Att leva med positiv psykologi i vardagen handlar inte om att alltid vara glad eller låtsas som att livet är enkelt. Det handlar om att se på tillvaron med öppna ögon, möta det svåra med medvetenhet och välja att fokusera på det som faktiskt fungerar. Positiv psykologi i vardagen hjälper oss att skapa mening, hitta tacksamhet och växa genom livets små och stora erfarenheter.
Positiv psykologi handlar inte om att pressa fram lycka. För mig är det snarare ett förhållningssätt till livet – att vara närvarande och att ta ansvar för mina tankar och känslor. Det handlar om att leva medvetet och att förstå att livet alltid bjuder på både ljus och mörker, men att jag kan välja hur jag vill förhålla mig till det.
Genom att öva på att se det som fungerar, och samtidigt acceptera det som gör ont, kan jag skapa balans. Det är inte en metod för att undvika svårigheter, utan en väg att hitta styrka i det som är.
PERMA – fem delar av välbefinnande
Inom positiv psykologi talar man ofta om PERMA-modellen, som beskriver fem delar av välbefinnande. Jag ser dem som små påminnelser om vad som hjälper mig att må bra.
Positiva känslor
Att uppleva glädje och tacksamhet i vardagen är en viktig del av livet. Det kan vara så enkelt som doften av kaffe på morgonen, stillheten i huset eller ljuset som letar sig in mellan gardinerna.
Engagemang
När jag skriver, målar eller badar i sjön glömmer jag tid och rum. Då är jag helt i stunden, och det är där engagemanget föds. Genom att göra det jag tycker om skapar jag energi och närvaro.
Relationer
Relationer är grunden för mening. Att möta andra med ärlighet, respekt och lyhördhet skapar tillit. När jag vågar visa mig som jag är, uppstår verklig kontakt.
Mening
Mening handlar om att leva i riktning mot det som känns viktigt. Jag upplever mening när jag får bidra, när jag gör något som känns sant i hjärtat – oavsett om det handlar om skrivande, samtal eller möten med människor.
Accomplishment – att lyckas
Att lyckas behöver inte betyda att prestera stort. För mig handlar det om känslan av att slutföra det jag påbörjat. Det kan vara att avsluta en text, genomföra en uppgift eller hålla fast vid mina morgonrutiner. Små framsteg stärker självkänslan.
Allt jag företar mig blir inte alltid klart, men när något väl blir färdigt efter hinder på vägen känns segern desto större. Då händer något nästan magiskt – som om vägen dit gett djup åt själva resultatet. Det är då jag verkligen känner att jag lyckats, inte för att det blev perfekt, utan för att jag stod kvar och fullföljde.
Tacksamhet och närvaro i vardagen
Varje morgon försöker jag börja med tacksamhet. Jag påminner mig om att jag har fått en ny dag, att jag får dricka mitt kaffe i lugn och ro och att jag lever. Genom att fokusera på det lilla, skapar jag en grund för dagen.
Den här morgonen var marken frostig, gräset knastrade under fötterna och sjön låg stilla. Luften var isig, och vattnet kändes nästan som glas mot huden. Ändå var det något i kylan som väckte kroppen till liv. När jag gick upp ur vattnet, mötte luften mig med den där sprudlande känslan som bara ett riktigt kallt bad kan ge. Det är som att hela kroppen sjunger – vaken, levande och fri. Det har blivit ett beroende, men av det goda slaget. Ett som tillför klarhet, styrka och glädje.
När jag badar i sjön, oavsett väder, stannar världen upp. Kylan gör mig närvarande och andningen blir långsam. Det är min egen form av mindfulness. Den stunden ger ro åt både kroppen och tankarna.
Att leva med positiv psykologi i vardagen är att välja omtanke i tanken. Det är att se på sig själv med vänlighet, även när det inte blir som man tänkt.
Att öva på varje dag
Jag försöker byta ut självkritik mot nyfikenhet. När något inte går som jag vill, frågar jag mig vad jag kan lära mig av det. Ibland lyckas jag, ibland inte – men varje gång jag försöker, stärker jag förmågan att stå kvar i mig själv.
Utveckling handlar inte om att alltid vara stark. Det handlar om att resa sig efter fall, att förlåta sig själv och fortsätta framåt med tillit.
Att välja sina tankar
Positiv psykologi i vardagen är ingen genväg till lycka. Det är snarare ett sätt att skapa medvetenhet. Att välja sina tankar är att ta ansvar för sitt inre klimat. Jag kan inte styra allt som händer, men jag kan påverka hur jag tänker om det. Varje gång jag väljer att se något gott, varje gång jag tackar livet för det jag har, bygger jag långsamt ett inre lugn.
Slutord
För mig är positiv psykologi som att bygga muskler i själen. Varje gång jag väljer en tanke som bär istället för tynger, växer styrkan inifrån. Små val, små steg – och till sist en väg att gå.
Fråga till dig som läser
Hur skapar du plats för tacksamhet, mening och lugn i din vardag?
Det vi gjorde i går lämnar spår i just den här dagen. Vi skördar det vi sår. Det ger mig klokheten att varje stund räknas – även de små. Igår är historia, morgondagen vår framtid, men just här, där vi står, finns samtalet, andetagen och livet.
Jag har tänkt en del sedan jag skrev det senaste inlägget. Kanske kände någon sig träffad. Kanske tyckte någon att det var för mycket, för rakt, för obekvämt.
Och kanske var det just det, det behövde vara.
Jag skriver inte för att döma
Det jag skrev – det kom inte ur ilska mot föräldrar. Det kom ur kärlek till barn. Och ur en sorg som samlat sig genom åren.
För jag har sett. Jag har jobbat med ungdomar i många år. Jag har mött dem på behandlingshem, på institutioner, i samtalsrum och ute på stan. Jag har lyssnat till berättelser som skär i bröstet än idag.
Som den gången jag frågade vad en riktig kompis var – och förstod att den unge aldrig haft en. När jag förklarade vad det innebar, såg jag att hen trodde jag berättade en saga. Så långt ifrån verkligheten var det.
När barnens blickar blir tomma
Så när jag ser unga barn – för det är barn – hänga runt sent på kvällarna, med blickar som redan tappat tillit… då gör det ont. Då måste jag skriva.
Det är inte syndabockar vi behöver
Vi behöver gemenskap. Samarbete. Närvaro.
Vuxenvärldens ansvar
Jag vet att föräldraskap inte är enkelt. Vi är trötta. Vi kämpar. Vi försöker. Tvätten växer, kylskåpet gapar tomt, tiden räcker inte.
Jag har själv varit där.
Men samtidigt: Vi måste våga se att vissa barn håller på att gå vilse. Springer ut för stupet – i tron att det är där de syns.
Och ansvaret? Det är vårt. Vi vuxnas. Tillsammans.
Det går att göra mer – även när vi tror att det inte går
Vi kanske tänker att det redan är för sent. Att vi har tappat greppet. Att barnet har valt sin väg. Men det är sällan för sent.
Små förändringar kan göra stor skillnad. Ett samtal. En tydlig gräns. Ett “jag ser dig, och jag bryr mig”.
Det handlar inte om att ha perfekta lösningar. Det handlar om att försöka. Om att orka ta ett steg till. Att stå kvar en kväll till. Att be någon om hjälp. Att våga säga till en annan förälder: “Du, jag är orolig – hur gör vi det här tillsammans?”
För det går. Det går att göra mer än vi tror. Det börjar ofta med att någon vågar tro. Och ibland – är det du som behöver vara den någon.
Ett rop på närvaro och mod
Det jag skrev förra gången var ett rop. På närvaro. På engagemang. Och på att våga vara vuxen – inte bästa polare.
Ett rop på mod. Och på det mod som krävs för att våga be om hjälp.
För trygghet bor ofta där det är tråkigt. I rutinen. I gränsen. I förutsägbarheten.
Vi ska inte vara våra barns bästa kompisar
Vi ska vara deras riktning. Deras vägvisare. Med mjuk, men fast hand.
Till dig som kände något
Om du kände ilska, skuld, sorg – eller bara trötthet – så vill jag säga:
Jag är inte emot dig. Jag är för dig. Jag står med dig.
När du vågar säga: ”Nej. Det här är inte okej.”
Jag vill att dina barn ska lyckas. Jag vill att vi ska våga se – tillsammans. Det är dags att dra upp rullgardinen. Våga titta ut.
Att säga nej – och ändå stå kvar
Barn behöver inte bara kärlek. De behöver riktning. De behöver någon som säger nej – och menar det.
Någon som orkar stå kvar. Någon som säger:
“Jag ser vad du gör. Jag tillåter det inte. Men jag står kvar – för jag vet att du behöver mig.”
Ibland är den största kärleken inte den som säger ja –utan den som säger nej, och ändå vägrar släppa taget.
Reflektion:
Ibland skriver vi för att få ut något ur kroppen. Ibland skriver vi för att förändra något utanför den. Och ibland – gör vi båda.
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer. – Carina Ikonen Nilsson
We use cookies to optimize our website and our service.
Functional
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
