Sånt vill jag inte ha. Jag kan inte hantera sådana brev. Jag måste i sådana situationer ta hand om mig själv.
Tidig morgon det är det som jag gillar bäst. Sitta här och skriva en tidig morgon är det som är bäst. Det varma kaffet, pill tangentbordet i knät och bara låta tankarna flöda runt som det gör så här på morgonen, cialis så här innan hela kroppen vaknat.
Efter att ha tänkt fram och tillbaka så blir min tanke. Något som jag just nu kommit framtill, är att alla de där samtalen jag har på FB, från människor som mår mindre bra, är något jag ska ta paus ifrån.
För ibland får jag brev av olika människor som frågar om allt mellan himmel och jord. Då handlar det oftast om ADHD, hur de ska göra. I veckan som gick va det någon som hotade med att ta sitt liv. Där gick min gräns, för just då vill jag inte vara med. Tänker att just sådana samtal via messfunktionen inte hör hemma där. Eller i alla fall så vill jag inte vara en del i sådana samtal.
För då blir jag otrevlig. Berättar för vederbörande att vid sådana tankar behöver man mera professionell hjälp än messfunktionen på FB. I min värld är jag inte ett offer, ingen annan heller. Det är inte så att bara för att alla andra inte gör som jag eller du vill så kan man springa runt och hota med att ta sitt liv. Definitivt inte till någon som man inte har träffat. Jag har inte svar på sånt, jag kan inte förändra vad läkare, psykologer eller annat löst folk säger.
Men när saker sker, när saker händer mig så vägrar jag vara offer. Jag har ansvar över hur jag hanterar situationer. Mitt ansvar eller det ansvar vi alla har när vi hanterar livet, är att förhålla oss till saker och just förhållningen hur vi förhåller oss till saker, är något vi kan välja.
Är det så att någon uppträder lite klumpigt, säger något dumt eller Vill bli av med dig på jobbet, skolan eller vad det nu är. Så har du, Dig det händer ett eget ansvar, ett val att göra. Det handlar om att välja hur du väljer att bete dig, väljer hur du ska göra och må.
Bara för att du råkar ut för, eller att någon är dum så är det inte så att man måste göra på ett visst sätt. Man kan välja helt tvärt om. Visst kan det vara synd om och tråkigt att det hände. Men i alla situationer så har vi en egen del. Vi är en del i det som sker, när det sker så finns det olika sätt att förhålla sig till det som sker, inte ett sätt, utan många. Att ta livet av sig är inte ett bra sätt, det är inte en lösning. Då missar du ju slutet.
Titta dig omkring lyssna på när människor pratar, så kommer du upptäcka att bara för att det sker, så väljer inte alla samma. Det finns inga regler för hur vi ska bete oss om någon är dum, säger något klumpigt. Skulle någon vara dum gör mig illa så berättar jag för vederbörande att det där det gillade jag inte riktigt. Men efter det flyr jag, fast ändå inte, för jag väljer att vara i andra situationer och det är inte i situationer där jag blir trampad på. Jag väljer definitiv andra ställen än de som gör att jag funderar på att ta mitt liv.
Just nu har jag gjort ett val, att för att jag ska slippa fundera vara rädd för att någon sedan väljer att inte leva, så avsäger jag mig sådana brev från människor på Fb.
Jag har inte lösningar på något, jag kan inte lagar och regler och jag är inte någon som kan hindra dig från att ta ditt liv. Du känner inte mig. Du ska inte ha det i dina tankar att jag har svaren, för det har jag inte. Jag har bara svar ut ifrån mig själv. De små brev som du nu funderar på att skriva till mig om hur dumma alla är, och att deras dumhet gör att du måste ta ditt liv, sänd inte dessa mail till mig. För jag kommer inte längre att svara på dom.
Jag mår inte bra av sådana mail. Vill inte ha tankarna på om du lever eller inte, om jag kunde svarat annorlunda eller inte. Nej tack! säger jag. Prata med din psykolog, läkare eller kurator, din nära vän eller något annat, inte mig. Jag vill inte. Jag vill höra framgångshistoria, eller i alla fall mera vardagliga saker som att du kanske känner dig lite hängig och behövde få en annan tanke.
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Carina, önskar att denna text hade funnits långt tidigare. Den är så viktig både för den som mår illa och för dig som lyssnat länge nog.
Någon måste sätta ner foten och hänvisa till professionell hjälp då det är nödvändigt!
Jo du Gunnel håller helt och fullt med dig, men bättre sent än aldrig jag tänker inte vara någon som okända människor jag aldrig träffat skickar massa brev till mig om att nu tänker de dö, önskar jag gjort det innan, men som sagt nu är det i alla fall skrivet. Jag är till för min familj, mina vänner och människor som jag känner dessutom kan jag inte lösa arbetskonflikter och konflikter med vare sig socialtjänst eller skolor. Skulle jag gö det så ska jag i alla fall ha betalt för det för jag har lagt ner mycket jobb på just hitta lösningar på okändas människor problem.