Författare: Carina Ikonen Nilsson Sida 298 av 329
Malix.se av Carina Ikonen Nilsson – en blogg om ADHD, familjeliv, reflektioner och små stunder som gör skillnad
Förr för länge sen, doctor du vet då du ständigt och jämnt vart tvungen att berätta alla bra saker med mig. Minns du det? Då växte jag av dina ord, riktigt sträckte på mig, ansträngde mig till den yttersta graden för att göra mitt allra allra bästa. Allt jag gjorde var för att höra att du tyckte jag var bra. Visst är det sorgligt, nästan vackert vansinnigt. Jag var så liten, så liten och skör, i mig fanns det inga duktigheter från mig. Det duktiga och vackra i mig var ett blindfällt av minor, som inte visade sig i mig. När jag tittade mig i spegeln så såg jag inte mig. Jag såg mig men med dina ögon.
Dina ögon var ofta granskande i mig.
Sorgligheternas sorglighet är sorger av gömda glömda glänsanden av mig. Inget fanns där som var bra i mig. Dina ord växte och blev stora i mig. Dina ord, gjorde min kärlek till mig obetydlig och till intet gjord. Idag har jag stängt och slängt alla gamla sanningar om mig, i dag är dessa sanningar lögner.
Idag spelar det ingen roll om du avgudar eller förkastar. I dag är det viktigare när jag avgudar eller förkastar. Min känsla och kunskap om mig är idag mera värt än all den kärlek jag får av dig. Kärleken och tryggheten bor i mig, den hjälper mig att växa….
Ett sent inlägg, purchase borde sova men all stress på jobbet har gjort att jag inte är trött. Tankar, there tankar och åter tankar hann jag med allt hur mycket har jag missat i dag. Inser att spiralen inte får bli en vana utan istället för att stressa måste jag ta en sak i taget. Det är sådant som är lite svårt när man jobbar med människor vill ju hinna. Trotts all stress så känner jag även och trotts med mera att jag verkligen har gjort ett bra jobb. För jag gjorde verkligen mitt bästa, story Det som jag glömt eller missat har jag i så fall missat för att jag inte hunnit. Kvällsmackan fick ätas på stående fot inte bra sådant fixar inte jag längre det blir så snurrigt…..
Natt natt ska vila tankarna en stund
Här beställer du min bok
Nu så här på morgonen, buy är allt stilla i alla fall idag. Kaffe datorn och jag har en stund för oss själva. Nu får jag och mina ostrukturerade tankar en stund i tysthet. Ingen musik från undervåningen som stressar eller ingen som kommer och stör mig i mina meningar. Jag gillar just nu ska till och med hinna med en skrivpuff. Mina skrivpuffar blir bäst när jag gör dem i stillheten innan jag riktigt vaknat. Jag inbillar mig att det är min adhd som gör dem så bra, remedy orden ramlar ner på pappret rätt ut och inga korregeringar utan orden bara ramlar ner.
Utmaning 291 – 18 oktober
Skriv om att snubbla
Du, cialis jag råkade snubbla in lite i taget och nästan inte alls. Inte så att det märks och inte så att jag inte visste eller vill, ändå kan jag ärligt säga att det bara blev så. Det var inte så att jag suttit här och planerat det i timmar och vetat det i dagar. Nej, så är det inte med mig aldrig, Mitt liv är en överraskning i varje sekund och minut. Att jag dag för dag har listor med saker som jag skall göra. ´Säger inte att jag gör dem. Nej så är det inte. Mina listor finns för att jag har en motor av utgången bensin utan ångor, min handlingskraft är impulser av oförutsedda handlingar i stunden. En tanke som föds som sedan dör av ett ögonblick i uppmärksammad tyngd av att du och ni andra visar mig ett höjt ögonbryn och en liten liten grimas runt munnen. Visst jag kan inte ställa mig upp och hävda det med säkerhet. Nej men min historiska uppfattning av livsstrofer ger mig kunskaper om min okunskap i livskunskap.
Jag vet att jag snubblar och drumlar, jag vet och är medveten om dem. Inte just nu när jag gör. Men sen om några få sekunder efter görandet då, just då vet jag, att jag ännu en gång gick miste om att göra det rätt. Du frågar mig varför mitt svar blir, för att jag kan.
Min nyfikenhet och min kärlek till undra hur det känns. Är min verkliga motor och du den motorn är av miljön naturlig i mig. Min motor, är undra vad som händer då. Alla min frågor får svar av mig av mina kroppsliga erfarenheter. Det räcker inte för mig att jag hör dig säga. Nej. så kan du inte göra. Jag hör det du säger, vet vad du säger men, där är min gräns där är ditt stopp, men min testning. Min testning ger mig kunskaper av upplevelser. Min testning blir i dig ingen nyerfarenhet bara ännu ett konstaterande i, “att hon aldrig lär sig”. Men du jag lär mig,jag lär mig i varje sekund av att leva, just nu, idag i denna stund.
Lev just nu i denna stund.
.
Idag fyller våran stora tjej 18 år. Tårta är intaget min lillebror och hans fru var här. Idag fick hon bestämma om sången. Hon fyller 18 år och idag blev det ingen sång innan tårtan. En trevlig tillställning, inte så avancerat som det kanske borde varit men det får duga för idag. I morgon kommer svärmor och hennes man hit. Tyvärr så jobbar jag.
Det har varit några dagar nu som varit speed jag har varit upp i nivå 180, det känns i kroppen. Jag är trött, tom på något sätt orkar inte. Boken och all uppståndelse som varit de senaste veckorna har tagit ut sin rätt nu, kroppen måste vila, jag och tankarna måste sakta ner. Vet bara inte hur, i tankarna är jag fortfarande i boken. Den kantstötta självkänslan gör sig påmind. Tänk om alla tycker att min bok är värdelös om den är så dålig att människor skrattar åt mig. Här måste jag stoppa tankarna, här måste jag vända på spiralen, göra nått så att jag inte tömmer mig helt.
Jag tycker min bok är bra, jag inser att jag är modig klok och finns det någon där ute som just råkar känna igen sig, kanske till och med hitta tillgångar som för tillfället just nu är otillgångar så har jag lyckats. För mig räcker det att det kanske endast finns en enda där ute som känner igen sig och hittar en tanke som kan vara till nytta.
En enda människa räcker för mig, om sen alla andra skrattar och ser det som dåligt så är det inte så att jag har skrivit de för dem. Nej utan för den enda människa som kanske kan ha nytta av den. Hon eller han som tillsammans med min bok kanske hittar att han eller hon duger som de e. Jag vet att den är bra, men så här i efterhand med ännu mera tankar som inte kom med i boken inser jag att jag har ännu en bok att skriva, kanske till och med lägga till det i en andra upplaga. Eller en helt ny bok det är inga svar som jag har nu. För nu känns det mera viktigt att vila upp mig vila i känslan som jag i grunden är så stolt över, Jag har skrivit en bok. En hel djä…bok. Det är fantastiskt enormt och stort för mig.
Finns även en massa tacksamhetstankar i det som bor inom mig.
Tack för att jag denna gång faktiskt slutförde och förverkligade en dröm som föddes för så länge länge sen.
Lev idag just nu så finner du många nu………..
Respekt, respekt, är ett konstigt ord. Vissa är rädda för ordet respekt andra högaktar det och har det som ledstjärna.
Jag inbillar mig att vi ofta slarvar med ordet och använder det i olika felaktiga sammanhang. För vissa människor är det en form av rädsla, och en form av makt.
Här är ett litet utdrag från min bok. Jag föredrar att kalla min Impulsiv.
För mig handlar respekt om respekt för liv, för individen, för att alla ska få vara så som de är, det betyder ordet för mig, det är mera ett ord om acceptans för mig. Den andra sortens respekt är missvisande. Där tycker jag det handlar om maktmissbruk. Att jag ska respektera vuxna, äldre med flera, blir för mig att det är värt att lyssna på dessa personer så länge som de visar respekt för mig. De har livserfarenheter som jag kan lära mig av. Men bara för att människor är trettio till åttio år behöver det inte betyda att jag ska göra som de säger. Det ligger inte automatiskt en klokhet i att vara femtio år, det kan faktiskt vara så att individen som är femti har missat just klokheten genom att missförstå ordet respekt.
Har nu tjatat hål i huvudet på en kille som hjälpte mig via telefon. En sådan där support på mitt webbhotell. Idag var han den lyckliga att få lite svett i pannan. stackars sate, shop berättade faktiskt i slutet att jag tyckte att han skulle gå in till sin chef. Där skulle han begära massvis av löneförhöjning eller ett halv år semester. Misstänker att han nu sitter och skrattar över vilken knäppgök som ringde i dag.
MMm så e det nog och knäppgöken vill ha kvar sitt domännamn eller va det heter. Jag gillar malix.se det är inte långt och det är något till och med jag kan minnas att säga.
Jag lyckas även stava till det. 🙂 Misstänker starkt att jag är illa tvungen att ringa stackaren på måndag också för jag fattar inte slänger snart ut datorn. Springer snart runt och skriker råtta gång på gång. Inte heller finns det någon är som kan hjälpa mig ungdomarna som går på data gymnasium är inte hemma. Men jag får nu vila mig och göra annat . för annars finns det risk för att jag kastar ut vissa attiraljer genom fönstret.
idag lägger sig ett vitt täcke över min lilla by, snö faller och vi med den sjunger Lundell. MMM det stämmer på mig. Idag är Klas Malmberg på bandit sorry Klas från början blev det viktigt att Birro skulle dit. Men han kunde inte hoppas du får mera tid nu då. Det finns ju lite tid över då.
Ännu går jag i ruset idag kan man beställa min bok tänk det är fantastiskt. Enormt grymt tänk att jag kunde sova i natt ännu har jag ju inte haft boken i mina händer. Men den finns där och inom en vecka kommer den finnas i mina händer snart kommer det första ex att vara mitt.
Carina Ikonen http://www.litenupplaga.se/511
Litenupplaga.se – Spännande böcker i liten upplaga
Source: www.litenupplaga.se
Hon beskriver den där lilla delen, som kallas ADHD och som rör till bland tankar och känslor, på ett sätt som får läsaren att förstå problematiken och känna djupaste empati men också äkta glädje. Hon delar frikostigt med sig av egna tankar och upplevelser. …
Technorati-taggar: bok,jag föredrar att kalla mig impulsiv
Snart, medicine snart kan man förhandsbeställa min bok. Helt fantastiskt underbart inom kort kan det sitta någon och läsa i min bok mina tankar. Det som är mest fantastiskt med det är att mina ord, mina tankar, som någon kan få till sig, utan att jag en endaste gång avbröt eller hittade en annan tråd. Boken luras ju i och för sig, på så sätt för i vanliga livet, det livet som är på riktigt så gör jag ju det ständigt. Alltså avbryter, hittar en annan tanke i sammanhanget just då. Kanske helt glömmer av vad vi pratade om eller säger något olämpligt, utan att ens vara medveten om det. Som till exempel i går när jag presenterade mig för Jenny som jag faktiskt inte känner egentligen men har koll på henne via facebook. I går innan föreläsningen så går jag fram till henne och ska presentera mig och förklara facebook grejen, tanken fanns där och grodorna hoppade ut ur munnen utan att jag ens fattade snurren.
Hej, jag känner att jag vill hälsa på dig. Jenny som är lika distanslös som jag tittar nyfiket med pigga ögon på mig. Så säger hon hmm jaha vart har jag träffat dig. Självklart är jag en kilometer bort i tanken och babblar på om boken facebook och utan att andas kommer på att jo men jag har vart på dig innan. Hur tänker jag hur blev det så????? Jag har vart på dig. Nu fattade inte jag hur hon tänkte men då min kära make självklart sa nått i sammanhanget om att att ärsh det gör inget du e ju tjej du med, till Jenny. Då fattade jag hallå lååå eko eko. Hur funkar det nuuu???? I alla fall så struntade jag i det, det gjorde inte så ont eller jag skämdes inte så mycket egentligen inget alls. För jag vilade mig i att jaja hon har lika mycket AD/HD som jag. Det hoppar säkerligen grodor ut ur hennes mun med. För så är det ju ibland formligen galopperar det ut skenande grodor ur munnen på oss. Inte heller har vissa av oss, Jag inräknad vett nog att inte avbryta, för får jag en tanke då måste den fram snabbt genast och just nu, för att jag inte ska glömma av vad det är jag skulle säga.
Ordspråket om du inte minns då var det inte så viktigt stämmer inte på mig jag är undantaget som bekräftar regeln Just i detta sammanhang eller hur man säger€¦€¦.
Hoppla vart tog boken vägen??? Hm det är just det Jag hittade en ny tråd och den var inte ens röd. ´Den var regnbågsfärgad
€¦
En morgon där humöret innan jag ens vaknade blev helt fel. Sådana dagar gillar inte jag. Det första som sker är att tiden var fel 6.50 helt fel för det är 20 minuter försent. Frukost ska fram, sickness katten ska ha mat, recipe kaffe skall göras och ungarna sover. ´Där till att köket var nästan som när vi lämnade det. sop-påsar som inte ens om jag malt ner skräpet till mikroorganismer inte ens fick plats. En full sop-påse säger inte i våran familj att oj då den kanske skall slängas nej! Inte här utan då ser man istället till att lägga den på ett speciellt sätt så att det balanseras tills nästa man öppnar skåpet. Här blev det dån dampidamp explosion i huvudet utan en enda tanke på att jag valde. Jag valde att bli helt djävla frustrerad. Jag valde att ge mig, stuff mina barn, min make en släng av mitt ibland okontrollerade humör. En planka som jag inte ens visste att jag hade finns i mitt kök.
Mmmm nu i eftertänksamhetens eftertänksamhet, ser jag tydligare efter tårarna som runnit ner för mina kinder ser jag hur jag valde bort ansvaret denna morgonen. Jag till och med tog över det ansvaret som min familj har att helt frenetiskt skura spisen, tömma sopor, svära säja RÃ…TTA upprepade gånger, sen inom mig se hur mina större barn går till skolan med ett nybryggt minne av att jag får dåndamp. Ibland är det tungt att vara kvinna med adhd, ibland är det extra tungt att vara impulsiv ha känslor som utan en tanke bara helt plötsligt finns där. Jag valde att ge min morgon en dålig start, jag valde att ge mig den sämsta tänkbara starten på morgonen. Min lilla kille min underbara lilla kille sa de magiska orden på ett sätt som bara han i hans Asperger kropp kan göra: Men du Carina, har du verkligen tagit din tablett idag. Då var fortfarande ilskan inom mig där men just då, ramlade mina val i mig,
och hans ton fall fick mig att se hur dumt allt blev. Mitt svar blev nej då var äntligen kaffet klart. Hällde upp kaffe i en kopp, satte mig här tog min tablett och verkligen skämdes. tårar rinnande ner för kinderna, tankar om hur jag nu har möjlighet att göra om göra rätt istället för att ännu mera ställa till oreda har börjat ramla in, Gör om gör rätt. I dag skall det upp en lista min lilla planklista för jag hittade en lite väl ohyvlad planka den behöver slipas lite göras om och göras rätt.
Tablettens intrång och kaffets värme smörjer nu mina tankar. Till lite mera mjuka harmoniska tankar. Ibland kan jag faktiskt inte hjälpa, att min ilska ramlar över mig, ibland bara det blir så och just då tänkte inte jag på det. Det fanns inte där just då, utan var på något hav och seglade€¦€¦..
Mina segel ska nu åter igen fyllas med mera mjukhet men ser att det idag kanske är en dag där jag behöver vila mig från stormens alla påfrestningar, vissa segel behöver jag laga stryka och smörja lite ta en sak i taget, ta en dag i sänder.
Lev just nu just idag och i denna stund, gör att jag blir medveten och ser mina plankor.