycket. Det är inte sådan jag är.
    Jag vill måla fixa med saker sitta och skriva en massa saker vill jag göra under min fritid, men just nu orkar jag inte. Ska sätta det som mål att verkligen våga ta mig till doktorn nästa vecka. Har ett helg pass framför mig i morgon börjar jag 10.30 slutar inte från på Söndag kl 14.00.
    Sen har jag åter igen fyra dagar ledigt.

  • Pellets beställning skall till

    Ordningen är nu återställd, pharm nästan anställd. Barnen är åter i skolan, cialis rutinerna är om någon vecka där de ska vara. Lugn och trygghet börjar sakta återigen infinna sig i mig.  En nästan ledig dag, bara möte på jobbet. Nu var jag nog inte riktigt sanningsenlig, för mötena just mötena tar styggt på mig. Sitta still i flera timmar, lyssna och vara koncentrerad i flera timmar. Gör mig utmattad, trött  oftast  frampå kvällen smyger sig huvudvärken på.

    Har redan känningar av den, så redan kurerat mig med huvudvärkstabletter.

    Tror att kylan gett med sig för redan nu är det varmare här inne.  Ser att kylan tagit hårt på vårat pellets förråd, behöver  ganska så snart fylla på. Innan har det hållt fram till i Mars, nu är det kanske  en månad kvar sen gapar pallarna tomma nere i källaren.

    Känns lite tråkigt, för åren innan har det varit två tre månader utan att vi behövt betala för pellets. Den lilla bufferten kommer inte till i år.

    Förhoppningsvis är det nu bara varmare klimat vi har att vänta. Snart kommer alla flyttfåglar, snart kan vi återigen skymta de små gula solarna på backen, jag kan snart återigen ge mig ut på tussilagosafari igen.

    Lev idag just nu, det finns så många just nu, och i nuet ser problemen inte så farliga ut.

  • ordningsamhet behövs just nu

    Ha ha, pills jag gjorde det. Jag verkligen gjorde den rensning som jag lovade mig själv i morse. Gillar när julsaker  kommer bort, gillar när allt är som vanligt igen.  Varje år lika härligt att få bort alla saker. Även om jag just detta året hade varit sparsmakad med just pyntandet.

    Nu är det bara en rejäl hög med stryktvättande som behövs men den har legat där ganska länge och  den lär nog ligga där ett tag till. När högen blir för stor har jag liksom lite svårare att ta mig dit. Mitt motstånd växer tillsammans med högen som växer, har alvarligt funderat på att ta en svart sopsäck och slänga allt ihop.  Jag skulle behöva en  hemma fru som gillade att pyssla om hemmet.

    För det finns små skåp och små hörnen här hemma som borde och skulle gjorts i ordning redan för ett år sen men lyckas aldrig bli av. Skulle varit skönt att flytta då  rensar man ju automatiskt.   Tänk om det kunde komma hit någon som tog sig ann alla mina skåp och lådor,  högarna med stryk och mangeltvätt, fixade i mina gaderober. Hmmm inser att det skulle bli hemskans dyrt, lär få kämpa ännu ett tag med att stänga skåpen snabbt så att inget ramlar ut…..

    Hur lyckas andra får sådan ordning, vad är det som gör att jag inte lyckas? HUR GÖR MAN? Finns det kurser att gå i ordningsamhetsträningar av garderober skåp och stryk tvättar saker.

  • 2009 blir nu 2010

    reflektions tankarna, unhealthy vad har hänt under året som nu sipprar ut och skall läggas till handlingarna. I början på 2009  satt jag mest och pluggade in för tentan. Först var det omtentan freud och Carl Rogers. Den sista tentan pluggades till samtidigt. Då var det en summrering av de olika teorierna. Gud, there va jag kämpade C-pen i ena handen och boken i den andra. Litteraturen var engelsk, cialis Och  jäv… i gatan vad jag lärde mig engelska samtidigt som jag lärde mig om de olika tankarna.

    En kurs i Göteborg där jag och min make kom i kontakt med Familjestödsenheten, där jag träffade massor av människor på kursen. Som även bidrog till att jag träffade en gång senare min tvillingsjäl. Hon som är lika snabb i tanken som jag. Henne som jag har mina tankar hos ganska så ofta. Även om vi inte träffas så ofta blir jag glad av att bara tänka på henne.

    Lean var även de en kurs som jag deltog i, Endast kloka tankar blev till där. Lean som för mig blir att vila sig i arbetet, Misstänker starkt att vi skulle behöva lite lean på jobbet just nu.

    Våren och sommarens första period var ett underverk, sol bad och åter igen solen, som jag så väl behöver.  Skrivpuffsövningarnas intrång i min tid, som nu blivit något som ingår i min vardag.

    Sommaren som gick åt till att sitta ner vid min dator och skriva på min bok. Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Namnet som jag och min Travian co spelare kom framtill. Den rundan av travian spelar vi fortfarande.

    Husmålningen som nästan tog all kraft ifrån mig, en tid fylld av långa timmar ute i trädgården. Då fick jag även tag på små inte så bra erfarenheter av ADHD i mig. Mina små jag ska bara prova lite, som blev hela dagar av omarbeten. Hösten och arbetet med min skrivkompis som hjälpte mig med boken blev till. En kvinna som ännu är en vän.

    Arbetets intrång i min vardag igen, förändringar som jag har så svårt för lärde jag mig att stå ut med.

    Min bok som sedan trycktes upp i en omgång till. Föreläsningen som jag, och två andra kvinnor deltog i.Vilket jag ännu känner att det var modigt gjort av oss. Säkerligen har det hänt massor av saker till som jag nu inte har i minnet.  Men just de här sakerna är speciella för mig kanske därför jag just nu kommer ihåg dem. Andra mera speciella saker är av mera privata angelägenheter och skrivs inte här. Thåström måste ju få plats med, Thåström och trädgårn i somras.

    Ännu en gång GOTT SLUT OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!!!

  • Tankar i morgonen……

    Den andra koppen kaffe står nu bredvid min dator. I dag är huvudvärken inte så påtaglig ligger lite bakom och bara lurar. Borde kanske ta en tablett men ska försöka att vara utan. Alla barnen är nu hemma igen, order det känns skönt. Julfirandet är över för denna gången. Fast broder och hans fru kommer i dag och lämnar julklappar idag.

    I morgon kommer det bli en resa ner till Göteborg igen, pharmacy då är det BNK som vi ska besöka. De är specialister inom Neuropsykiatri, utredningar.   Därefter ska vi kolla rean misstänker jag.

    Den vita snön ligger kvar tror vi har en trettio centimeter nu.  Ett tjockt snötäcke på altanen och äppleträdets grenar hänger tungt av snön.

    Idag ska jag sitta en stund vid mitt stafli är tanken. Inspirationen infinner sig inte av sig själv.  Jag trodde innan att jag kunde vänta in den men har insett att det blir när jag väl sitter där. Likadant är det med mitt skrivande, det ramlar inte på utan blir när jag väl bestämmer mig för att sätta mig ner vid mitt tangentbord.

    Har inte skrivit någon utmaning på några dagar men idag lyckades jag hitta dit igen. En ring skulle det skrivas om idag. För mig blev det en mänsklig ring, en ring som skingrades av känslor.  Nu var det ju några dagar sen jag skrev,  flödet som jag om jag skriver varje dag fanns inte. Ska försöka få tillbaka det genom att skriva varje dag igen.  Har lite svårare att få till det nu när jag jobbar mer.

  • Mitt stafli och jag är kompisar igen

    Hurra! Hurra hurraaaaaaa!

    Kände lite ångest igår när jag satt här vid min dator, buy cialis Tankarna snurrade på. Tänk om jag tagit upp staflit i onödan. Tänka om det inte kommer ett målat streck på min  tavla.

    Hjälp jag kan inte! hjälp Hur Gör Man!. ….

    Det är ångest att måla för mig, det är ångest att skriva för mig ändå skulle jag inte kunna vara utan det. Min kreativa sida är något jag fått på köpet, gör jag inget så får jag ångest , ska jag börja göra nått får jag ångest. När jag sedan sitter där och  känner att nej, måste göra annat då skapas ångest.  Att jag ska till jobbet idag  ger mig ångest, för jag vill hellre sitta här måla hela dagen. Just i sådana här stunder gör adhd i mig ont.

    Först tar det en stund, innan jag kommer till staflit eller skrivandet. Sen skriver eller målar jag och glömmer av tiden, klockan går, tankar i sekunder som säger mig nu måste jag sluta, för nu måste jag packa ihop till arbetet.  Inget annat än mitt skapande bor i mig just nu, blir tokig av att slita mig ifrån mitt målande, jag vill inte. Sitter ännu i morgon rocken, skriver, kaffet är slut. Inser att jag borde  ta på mig packa ihop,  sedan göra mig mentalt redo för arbetet.  Där i ligger min ångest, idag hittade jag dit. Det var därför jag packade ner mina målar grejor sist. Det var så svårt att sluta i tid. Har jag väl satt mig där, så vill jag inte sluta.  Just nu  har jag börjat måla en  blå tavla,  vad det blir är jag inte klar med, mera än att tanken från början var att måla mina  avkortade tankar. Mina tankar som spinner runt  till det korupt slutar,  blir en ny annan tanke.  Vem skulle vilja se sådan konst? Ingen annan än jag själv. Men det är ju jag som målar, det är mitt målande och alla andra kreaktiviteter i mig som måste fram.

    Jag är just nu bara i början igen, tre, fyra år sen sist och redan hittade jag orsaken, till varför staflit fick bo i källaren efter ett tag. Nästan maniskt har det en dragningskraft till mig. När jag inte sitter där, skrattar det åt mig, när jag sitter där blir jag lite stressad av att inte kunna sitta kvar, för jag har annat att göra.   Men får svårt att slita mig.  Varför i hela världen ska saker vara så svårt, varför ska det vara så svårt att lägga ifrån sig sin pensel, varför ska det vara så svårt att sätta sig där? Vad är det som gör att jag utsätter mig för detta, varför kan det inte vara så att jag är mera tillfreds med vardagslivet, varför kan jag inte stå ut med vardags saker. Vara nöjd med bara skriva lite, bara måla en liten stund, älska att leva som alla andra?

    Nej, Jag gör inte det, för jag nästan måste  grejja och det är det, som är mina tillgångar, det är det som är adhd i mig, som jag i mig är ganska stolt över.  Men tiden som egentligen är gratis, gör att jag har andra saker att göra mellan varven.

    Tänk om det kunde vara så enkelt, att mina pengar ramlade in även om jag satt och målade hela dagarna. Då hade jag varit i lycka, hela tiden.   Att kunna sitta här och måla, skriva, vara mamma, och bara göra det som är mina intressen. Jag vet att ni tycker jag är naiv. Sånt är inte livet, tänker ni. Så är det, även jag är medveten om det. Men egentligen borde vi inte alla just få vara i dessa stunder alltid hela tiden. Jag hoppas i alla fall att jag kommer att stå ut med mina  avslut och avbrott,  vara i vardagen för att sedan smyga mig in till min lilla stor- rums-ateljé för att få vara fri igen en stund och bara vara jag, mina färger. Nu måste jag slita mig för denna gången. Ska till jobbet, ännu en gång. I morgon hoppas jag att jag åter igen kommer att kunna sitta här en stund.

  • Vänner……..

    vaknade senare än vanligt idag. Snart till jobbet igen. Börjar vid halv elva, for sale slutar i morgon klockan 14.  Igår ringde jag upp en kvinna som jag inte pratat med på länge, buy det är lite konstigt med vissa människor, för även om det är lång tid mellan varven, så börjar man nästan diskussionen där den förra slutade även om det är två år emellan varven. Så är det när jag pratar med henne på ett underligt sätt, bara jag känner henne och hon mig.  Hon bor egentligen inte så långt ifrån mig, men fast ändå bara vi pratar om att träffas men det blir aldrig av. Jag tycker mycket om henne,  ändå får man liksom inte till det där att bara åka iväg. En fika eller bara ett hej. Inte kan det väl vara så att tiden inte finns?

    Är jag verkligen så upptagen?

    Varför tar jag mig inte i kragen, ser till att vi träffa?  Vad beror det på att det lilla mötet aldrig blir av?

    Jag vet inte vad det är som gör att jag inte hinner, För hinner det vet jag att jag egentligen gör.

    Efter samtalet igår så lovade jag mig själv, att faktiskt ta tag i denna relation, för min vän är verkligen en kvinna jag tycker om. Jag beundrar hennes mjuka kloka sätt att vara. Hennes ord och tankar är tankar och ord som jag gillar. Jag ringde henne för att jag själv ville berätta om min bok, att jag personligen ville berätta om varför och hur vad mitt syfte med min bok är.  Även hon hade spännande saker att berätta, hon utbildade sig igen, hon skulle snart åter igen bli mamma. Mamma ett litet knyte skulle finnas där, ett barn som snart ska ta sina första andetag, uppleva världen och lysa upp med sin närvaro.

    Med denna kvinna kan jag vara ärlig, jag vågar vara mig.  Vissa människor betyder mera för mig än andra, hon är en av dessa.   Vissa människor bara finns där, är små änglar som bara sprider ljus runt sig. Denna tjej är en sådan människa. Hela hon lyser, har sitt egna ljus.

    Nej, nu ska jag verkligen ta tag i det, jag vill verkligen träffa henne.

    Tack vännen för samtalet igår dina ord bor och stannar kvar lite extra i mig. Dina ord är så kloka. Nu ska mina ord inte bara bli ord utan även handling.

    Men hmmm finns några men, Så som att: jag ska bara……….. Men efter jag ska bara. Så tänker jag se till att vi äntligen träffas en dag ……

    Nu ska jag bara skriva skrivpuffen för dagen sen iväg till arbetsplatsen………..