Etikett: pool

Hej då Vallersvik – när en camping slutar kännas som hemma

Read this post in English


Förord

Det här inlägget handlar om teknikstrulet som plötsligt löste sig, om nyfikenheten som driver mig – och om campingupplevelser som förändrats. Det är ett inlägg om att lyssna på sin magkänsla, ta plats i sin egen berättelse och att ibland bara ge upp något som inte längre känns rätt.

Jag skrev det igår – men precis efter det började SSL-strulet.
Här är länken om du missade det: Läs inlägget om KonMari här

Jag och min envishet – och kanske lite AI

Yes! Det fungerar igen. SSL-certifikatet är på plats och sidan är säker. Om det var Loopia som löste det eller om det var jag – med hjälp av min morgonpigghet och AI – det vet jag faktiskt inte. Jag pillade och försökte, nyfiken som jag är. Och plötsligt fungerade det.

Ingen från Loopia har ringt mig än, trots att de lovade. Men vad gör det – nu är det säkert, och jag är nöjd.

ADHD-genen som inte ger upp

Jag tror det var min ADHD-gen som kickade in. Den där envisheten. Jag ger mig inte när det känns som att något borde gå att lösa. Och ibland, ja – det går faktiskt. Tack, nyfikenheten. Tack, rastlösheten. Tack, viljan att förstå trots att jag inte riktigt vet vad jag gör.

En sista gång i Vallersvik?

I morse vaknade vi på Vallersviks camping. Vi har varit där varje år, men nu… nej. Det här var nog sista gången.

Det kändes som om husbilar inte längre är välkomna där. Vi bad om en plats vid vattnet – där vi brukar stå. Men det var tydligen bara för husvagnar numera. Vi blev hänvisade till toppen av campingen. Trångt, utan utrymme, utan charm.

Den första platsen vi fick var så liten att vi inte ens fick plats. Vi fick byta, men den nya var inte mycket bättre. Det var knappt att markisen fick plats – och hotande regnmoln låg i luften.

Höjda priser och sämre bemötande

Campingen har höjt priserna rejält. Men servicen har inte hängt med. Toaletter och duschar håller inte så värst hög standard, och personalen vi mötte igår var inte tillmötesgående. Vilket man kan tycka att de borde vara – särskilt med tanke på prisnivån.

Havet ligger där det ligger, ja. Men det är inte campingens förtjänst.

Säsongscamparna borde faktiskt stå längre upp – det är vi som kommer förbi som betalar mest. Och vill känna oss välkomna. Välkomna var inte känslan, och den fick vi höra av andra gäster med.

Hej då Vallersvik – hej Trollhättan

Vi åkte tidigt i morse. Nu är vi på Stenröset Camping i Trollhättan. Här finns gott om plats, en stor ställplats och tillgång till pool. Lillkillen gillar pool – så här blir det ett bad snart. Jag ska byta om och kasta mig i.

Igår, däremot, var havet magiskt. Vågorna skummade mot oss. Inga maneter, över 20 grader varmt – och känslan av frihet i varje andetag.

Men ibland får man välja det som fungerar bäst för alla. Och just nu är det här, med solen som lyser, poolen som väntar och plats nog att andas.

Slutord

Vissa platser förändras. Andra växer. Jag tar med mig känslan av vågornas kraft – men lämnar Vallersvik bakom mig. Kanske för gott.

AHA

Jag letar inte efter perfektion. Jag letar efter plats att stå stilla på. Och ibland betyder det att lämna något bakom sig, för att kunna hitta hem någon annanstans – i sig själv, i nuet, i ett nytt vatten.

Stöd bloggen

Vill du stötta mitt skrivande?
Bidra via PayPal här

Slutreflektion

Kanske är det just när man ger upp tanken på att allt ska vara som förr, som man hittar något nytt. Nu är inte Stenröset något nytt precis här vet man vad man får och här är servicehusen rena, fräsha och personalen trevlig. Här är det som vanligt och här känner man sig välkommen även i Husbil.

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är just nu vi lever och andas. – Carina Ikonen Nilsson

#Vallersvik #Husbilsliv #ADHDstyrka #Campingliv #StenrösetCamping #SverigeResa #Nyfikenhet #Husbil2025
#VallersvikCamping #MotorhomeSweden #TravelTrollhättan #ADHDDrive #CampingReview


Goodbye Vallersvik – When a Campsite No Longer Feels Like Home

Read this post in English

Foreword

This post is about a technical issue that suddenly got fixed, about the curiosity that drives me – and about camping experiences that have changed.
It’s a story about listening to your gut, claiming your space in your own story, and sometimes simply letting go of what no longer feels right.

Did you read the post I wrote about the KonMari method? I shared it yesterday, but the SSL issue got in the way. Here’s the link to the post.

Me and My Stubbornness – and Maybe a Bit of AI

Yes! It’s working again. The SSL certificate is finally in place, and the site is secure.
Whether it was Loopia who solved it or me – with some early morning energy and the help of AI – I honestly don’t know. I tinkered and tested, curious as I am. And suddenly… it worked.

No one from Loopia has called me back yet, even though they promised.
But that doesn’t matter – now it’s secure, and I’m happy.

The ADHD Gene That Won’t Give Up

I think it was my ADHD gene kicking in. That stubbornness.
I don’t give up when something feels like it should be fixable. And sometimes, yes – it actually is.

Thank you, curiosity. Thank you, restlessness. Thank you, the drive to understand even when I don’t fully know what I’m doing.

One Last Time in Vallersvik?

This morning we woke up at Vallersvik Camping.
We’ve gone there every year, but now… no. I think this was the last time.

It felt like motorhomes are no longer welcome there.
We asked for a spot down by the water – where we usually camp. But apparently, that’s now only for caravans.
We were sent up to the top of the campsite. Tight space, no room, no charm.

The first pitch we got was so small we didn’t even fit. We had to switch, but the new one wasn’t much better.
We barely had room for the awning – and the clouds above were heavy with the promise of rain.

Higher Prices and Less Hospitality

The campsite has raised its prices significantly. But the service hasn’t followed suit.
The toilets and showers are far from high standard, and the staff we met yesterday were not accommodating.
Which one might expect at this price level.

The sea, of course, is still there. But that’s not thanks to the campsite.

Honestly, seasonal campers should be placed higher up – it’s us short-term visitors who pay more.
And we want to feel welcome. That sense of welcome was missing – and we heard the same from other guests.

Goodbye Vallersvik – Hello Trollhättan

We left early this morning. Now we’re at Stenröset Camping in Trollhättan.
There’s plenty of space, a large motorhome pitch, and access to a pool.
The little guy loves pools – so we’ll soon be swimming. I’m about to change and jump in.

Yesterday, though… the sea was magical.
The waves crashed around us, foamy and wild.
No jellyfish, over 20°C – and a feeling of freedom in every breath.

But sometimes, you choose what works best for everyone.
And right now, that’s here – with sunshine, a waiting pool, and enough room to breathe.

Closing Words

Some places change. Others grow.
I’m taking the memory of the waves’ power with me – but I’m leaving Vallersvik behind.
Maybe for good.

AHA

I’m not looking for perfection.
I’m looking for a place to stand still.
And sometimes, that means leaving something behind –
to find your way home somewhere else – in yourself, in the present, in new waters.

Support My Writing

Would you like to support my writing?
Donate via PayPal here

Final Reflection

Maybe it’s exactly when you let go of how things used to be that something new can show up.
Stenröset isn’t new, really – here, you know what you get.
The facilities are clean, the staff is friendly, and the welcome is real – even if you arrive with a motorhome.
Here, everything is just as it should be.

Yesterday has already settled into history. Tomorrow waits further ahead. But right now – this is the moment we live and breathe in.
– Carina Ikonen Nilsson

#VallersvikCamping #MotorhomeLife #ADHDStrength #CampingExperience #Trollhättan #StenrösetCamping #SwedenTravel #CuriosityDriven #Motorhome2025
#VanlifeSweden #TravelReflections #ADHDDrive #GoodbyeVallersvik #CampingReview

Husbilsaffär är även det en affär.

Vi råkade åka förbi en husbilsaffär igår. Jo vi bara råkade åka förbi. Maken, märk maken sa ska vi in ock titta. Jo, det var han som sa det. Där inne tittade jag på husbilar. Jag tittade på lågprisklass husbilar och sa men titta en gammal Buster som egentligen Heter Bustner. Det fanns två stycken och priset var överkomligt. Men inget vi skulle ha. Vi har en jättefin liten söt Hobby som liksom är hur grym som helst. Maken kollar runt, jag kollar runt. Jag i tanken att vi har en jättefin liten Hobby. Vi går in i alla Lyxåken. Men vi är inte lyxåkaren utan mysåkaren. En Adria står där framme lite större än den vi har idag. Ett stort garage, i vår lilla Hobby har vi ett väldigt litet garage. två enkelsängar som kan göras till dubbel. VI har fransk säng, den är lite jobbig att ta sig ur på morgonen. För mig men även för maken som får vika sig lite dubbel för att jag ska ta mig ur fotänden.

Stort kylskåp som man inte behöver vika sig dubbel för att hitta saker. Vinkel kök så man slipper köa vid matlagning. Ugn, idag har vi en världens bästa Omnia. Förstår ni vart det här inlägget lutar åt???

Nåja, igår var vi i Töreboda på den fina Campingen som har allt i miniatyr. Pool, bra service hus med grymma duschrum. Nära till centrum. trevliga omgivningar. Kanalen ligger granne med campingen.

På promenaden intill stan fick vi uppleva broöppning samt galna barn som badade. Galna va dom, så att den lilla mamman i mig sa stopp! Men den där lilla mamman i mig hade inte någon pondus, för killen hoppade från räcket på bron ändå.

Vi hade helt jätte trevliga grannar. VI skojade lite om dom innan vi pratade med dom. Vi hörde deras dialekt oändå.ch så ojdå så mycket göteborska dom måste komma från Lerum. Senare på kvällen fick vi veta att jodå dom kom allt från Lerum.

Nu åker vi igen i vår lilla Hobby. på väg till någonstans men idag åker vi hem. Tänkte att vi kör någon timma innan vi intar frukosten. Det goda glutenfria brödet från Ulricehamn bjuds det på idag. Som pålägg blir det pannbiffar eller ost. Kylskåpet börjar bli tomt.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar mera än i minnet morgondagen den är här först imorgon.

God morgon Skapa en fin dag.

Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson

Wiggersviks Camping är …

allt värt sina kronor. 200 kronor för en ställplats. Solen lyser över havet så det ser ut som om det är stora diamanter som glimmar. Idag trotts att det vart lite mulet satt vi ute invid havets kant och åt middag. Visst smakar maten godare ute, visst är det så?

I alla fall tycker jag att det blir godare. Dessutom är det så mycket frihet att sitta utanför husbilen och äta mat och njuta av att dagen är bara där. Havet är för mig frihet, det är så obeskrivligt vackert, älskar lukten av tång och den salta luften. Går jag 6-7 meter ut just nu så skulle fötterna bada i de salta tångruskorna. Livet känns så härligt, här i lilla Hobbyn TomCar .

Jag kan verkligen rekomendera denna lilla fina underverkscamping. utsikten fantastiskt vacker över allt. Service huset så grymt bra. 4 st snabbdiskmaskiner, Fem spisar och flera mikrougnar. Även en liten matsal om man nu skulle få för sig att äta maten där.

Fräscha stora toalettrum, på varje toalett sitter det en doftspridare med fläkt, tvättställ i varje toalettrum. Ett minus är kanske att det är sådan där lufttork för händerna. Kanske inte så bra i dessa Covid-19 tiden.

Tvätt ställ fanns det även i anslutning till Duschrummen. Duscharna är det lite mera båsliknandet men det finns plats inne i duschen för både kläder och handdukar. 5 kronor kostar det att duscha i fem minuter. Man får duschkort som man laddar på med pengar.

På sommaren har de trubaduraftnar och vid en brygga finns det en pool nedsänkt i havet. Bra ställen att fiska på, nära till själva stan. Bangolf även boulebana. Spa, bastu och trivselrum. Detta är inte öppet just nu. Men va då vi är mitt inne i hösten närmare vinter än sommar så det är klart att det är stängt just nu.

En natt på ställplats här kostar 200 kronor med el just nu, då har vi tillgång till servicehusen både diskmaskin, duschar, toaletter . Det är värt varenda krona.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon, Just nu gäller det är nu vi andas och lever.

Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén