ADHD en Förgiftning i alla fall är det inte så jag tänker…..

Idag läste jag en artikel om Kärnfrisk mat och adhd.  Redan när jag läste rubriken: Är ADHD förgiftnings och bristsymptom? Så kröp det fram  lite irritation inom mig.  Jag drog  för snabbt fram de där gamla vanliga känslorna, som jag brukar få när jag läser Sånt som ADHD är en myt, eller med rätt kost så försvinner ADHD.  För jag tror inte på sånt.  Dessutom ser jag det som en klankning på mig som förälder.  Nu säger inte jag att man inte ska äta rätt, men jag tänker att det är inte det som är problemet. För oavsett om jag äter rätt eller inte så har jag ändå mina  till och o-tillgångar.  Spelar inte någon roll om jag äter ekologiskt, eller äter vitt mjöl och socker ADHD kommer ändå bo i min kropp.

Jag känner att när man publicerar sådana här artiklar så blir det: det är ditt fel, du har gett ditt barn Vitt mjöl, fel mat. Ditt fel att ditt barn har ADHD.  Jo , visst är det så att det är mitt fel, att mina barn har ADHD, fast jag tänker inte det som fel eller att det beror på maten. Utan här handlar det om helt andra saker, så som att det är jag som är mamma.  Jag är mamma till mina barn, då är det inte så konstigt att mina barn hamnar inom samma  spektrum.  Eftersom jag har ADHD. Mitt genetiska arv gått vidare, så klart.  Jag behöver ju inte vara biolog för att se den länken.

Nu säger jag inte att man inte ska äta rätt mat och kanske utesluta viss föda. För visst är det så att vi mår bättre av att äta vettig mat, Det gör alla människor!  Att äta sund och frisk mat,  är något som vi alla mår bra av.

Men om det är så att jag på något vis skulle bli av med mina ADHD symtom, om jag slutade äta viss mat tror jag inte på. Kanske hade mina symtom minskat, visst men inte hade mina ADHD symtom minskat. För impulsiviteten finns där den bor här inom mig. Min förmåga att ha ett väldigt bra arbetsminne är inte stor.  Att jag glömmer av att jag har dåligt minne och säger jag gör det sedan är som det är.

Att äta sund mat kanske mera gör att jag håller mig friskare, får i mig rätt saker som inte ställer till med kroppsåkommor. Visst skulle jag inte äta socker, så hade jag kanske inte haft ett sockerberoende som triggers.  Kroppen hade mått bättre kanske i sin helhet, jag hade haft en sundare livhållning och inte drabbats av min årliga förkylning. Håret hade sett bättre ut och mina naglar hade inte gått sönder.

Men ADHD? Nej det tror jag inte.

Men vet du vad jag tror på?

Jag tror på att mina mindre bra ADHD symtom, blir mindre synliga, mindre kännbara i miljöer där jag får vara som jag är.  Jag får faktiskt mindre ADHD symtom, när jag är i miljöer där jag liksom får vara människa, så som jag är skapad. När miljön och människorna i miljön ställer krav på mig, som jag kan hantera.  I miljöer där det bor acceptans, förståelse och kunskap då lider jag inte av min ADHD. Då växer jag i mig själv. Då blir jag en glimmande stjärna som är bäst på att vara just som jag är.  I sådana miljöer gör  ADHD inte ont i mig.

Och tänk när det är sådana tillfällen, då har inte ens människor ont av om jag tar plats, ingen känner sig hotad och inte en enda människa himlar med ögonen.

Men visst vitt mjöl och socker, att utesluta det. Viket jag gör ibland, gör att jag mår bättre i kroppen, tar bort andra saker som  jag mera lider av, så som huvudvärk, ont i mina leder, mitt ständiga behov av nässpray, och annat.

Men att  det skulle vara så att om jag hade tagit bort mjöl, socker och bara ekologiskt, så skulle mina barn inte ha ADHD. Det där tror jag inte på.  De handlar om helt andra saker så som att det faktiskt är så att mina barn, är mina barn och jag har ADHD.  Att de skulle utveckla ADHD är ju i alla fall 50 % chans om de har en mamma som har just det.  Tänker att man inte behöver ha så stora skills för att klura ut det.

Lev idag just nu, Igår finns inte längre och morgondagen är inte här… Just nu är det som bor här och just nu, är till för att levas i.