Kan man köpa motivation glädje?

Motivation

Idag lyser i alla fall solen. För några timmar sen försökte jag få till en lite förändring här hemma, find när vi nästan planerat klar ringde telefonen.

Det var skolan som ringde, capsule  vi åkte dit för att ännu en gång ta del av incidenter som hänt. Jag tycker vi löste det bra, remedy de gör verkligen ett jätte jobb i skolan. För ibland händer det saker som inte ska hända.  Dessutom var det svinvaccinering igår, vilket redan igår blev lite krångel, för då finns det en anledning till att slippa skolan.  Vi vet och kan de här incidenterna, alla till tänkta saker som skulle kunna hända, så  att man slapp skolan används i detta hus.  Fröken var  inte lika säker på vad som är sant och inte, så hon trodde att sprutan hade gjort sitt.

Nu var det inte riktigt så, utan ett bråk och lite annat gjorde att man kanske skulle kunna få gå hem.  I stället blev vi bjudna på god mat,  situationen reddes ut på bästa sätt tror och hoppas jag.  Det är svårt, det gör ont att vara kall, jag vet och kan det utan och innan, våran lilla kille gillar verkligen inte skolan. Varje liten chans till att slippa varje halmstrå som finns att ta till tas till.

Men vi måste, vi måste visa, att det inte går att välja bort. Hade jag kunnat, hade det funnits allternativ som gjorde att han inte behövde gå. Så hade jag gladerligen låtit han vara hemma. Tyvärr så finns det ju ett liv efter skoltiden,  då är det viktigt att ha skolbetyg, utbildning  för att klara av vuxen livet.  Våran skola har gjort allt man kan tänka sig, byggt om och verkligen försökt att få till det lilla extra, för att det ska bli bra.

Ändå så lyckas vi inte motivera och stötta våran lilla kille, till att känna glädje över att vara i skolan. Tre lärare, tre klassrum, 5 barn och inga läxor. Vad mera kan göras.  Hur ska vi kunna trolla till mera,  så att det blir roligt.

Jag vill inte att min lilla kille ska få samma upplevelser av skolan,  som liknar  min historia.

Nej det får inte bli så.

Men tydligen spelar det ingen roll. Jag kan inte påverka mera.  Jag nästan bara flyter med.

Ett samtal, ett besök som faktiskt var ett bra besök. Ändå kommer yrseln, ångesten tröttheten över mig. Skulle vilja bara gå ut ta en lång promenad. När jag kom hem skulle jag vilja att allt var annorlunda. Mitt hjärta gråter, men ögonen är torra. Vad eller hur ska jag tänka, hur ska jag göra för att få denna situation till att funka.  Känns tröstlöst, tankar om framtiden är så mörka inom mig just nu. Behöver någon som leder mig ut ur tunneln, eller i alla fall tar bort något så att jag hittar mera kraft till att orka.

Skulle vilja vara med min kille i skolan varje dag, kanske skulle det funka bättre då.  Men så är det inte man gör. Hur eller vad är det som skall till för att vi ska kunna känna trygghet, Vad ska jag mera göra? Vad kan jag göra för att det ska bli bättre?

Vad ska jag ta till så att min lilla kille hittar glädje och lär sig att samspela mera.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen