Etikett: tacksamheter

  • ADHD är olika precis som vi människor är olika

    PåRiktigt bloggen skriver om hippt och trendigt.  Till viss del håller jag med och visst finns det en chans att  det blir att historiska livet då kan skyllas på ADHD.  Mitt historiska liv oavsett ADHD eller inte så är vägen till idag vissa tider kantade av gropar och mindre bra saker.  Nu är det inte så att mina mindre bra saker mm är orsaker från missbruk av droger i den bemärkelsen. Kanske för att min far var en man som självmedicinerade sig med alkohol.

    Trotts att jag nu sluppit att ta i tur med sådana problem  som drogberoenden, store så har jag ändå trotts allt  haft motgångar och sprungit för fort för att känna efter. Livet är lite sånt när alla intryck trycks ihop till stor kloss som upplevs samtidigt.

    En klok lärare som jag en gång hade när min son var nyfödd. Jo så är det. Jag provade på att plugga samtidigt som jag ammade. Sonen följde med till skolan och läraren som var en helt underbar finsk kvinna vid namn Anniki  tog hand om sonen medan jag skrev uppsatts.  Samtidigt som jag  pluggade hade en  2 månaders gammal baby så fick jag även chans till lite arbete vid sidan om  tror jag jobbade 9 timmar / vecka.  Tills min lärare tog mig lite avsides och frågade om jag ville uppleva  min 30 årsdag.  Hennes fråga gav mig klokheten att stanna upp och se det som att jag kanske bara skulle göra en av sakerna.

    Jo du  helt rätt  obehandlad ADHD i mig gjorde att jag hoppade av den nästan färdiga utbildningen och tog  jobbet 9 timmar/ vecka.

    Förändring!!! Alltid förändring, stanna inte upp utan gör nått nytt så slipper tristessen  och tråkigheter komma i fatt. Fly, Fly stanna inte upp, utan ge mig av till nyheter så jag slipper stanna upp och ta tag i det som är viktigt.

    Vad är det som är viktigt??? Mig, mig och åter igen mig. När kroppen inte längre orkar med nyheter och flyckter när det liksom inte längre räcker med förändringar och nya projekt. Det är då sömnproblemen visar sig.  När man ignorerat sömnproblemen tillräckligt länge så kommer de kroppsliga problemen.  Depressioner  redan vid sömnproblemen bör det stannas upp och tänka till. Det gjorde inte jag.  Inte ens med Concertan hjälpte det mig fullt ut.  Idag med klokheter och en diagnos ger det mig en större förståelse för mig själv. Även om jag inte  lärt mig det fullt ut så ger det mig möjlighet att bli klokare ju längre tiden går.

    Klokhet kan inte jag få för mycket av.

    Vad vill jag nu med  detta och påriktigt? Jag vet inte  riktigt kanske är det bara att visa på olikheterna.  ADHD och olikheter, ADHD är liksom  människor. Olika!

    Även Concertan gör olika med oss, för mig gav concertan mig ett mera vaket liv, på normala tider.  I början gjorde den mig fruktansvärt lat.  Det viktigaste av allt så hjälpte den mig att stanna upp, ge mig tillgång till mina egna tankar. Tankarna flöt långsammare fram en och en. Dessutom  följde mina tankar en snittsad bana. Kan man säga så?  Vad jag menar är att tanke 1  födde tanke 2 som kanske gav mig ett svar i tanke 3.

    Nu har även ADHD fört med sig KBT, och   en hel dag full av klokheter tillsammans med min KBT Terapeut.  Kanske är det så att klokheterna kommer från mig men på något sätt så lockar denna kvinna fram just alla mina klokheter.

    Tanken just nu blir vacker trotts trötthet och allt omkring. Tack för en vacker dag där jag lärt mig ännu mera om  mig och mina olika egenskaper och annat. Klokheter föder klokhet.

    Vill även passa på att tacka Cattis  på bloggen PåRiktigt, även där kan det hittas massvis med klokheter som hon delar med sig av.

  • Thåström till Mäbe enäggstvillingsmusik sak…..

    en video,  kommer ni ihåg en video, videoooo, något  radioprogram sa något sådant, förr för länge sen, tror det var i går.  Eller nej för en himla massa år sedan, då jag bodde på Munkebäcksgatan 4 b. Trapphuset badade i ljus , när det  inte var söndrigt. Ett rum och kök  med två klädkammare och kallt vatten. Hur tänkte dom?  Vet inte men hyran var billig, musiken spelades högt jag på min sida spela Ozzy, Maiden och Thåström så klart alla dagar i veckan.

    Grannen bredvid mig  lyssnade mest på  Bob Marley.  Grannen  var färgad, och hade rasta flätor och den gulgrönröda baskern som visade mig att han  och hans musik hade  en politisk grund, Jag med min  politiska  grund som var då hos KPMLR,  fast inte till musiken,  i vårat trapphus  kunde man  på doften känna vilka som var hemma.  Ibland smög sig dimmor ut till trapphuset.  Från utsidan kunde man se vackra gröna växter i min grannes fönster.  Då fattade inte jag va det var men idag  hade jag vetat  vad det var som luktade så sötaktigt.

    Nu var det inte alls detta jag tänkte skriva om, det bara blev så, för en gångskull kan jag istället säga att jag faktiskt satt och tänkte på det,  just nu.

    Nej  i stället ville jag  visa Mäbe´s nya video idag borde det ju mera heta musikfilm för videon är väll inte längre något man använder sig utav? Eller har jag fel? så kan det vara,.,

    Ville bara visa på denne mannens storhet, Grymt så det gör ont  4 gången idag har  jag tittat på filmen.  Musiken e grym och lite av  konstnärskapet som Thåström, har i sina framföranden finns och bor även i  Mannen Mäbe.

    Tack Herr Thåström för att du  inspirerar så många, jag känner att nog  herre Mäbe själv har en inspirations-källa från dig, tror det i alla fall. Tror att han  känner kraft från dig  men nu är inte så att jag känner honom, men i min värld är det så att vi  får flyt och kraft från dina texter.  Video är ännu en grymhet som  Herrarna i Strömstad  i ordnigs-ställt. Tack  för det den ger mig ´hopp om att musik även i framtiden skall vara  musik som känns, ibland gör ont och  går att leva med!

    Om du själv någon gång skulle  googla dig Mäbe, så tack för att du  och jag gillar typ samma stuk av slag och takt. Du e grym och bara bäst.

    Hoppla ett inlägg så långt i från ADHD och politik det kan komma, eller jo just det  Thåström har ju så mycket  ADHD  så att han inte kan  sitta ner varje dag och skriva måste vara mera än mig, för   jag skriver ju dagligen

  • Avsmittningseffekter är bra

    är inne i bloggläsar period just nu. En bloggare som jag  ofta läser är Tankarilösvikt, help hon e fantastisk skribent, ask  har så många klokheter som jag vill ta del av.  Idag var det ett sånt där höjdar inlägg, viagra som jag bara måste läsa. Har redan läst det två gånger, den andra gången blev jag gladare än första.  Mitt humör fick sig ett uppsving  av hennes inlägg, jag ser även att det inte  bara är jag som har en neråt dagar, varpå jag  måste kämpa mig upp igen. Här är det självkänslan som arbetas med. Vet inte hur andra löser det, men själv måste jag riktigt kämpa ibland med att se min duglighet. Även om jag vet teoretiskt att jag duger, så  finns den där  otrevligheten  ibland i mig. De dagar behöver jag liksom  kämpa mera för att bli glad, känna och må bra. Idag var det Vickeys inlägg, som fick mig uppåt. Kanske är det så att jag blir lite extra glad, eftersom jag känner igen mig så mycket i det hon skriver, Är det så att du inte har ADHD,  kanske du inte  ser känslan som bor i hennes ord.

    Idag är en ny dag.  En blå himmelsdag, luften är riktigt höstlik, härligt  klar luft.  Daggen behöver solen, efter det tror jag solen till och med, kan värma mig en stund.

  • Promenad stegen föder klokheter

    En morgon promenad är bra för  mina tankar som liksom flyttar in  och ger mig kraft för att ta tag i dagen.  Flappen och jag har trevligt när vi är ute och går.

    Tanken hänger fortfarande kvar i ordet skillnad, seek från inlägget igår. Hur kan vi alla göra skillnad. I dag blev det hur ska jag idag göra skillnad för att:  Må lite bättre, thumb ta hand om mig och min kropp bättre, Visa mina nära att de betyder mycket för mig. Svaren kom till mig i stegen på promenaden.  Där ute  tillsammans med min nya kompis, blev det även en tanke av tacksamhet i mig. Tacksamhet över våran lilla vovve, han har  fört familjen närmare och vi har något som vi alla  gärna samlas runt.  Kvälls promenaden eller någon gång om dagen är  vi alla ute med lilla vovsingen.  Det ser lite roligt ut när våran stora familj på 6 personer är ute och går med hunden. Men trevligt är det.

    våran lille flapp
  • (H)järnkoll Kan göra SKILLAND

    Gör jag någon skillnad, pharmacy är en fråga som vaknade i mig, clinic då jag läste en blog av Kristina Alexanderson.  Om lärarens ansvar att se och bekräfta…. frågan gav mig flera frågor.  Frågor som vi alla borde funderar på som vuxen.  Varje Lärare i skolan som möter elever. Varje behandlingsassistent, socialtjänsteman, polis, arbetsförmedling, vuxna över huvudtaget, borde ställa sig frågan:

    Gör jag någon skillnad i mötet med människor?

    Kan ju  till och med flytta det vidare till alla vi möter.  Vilken inverkan och vilken skillnad kan jag göra i mötet med en annan människa? Vilken sida av mig tar min mötande medmänniska med sig och gör till sin sanning?

    Då jag  jobbade som behandlings assistent skulle jag velat  ta med mig den frågan varje dag.  Nu jobbar jag  inte längre i branschen, men ser viktigtheten i just de orden.  Vilken skillnad gör jag  just i detta möte.  Här skulle jag vilja göra skillnad genom bekräftelse,  att se och att lyssna. Vet om att jag då gjorde det men idag ser jag tyngden i skillnaden om den hade bott hos mig då. Skillnad.  Vilken skillnad gör mitt möte.

    Jag får flytta det till  vilken skillnad kommer jag att göra som  Attitydambassadör?  Vilken skillnad skulle jag kunna göra i kampanjen  (H)järnkoll?

    Tänk att   kan jag ta med mig  den kloka kvinnans ord, Skillnad,  kan jag göra någon skillnad?  Oj, det gav mig ansvar, det gav mig känslor om hur otroligt viktigt uppdrag vi  ambassadörer har.  Vi gör skillnad. Vi har  möjlighet att göra skillnad  och ge kunskap om psykisk hälsa  genom våra egna berättelser.

    Genom ordet skillnad. Har vi  möjlighet att påverka.

    Vi…….Måste fråga oss själva, på vilket sätt, vill… Jag…göra skillnad?

    Idag skall jag smaka på ordet skillnad!


    //©µ malix

  • Kvinnor är inget som Man slår på!

    Kvinnor Måste inse sitt eget värde, sovaldi då Nöjer man sig inte med Bara han inte: SUPER; KNARKA; SLÅSS mm.

    Män som Kallar sin kvinna för Fitta, ailment hora  berättar om sin kvinnosyn! Även sin syn på sig själv, och deras värde.

    Igår hade jag och min vän ett intressant samtal, om egentligen riktigt allvarliga saker.  Vi pratade familjesituationer. Vi pratade partner, att man kan höra vilket värde vi sätter på oss själva, då vi förklarar vilka  till och otillgångar vi söker hos våra partner.  Bara han inte knarkar, super eller slåss är fraser som både jag  och hon hört.  Hur värderar vi oss själva då? Hur  ser vi på oss själva?  När vi pratar om att välja livskamrater, så borde kraven vara högre än knark,superi, och misshandlare borde inte ens ingå i dialoger,tankar med mera.

    Hur många gånger har jag inte hört men han super i alla fall inte.  Har ju själv en gång för långe sen träffat en  kille som söp till det, så att musklerna växte tillsammans med att förståndet flöt ut. Om  förståndet någonsin fanns där.

    I början av sådana förhållanden inbillade jag mig att, nej Såååå mycket super han inte, Nej det var mitt fel ellet han menade inte att slå mig.  I Alla fall var det så jag tänkte, De gånger jag fattade att nu är det en helg med alkohol, så hittade jag på annat. Varpå killen  blev svartsjuk och trodde jag hade någon annan.

    Under denna tiden  levde min far som då var en  nykter alkoholist.  Han ställde ofta frågor till mig som gjorde ont, som jag inte ville svara på, men som flyttade in och gnagde i mig.  Sista gången jag råkade ut för killens vrede följde min far och min moster med mig upp till vårat hem, för att jag skulle kunna hämta saker till mig och mina barn.  Vreden hamnade då på min far, som åkte ner för en brant trappa.

    Jag minns min fars ord, då han svarade på en fråga som var ställd till mig, om varför jag hade med mig den  gubbdjäveln. Min fars svar var: Därför du uppenbarligen inte kan ta hand om min dotter, på rätt sätt.  Det värmde i mig. De orden är ord som inte gnager, utan är ord som ger mig  styrka och visar mig på värdet i mig.

    På rätt sätt.

    Hur tar man hand om mig på rätt sätt? Jo man låter mig vara mig, älskar mig för den jag är, ser min vackerhet, kallar mig för älskling, kärleken, mm. Kramar och smeker mig när jag vill och behöver det. Lyssnar på det som kanske inte sägs, ser mig, tror på mig.

    Tänk er den mannen. han är den mannen. som jag faktiskt är gift med, visst han vet inte  hur dammsugaren funkar och lite sånt men hans muskler är Hjärtmuskler, och (H)järnmusker.  Dessutom är han min tid, min (H)jälpreda i ADHD, inte i att hitta saker och sånt, för där  är jag  faktiskt duktigare än han. Men i att säga till mig vad jag ska packa, när jag skall göra det, han är min kompass då jag inte hittar och min utmanare när han tror jag fixar det själv. Han stödjer mig i alla mina tokiga projekt, får mig att tro på att det jag  gör är det rätta. Det är kärlek det. Tänk Han som jag ibland kan bli så arg på, han står ändå där och älskar mig ser mig och är hos mig. Han är nog min prins på den vita hästen.  Och kan ni  tänka er,  jag är värd honom.

    Könsord och andra glåpord är inte ord som handlar om mig utan om den som säger det. Det säger mera om ordsägarens syn på kvinnor, och på vilka partners han tror sig  vara värd att ha. Då någon slår och misshandlar visar det  på svagheter som inte någon är värd inte ens den som slår.

    bilden hittade jag här

    Vi ALLA Måste inse vårt värde, när vi insett vårt värde, då hittar vi  den kärleken som vi behöver och är värda!!!!

    //Malix

  • synliga skrubb-sår och skrubb-sår på själen

    Tänk om själssåren syntes precis som skrubbsåren som föds av obalanser och motoriska svårigheter. Vilket ibland finns hos mig. För några dagar sen  då jag var på väg till sjön  för att bada. Så råkade jag ut för just det där,  ni vet benen viker sig och man ramlar hejdlöst, får  förb… ont. Men  trots  ondheten och svedan så reser man sig borstar av sig  och kollar febrilt efter om någon såg mig.  Självklart var det massor av människor som såg mig,  så jag bet ihop. Trots att jag skulle vilja gråta, skrika och lägga om mina sår så gick jag vidare med blod rinnande på benet. Torkade rent och  hoppade i sjön utan att blinka.  Nu när det gått några dagar,skulle någon fråga vad jag gjort så skulle jag utan att skämmas berätta om mina bravader. Vi skulle skrattat lite och det hela fanns som ett bevis på mitt knä.

    Nu till själva Kärnan i min tanke.  När jag  istället har ont i min själ, eller mina tankar pga av groparna som jag trillat i  psykiskt.  Det onda på insidan som inte syns ni vet. Då berättar vi inte lika glatt över vår dumhet inte heller skrattar vi.  Utan  smyger undan och skäms,  skulle jag berätta  så möts jag kanske av: Men herre gud det är väl inte så farligt, då skulle du se.. blaa blaa eller  men du det är bara att bita ihop och skärpa till dig.

    Mina själsliga sår  har ju kommit till av att jag har bitit ihop,  skärpt till mig alldeles på tok för länge.  Dessa har ju blivit till av att jag glömt av mig, inte haft  tid till att reflektera och lyssna på min kropps signaler.  När sedan kroppen skriker ut att: hallååå  nu är det så att jag behöver vilan. Då den talar högt när tankarna mal på då är det på tok försent att lyssna, Då behövs bandage och  vila på högre nivå. Då hjälper inte det med att jag skärper till mig. För det är ju det jag gjort alldeles på tok för länge.

    Tyvärr skrattar vi inte lika mycket åt den psykiska ohälsan, Den skrämmer i stället oss. Den ohälsan är skamfylld, Så full med fördomar om  att vi som drabbas är svaga och klena i våra nerver.  Jag misstänker starkt att det är precis tvärt om.  Men att jag också är starkare då jag vågar  möta min psykiska hälsa och sitta ner och ta emot signalerna som andra kanske inte vågar möta,  Att våga må dåligt är en väg till att våga må bra på riktigt tror jag.  Vägen till att må bra handlar om att jag vågar känna efter,se till mig och mitt.  Kan även kalla det personlig utveckling.

  • ADHD; Asperger, och lite annat

    trivs i fyrkantiga miljöer som är skapade av husvagnsfyrkantigheter. Där har vi kontroll, tadalafil där har vi koll på läget. Slarvar vi bort något så behöver vi inte leta på så stora ytor. Vi har koll och allt händer där man är, no rx dessutom är ytan så liten. Så vi behöver inte få i gång allt omkring oss för att ha koll. Husvagn och ADHD mm hör ihop, pills i en husvagn har vi inte ADHD. Skulle det vara så att man  lider av lite hyperaktivitet går det hela tiden att göra något som tar bort den. Man kan kolla in alla nybörjare som skall sätta upp förtält, Lika roligt som nybörjarna på sjön.  Springa en runda går att göra för dem som  är roade av det, bada, duscha, diska kolla in människor skriva rita ja  allt går att göra.  I husvagnen tar rutiner kortare tid inte myckat att städa och hålla ordning på. Jag får tid till batteriladdnings saker.  Dessutom får jag lugn och ro i kroppen, blir trött av situationen och  kan sova gott.

    Min nya tablett som jag ville ha, har jag just nu ändrat uppfattning om för den hjälper mig att sova på riktigt. Min ilska och ledsenhet Över att läkaren inte hjälpte mig utan bara gav mig tablett är över. Tror det var den bästa hjälp han kunde ge mig  två nätter i rad har jag sovit  som en stock. Inte varit så trött på dagen inte heller på morgonen.

    Sömn mella 23- 7.30 klagar inte jag på. Så mycket har jag nog aldrig sovit. Som mest har jag sovit  6 timmar innan.

    Lev idag Just nu, och  hallååå!!!!!

    Kör försiktigt i dag, det är så många där ute som skall ut och åka för att fira midsommar ……..

  • Föreläsning men inte ännu senare i höst

    I dag har jag varit i Gbg, patient KBT och lite papper. Annika gav mig även ett papper om föreläsningen som jag och hon ska göra i höst.  Tänk att jag….. att jag ska ha föreläsning med Annika Bengtner. Vi ska hålla till på Mun-H-Center. Annika pratar utifrån forskningen och sina kunskaper. Jag ifrån mitt innan från perspektiv. En hel lunta papper fick jag med mig hem.  Papper som hon använder sig av i sina föreläsningar.

    Vilken tacksamhet jag känner, find tänk att denna kvinna finns. Hon har hjälpt mig så mycket den tiden jag känt henne. Tacksamheten vilar i alla hennes kunskaper, hennes empatiska förmåga och hennes otroliga förmåga att förklara saker för mig.

    Det är just denna kvinna som en gång för ett år sen gav mig iden om min bok.  Eller inte idén utan trodde på mig. Trodde på att jag skulle kunna göra det. Hennes tro gav mig egen tro på att jag faktiskt skulle klara det. Till hösten skall vi tillsammans föreläsa.

    Spännande!!!!!!

    http://mun-h-center.se/sv/Mun-H-Center/Utbildning/Kalendarium/Workshop-for-utbyte-av-erfarenheter-av-OPT-Oral-Placement-Therapy11/

  • Från nattljusolja till läkarbesök

    i går tog jag tag i cyklandet igen. Har  fått ont i mina knän då jag cyklar,  men igår gick det bra, tog det lite lugnare. Har även idag tänkt mig en liten tur.

    I helgen var jag på hälsokost affären köpte nattljusolja och fick ett provexemplar av en salva. som expediten  rekommenderade för eksem i ansiktet. Nu luktar salvan ve och vä, men gör underverk på huden. Redan första strykningen känns det som huden slappnar av, slutar att klia och stickningarna slutar med en gång. Eksemen blir inte hårda och torra, utan mjuknar och osynliga.

    Visst e det härligt när man hittar något som passar, som jag just nu kommer på att jag glömt namnet på. Men får jag bara lukta på krämen i affären, så kommer jag att hitta den  igen. Luktar som myggmedel, men gör så gott på huden att lukten glömmer jag av.

    Jag brukar ha ont av lukter, men denna får jag stå ut med, efter som den hjälper mig. Även nattljusoljan skall hjälpa emot eksemen. Fast jag tror att den mera hjälper mig på annat sätt känner mig mjukare i lederna, lenare inom mig.

    Inte så tvära kast mellan hopp och förtvivlan.


    Men min rastlöshet verkar ha fått ett rejält tag i mig. Kan liksom inte koppla av och göra en sak i taget längre, utan sitter här målar där, ritar lite,  stickar och inget.  Concertan hjälper mig liksom inte  längre.

    Tröttheten har kommit tillbaka i dubbel dos. Är så trött att jag somnar på stället  men vaknar genast,  då jag går   och lägger mig, då  blir huvudet fullt av tankar och vakenheten hittar till mig. När jag  kör bil ensam, så måste jag vara uppmärksam på att tröttheten kommer över mig, måste stanna bilen och vila tills det slutar.

    Skall snart till min doktor som skriver ut min medicin, kanske kan han hjälpa mig att förstå. Trotts att jag är så trött, kan jag inte somna utan insomningstablett. Glömmer jag tablett då jag gå och lägger mig,  ligger jag vaken i sängen hela natten. Natt vakenheten  gör att dagen blir till något som jag inte vill.

    När skall jag må bättre? Kan det vara concertan? Är jag fortfarande deprimerad? Kanske är det  mitt depp piller som inte hjälper? Eller gör det  tröttheten som kommer över mig.  Härligt! Äntligen  ni  hittar jag frågorna som jag skall ta med mig till doktorn.  Har aldrig med dem men nu skall jag skriva ut detta inlägg och ta med till läkarbesöket.