-
Bättre kan det inte bli en fantastisk föreläsning.
-
Så otroligt bra.
-
Strongt Carina!
-
Helt fantastiskt, cure givande intressant och bra.
-
Så mycket information och jag fick en så bra inblick i Beteendet.
-
Massvis av kunskap, remedy Sammanfattande
-
Ger mig mera förståelse
-
Så intressant att höra hur Carina berätta om sina egna erfarenheter
-
Nu kan jag ha mera förståelse vid behandling av att vara patient med diagnos.
-
Gett mig en insyn i hur det kan vara och det gör mig mera medveten om hur det kan vara att ha diagnosen ADHD. Bra tips om hur man kan hjälpa i vardagen.
-
Fantastiskt att lyssna på en person som lever med detta och som får det att gå ihop.
-
Mycket lärorikt.
-
Möter ofta barn med ADHD, help bra att få en större insikt i deras miljö.
-
Jag har lärt mig så mycket om ADHD när jag lyssnat på dig, Carina.
-
Nu förstår jag att jag mött Kvinnor med ADHD i mitt arbete
Författare: Carina Ikonen Nilsson
-
Kommentarer och utvärdering från mina föreläsningar.
-
En konstig upplevelse
Vintern och snön ligger utanför mitt fönster och vilar sig. Just nu sjunger Thåström om att han vill vrida tillbaka tiden och att det skulle vara du. Känner att jag börjar få tillbaka mig själv på en helt ny giv. Jag känner att jag är jag igen. Inte den där som inte orkade inte visste. Min kämpar glöd är tillbaka och stegen börjar bli mera steg i kraft. Promenaden i morse gav mig kraft, look och tacksamhetstankar som jag innan fått kämpa mig till för att se. Tacksamheten över att bara andas, click kunna sätta ena foten framför den andra och bara få vara här och nu. Stunden kändes helig på ett konstigt sätt, kanske för att jag inte har en tro men just där ute tillsammans med våran hund. Blev det som stegen och jag gick över en tröskel som sa att stegen nu är steg som är något nytt. Nu blir det bara bättre, nu kommer du bara att må bättre. I stunden nu i skrivandet bubblar vågor av kärlek till mig själv inom mig. Tänk att allt som varit så grått och svart blev så färgstarkt just nu vid denna årstiden som egentligen är så grå och färglöst.
Tacksamheten bubblar fram över att
Jag är här
Över att jag har förmånen att få vara mamma till mina barn
över alla underbara och härliga människor som jag får förmånen att träffa.
Igen har jag fått möjligheten att hitta tillbaka till det vackra i mig.
Alla vill till himlen å ……
-
Sandelin av och på
Så mycket bättre, jo jag blev genast grymt ung, grymt lika grymt medveten om fantasi och hur det liksom bubblade runt i den tunna ungdomskropp, detta inlägg blir till just nu tillsammans med de första låtarna. Kontrasterna är grymma – Thåström som funnits alltid, Freestyle som liksom var något som snurrade runt i min freestyle en sommar. Nu mitt i vintern och tanken var inte ens att skriva om musik. Men på något sätt slinker det in lite sådant ändå. Tänk att musik kan ha en sådan stor betydelse. Kanske är det inte så för alla, men för mig har den alltid haft en central plats i livet. Konserter är ju något som jag skulle vilja gå på alltid.
Thåström det var längesen nu, skulle nog kunna tänka mig en kväll framför scenen igen.
Nu till ämnet som jag tänkte skriva om.
ADHD, av –på knappen och Christer Sandelin. Den där av och på knappen som finns där och lurar alltid. ADHD är i mig allt eller inget, av eller på, nu eller sen. Där sedan aldrig blir av, om det är saker som blir till av måsten, borde.
Motivation är ett ord som är drivkraften. Maken pratade igår om motivation och sport. Motivation slår klass. Motivation slår talang. Alltså du kan vara hur djävla duktig som helst, men utan motivation blir det ändå inte bra. Till och med Freud får sin plats här, bland Thåström, Sandelin, och sporten.
Där Freud menar att utan motivationen gör vi inget, (Jag) måste tjäna nått på det som jag gör. Utan motivationen gör jag inget.
Christer pratade om att han dövade sorger med antidepressiva tabletter och alkohol. Av och på omdömen hans ständiga strävan, skapande och viljan att synas som han pratade om sorglösheten som hann i kapp han, och sorgetankarna som bodde hos honom.
Som konstnär, den konstnär som han är. Inbillar jag mig att sorg, av och på och galenhetspanna måste finnas, för att våga, orka och kunna forma ut sina fantasitankar. Just det är det, som är det vackra i ADHD, för mig.
Det att vi är allt eller inget, glad eller ledsen, gränsen emellan är av eller på, impulsiva och o- eftertänksamma.
Orden hoppar ut som grodor, det bara blev så, just då tänkte jag inte på det. Där till så blev det som det blir i det vanliga livet, vissa saker blev bra och vissa mindre bra. Det som är, är att människor utan adhd lär sig av misstagen, vi med ADHD gör om misstagen och till sist blev det något av det som till en början var galet konstigt.
Oj då tror inte jag fick fram det som jag ville få fram, mera än att AV och På är nödvändigt för att samla kraft. För kraften den gör jag av med, i alla mina projekt. Därför behöver jag vilande emellan för att samla.
Vill tillägga att jag inte i detta inlägg säger att Christer Sandelin har ADHD. Fast det skulle inte förvåna mig, om det var så. Concertan kanske skulle kunna hjälpa honom bättre, än De antidepressiva tabletterna som han tydligen slutat med. Concertan skulle kunna hjälpa han sakta ner lite och ha en mera vilsam av och på sträcka, samt kanske skulle dessa göra att han slapp antidepressiva i framtiden.
-
Morgonpromenaden gav mig tankar.
En lång promenad med hunden redan innan 8 på morgonen är en bra start för mig. Vaknade vid 7 tog kaffe och där efter blev det Flap. Flap är våran hund, for sale tror att vi var ute redan 20 över sju. Där vi traskade på ner till vår fågelsjö. Fast eliten säger nog mera våtmark. Promenaden ger mig möjlighet att bli av med den värsta morgon-dampen. Även så ger den vår hund lite rastlöshetsbortfall. Nu ligger han på golvet helt utslagen av alla steg, prescription jag sitter här med fötterna på bordet, tangentbordet i knät, mina kinder känns varma och jag misstänker starkt att de är blossande röda. En kopp med kaffe bredvid mig. Snön faller utanför, och jag har en hel dag framför mig där jag har timmar till att göra sådant som jag gillar. Då jag var ute så kände jag mig redo för målardrag men nu känns det mera jobbigt. Ligger grejer i vägen som måste bort innan jag hittar till staffli. Där hindret är, borde kanske målet vara att jag ska ta bort det som utgör hindret. Så blir det enklare att hitta dit nästa gång som jag känner för att måla. Men inte nu för nu vill jag sticka lite grann, har en massa idéer om en tröja som jag vill göra. Men först måste jag göra klart en tröja som jag har liggandes. Tänka sig först slutförde jag boken, nu hittar jag till saker ganska ofta som jag slutför. Jag är inte lika rädd för att slutföra saker längre.
-
Morgonstegen speglar sig i dagen
Ett par ord på söndagsmorgon. Idag tog promenaden en vända till fågelsjön. Soluppgången är vackrast på vintern fick jag erfara idag. En rosa himmel, patient en hund och ett friskt andetag. Ger kraft till resten av dagen. Tog lite kort medan jag var ute och redan då stegen gick hemåt blev tanken att jag vill vila vid staflit i dag. Ska ta med mig en bärbar dator ner till mitt stafli för att måla himlen som var så vacker.
.
Lev idag just nu
Just nu skall färger blandas.
-
Bemötande är viktigt.
känner att orden har tagit slut. Fast igår då jag satt och väntade på dottern utanför dagiset hon praoar på, malady så kom det fram tankar som jag tänkte skriva om idag.
Det handlar om Bemötande. Det är ofta en fråga jag får då jag prata om adhd, och då jag blivit intervjuad.
Hur vill du bli bemött?
Först var jag rädd för frågan då jag inte kände att jag inte hade något klokt svar på den. I dag är jag mindre rädd den frågan.
Eller inte alls rädd för den. Nu är det inte så att jag har ett alldeles utomordentligt genialiskt svar på frågan, nej så är det inte. Men jag har ett svar utifrån mig själv. Ett ganska simpelt och vanligt svar. För svaret är: precis så som du vill bli bemött. Jag vill att du bemöter mig, så som du själv vill att jag ska bemöta dig.
Jag vill slippa bli bemött i mina mindre bra tillgångar.
Jag vill slippa mötas av: men att du aldrig lär dig. Men tänkte du inte på det. Men du kunde ju så bra igår. bla bla bla bla.
Trams och orelevanta upplysnignar för mig, där jag inte ser nyttigheten.
Inte bemöter jag människor så. Jag blir ofta kallad otänksam, och impulsiv jo visst e det så, helt rätt har ju skrivit en hel bok om ämnet.
Men Jag tillåter inte mig själv att berätta för andra människor att jag upplever dem som feg, orörliga och tråkiga även om jag vissa gånger kan tycka att men herre gud det är väl bara till att bestämma sig. Nej fast ibland kan jag säkerligen upplevas lite otålig och rastlös.
Utan istället berättar jag gärna att vilken tur att vi är olika. Du får gärna vara min eftertänksamhet, och jag kan hjälpa dig att vara den mera spontana nyfikna obetänksamma så du får något roligt gjort någon gång i alla fall.
Nej ta det för vad det är . Men ha med dig att bemötande är så som du skulle vilja att jag bemötte dig, så vill jag bli bemött.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.