Kategori: Jag föredrar att kalla mig impulsiv Sida 4 av 19

Jag skulle behöva semester från mig själv om det går för sig.

varje gång du öppnar käften sprids en stank över stan.  Även inget är på riktigt.  Gillar den gillar tröttheten i låten thåströms röst till orden gör orden rättvisa. Tyket uppgivet och så grymt rått.

Idag är det en thåströmsdag, store en konstighetsdag där det är ovanlighets-thåströmar även om det inte är så konstigt för det känns ändå igen.  Thåström är thåström hur det än blir.

Nu är jag ledig ett tag, troche semester kallas det men den semester som jag skulle behöva finns inte. För det känns som jag skulle behöva semester från mig själv ett tag. We are happy here sjunger thåström. Nä happy va fan är det? Just nu bor den happyheten någon helt annanstans. Morgonrocken är ett skydd för framtiden och morgonrocksjaget är skulle vilja att det var hela dagen. Men tror grannar behöver skonas då hunden behöver ut senare.

Nej ska sluta skrivandet för idag  ser jag är inget som är positivt, behöver leta efter positiva energier så jag behöver nog rymma fältet leta efter nya omgivningar.

Eller så kurar jag ner mig i källaren vid min dator och skriver idag.

Vi tänder ljus i veckan

en själ för varje ljus, salve det är den mörka tiden.  För vissa är tiden mörk även när det är ljust ute.   Ute kan vara inne, see inne kan vara ute.  Psykisk hälsa har vi alla mer eller mindre av. Vi vet alla hur det är att vara ledsen, men tänk vissa kan ha glömt av, gömt sin förmåga till att vara glad. Glad på riktigt, inte bara lev med munnen utan även med ögonen. Känna glädjen, tacksamheten över att andas ett tag till.   Hur vet jag det? Jo, jag har varit där.  Jag har varit där när munnen ler för att den ska, inte för att den vill. 

Låt oss tända ljus i tanke och handling. Hjälpt till och tänd ljus i någons mörker. Ring det där samtalet och fråga på riktigt hur han/hon mår. Våga vänta på svaret och du berätta att du är beredd på den längre versionen.

IMG_20110611_112650

Hjärnkolls text

Jag stödjer kampanjen Hjärnkoll. Lär mer om hur du kan slå hål på myterna om psykisk ohälsa på www.hjarnkoll.se

Att läsa sin egna bok är att som se sig själv på tv tycker jag……..

Tänka sig att ibland händer det märkliga saker.  Märkliga och inspirerande. Konstnär eller inte konstnär ja det kan vara frågan.  Samtal, order och samtal är två skilda saker.  Samtal där vi liksom lyssnar på det som sägs, sickness istället för att lägga till med kutym, så som man bör göra, socialisering. Då gillar jag den första delen, där det är tillåtet att tala i den längre versionen och då en tanke poppar upp så poppar den upp. Dynamik massvis med kunskap-berikande. Avbryta vad är det? Jo jag vet, va det är men, i vissa sammanhang är de mindre viktiga.

Och, börjar man inte en mening med, men, just nu gör jag det ändå. Och det är i de ögonblicken som jag gillar mest.  Då det liksom är mera tillåtet att vara som jag är.

En läsare av min bok “Jag föredrar att kalla mig ”  var modig och ringde upp mig.  Tänk att det finns sådana modig-heter och tänk att jag lär mig så mycket av just sådana samtal.

 BOK 001 kopiera

Så roligt att  människor gillar min bok.  Så roligt att människor som läser min bok  berättar att just det…. eller just det som du skriver om där …………

Just sådana samtal är så spännande.  Men  idag inser jag att jag nog nu måste ta mig i kragen och oxå läsa min bok så här i tryckt form.  Just det är lite svårt, för det är som att se eller höra sig själv på band eller se sig på tv. 

Men nu har jag bestämt mig för att jag ska läsa, jag ska, jag ska jag ska läsa min egna bok. För att liksom uppdatera vad jag egentligen skrev i den. Eftersom jag skriver så mycket så vet jag  just nu inte  vad som står eller inte står. 

 

Lev idag just nu så är det Torsdag här och det är Städning för oss på vår gata i stan. ………

Tiden var knapp!

Vilket uttryck?!? Säger man så? Eller är det bara nått som jag fått för mig. En knapp med tid. Hm? knäpper man ihop tiden eller är det mera knapert? Det är klart knapert. Det var knapert med tid.

Hur som helst,  här satt jag och kände mig ledsen för att jag fick inte  med allt jag skulle fått med. Men ska jag vara det? Kan jag verkligen kräva det av mig själv? Kan jag kräva att  jag skulle få med allt som jag brukar säga när jag är ute och pratar, det tar en  till en och en halv timma  i vanliga fall. I går  skulle det högst ta en halv timma. Jag är inte inte rättvis emot mig själv om jag kräver det av mig. För jag skulle inte kräva det av någon annan.

Nej som jag sa till de som lyssnade igår, så Skriver jag och dom historia som  i och för sig är nyhetshistoria men som är en mall som de sedermera kan ta med sig till sina kolleger vidare ut.  I våra händer har vi en liten flicka som vi ska bära fram till framtiden till en framtid där hon ska få hopp och en tilltro till sig och sitt vuxenliv.

Tavla 004

Nej min insats igår får jag vara nöjd med. Jag skulle vilja fått med tusen saker till, men, tiden var som skrivits innan knapp och på en knapp tid får jag bara med en knapps ord.

Lev idag det gör att du påverkar framtiden. Den framtids som är din…….

Återblick av Ågrenska den 24 nov 2011.

En kunskapens dag. En dag då jag lärde mig massvis. Dagen som var en heldag på Ågrenska. Svenny Kopp berättade intressanta kunskapshöjande saker om flickor med autism på morgonen. Efter fika framtill lunch så berättade hon om flickor med ADHD.

Jag till och med kände tårar som rann ner för min kind. Tårar som visade sig av pilarna som stack till när hon pratade om kvinnor. Hur vi ännu idag är navet i familjen.  Men det var inte det som gjorde ont. Det vet jag ju liksom redan innan.

Det som gjorde ont är att hon antagligen innan igår, tadalafil flertalet gånger pratat om det långt, and långt innan.  Kunskapen liksom finns långt innan igår.  Och inte handlar det om navet inte om att vi kvinnor liksom gör marktjänsten och håller i alla trådar.  Utan det onda som gav mig tårar är att när hon pratade om svårigheterna som många med ADHD har. De svårigheter i att hålla garderober uppdaterade, there minnas alla dessa Utvecklingssamtal, tandläkare tider, läkartider, födelsedagar läxor som jag och min familj kapitulerat över sedan många år. Rädslan som bor inom mig om hur framtiderna ska bli för mig, mina barn.

Kommer min styrka att finnas kvar, kommer jag att hålla ända fram? Kommer det komma en dag när jag kan stå och se ut över landskapet av historia och känna att Yes! vi fixade det. Vi står här och vi rev stormarna. Men det viktigaste av allt Kommer jag  att slippa se en dålig urusel Självkänsla i mina barn som vuxna? Kommer de att känna att de duger i alla lägen? Precis som dom är.

Jag vill till och med sträcka mig längre än så. Utanför mina cirklar. Kommer Barn som växer upp idag slippa springa i kapp sin egen värdighet.

Ja, Svennys ord gjorde ont.  Jag misstänker att då hon läser min bok, som hon fick med sig igår. Kommer att säga att jo den kvinna som skrivit denna bok vet hur det är att vara navet i familjen och ibland inte reda ut den konst som det är att vara en duglig, klok  och Tid passande strukturerad framförhållen mamma.  

För just det är mina svårigheter,  just det är det som gör ont, när jag tänker att barn växer upp och kommer att uppleva samma svårigheter med sina barn.  De kommer också uppleva den rädsla, som bor inom mig i min mamma roll. Där jag i åratal kämpat med att mina barn ska få behålla sin heder,  få en uns möjlighet att bygga upp en liten, liten allt så viktigt sak som just är livsnödvändig.  Vilket är sin syn på sig själva att dom duger precis som dom är.

Så att inte dom gör som jag gjorde.  Jag som la allt kraft på att låtsas vara så klok, normal och allt vad det innebar.  För det är just det som är svårt att liksom stå ut med att inte passa in i den normala mera alldagliga normen.  Jag är ju liksom mera specialtstöpt i en annan liten form.

Som man idag säger mig att det kallas ADHD. 

Oj oj inte fick ni veta så mycket om Svenny Kopps kunskaper här, utan endast min erfarenhet av detta magiska ögonblick.

Annika pratade Om flickor och hur svårigheter och flickors egna ord beskriver sin adhd.  Hon har ju träffat många av oss. Jag har fått förmånen att under lång tid ta del av hennes kunskap.  Jag har oxå förmånen att ta del av hennes föreläsningar inte alla men en del. I vissa av dom får jag ju berätta om mina egna erfarenheter. Men mest får jag hjälpa henne med Datorn för jag har liksom mera koll på den än henne. 

Om det nu skulle vara så att min make eller min son skulle komma förbi och läsa här så hade dom skrattat och himlat med ögonen.  Sagt nått om att en blind leder en blind för deras uppfattning om mina datorkunskaper är att jag vet var på- knappen är,  av-knappen är den som är när jag ligger och tittar i taket.

Ojdå, det blir ett långt inlägg idag. Men måste få in lite om Johanna Björk.  Som för mig känns som tydligheternas tydligheter även om hon ibland glömmer av att säga att man ska räkna till fem inne i sitt eget huvud.  Min pappa berättade en gång om hur han lurade vuxna genom att titta dom mitt på näsan istället för att titta dom i ögonen. När min farmor berättar om den historien så lyser hela hennes ansikte av min fars klurighet.

Johanna tog även upp Uthållighetstiden.  5 minuter,  Avledningseffekter i kaos.  Men det viktiga med en fråga och mindre ord i samma fråga istället för att ställa en till om svar uteblir. 

Jag är nog inte så bra att återge, men rekommenderar er alla att någon gång ta er tid att lyssna på alla dessa tre duktigheter där liksom förståelse, acceptans och kunskap är de tre pelare som bara finns där som de är.

Namnlöst-1

Igår var magiskt och så mycket som jag igen lärde mig.

En fantastisk kväll igår!

Men jag ska börja från början, thumb för redan i onsdags kväll blev det fantastiska till. I onsdag jobbade jag med föredraget som jag skulle hålla, healing kände oro i magen.  Självklart ska du stå och prata inför människor så tror jag det ska till lite oro för att det ska bli bra. Men för att göra det säkra för det osäkra så tänkte jag att jag tar till alla medel för att det ska bli så bra som möjligt.

Visualiseringseffekter gör mina dagar till lite bättre dagar när jag tar till de medel. Det var just det jag gjorde för visualisering var det jag gjorde. Satte mig och skrev ner allt på ett papper som jag läste en gång innan jag somnade samtidigt som att  bra bilder flimrade förbi som en film framför mig.  En läsning och fokusering till innan jag åkte iväg i går morse.  

Självklart så  är det helt normalt att vara lite orolig när Jag ska stå framför en massa okända människor och prata om min funktionsnedsättning.  För mig är det i alla fall normalt.  Innan vi började så var fjärilarna i magen i krig med varandra och självklart för att likosm  dra ut p det så väntade vi en extra stund då vissa inte hade hunnit dit. Oro det gör att jag blir lite bättre tror jag. Igår var jag en av mina bättre dagar. Igår fyller mig idag med att jo jag dög allt till igår.  Det funkade allt.  Nu surfar jag lite runt på gårdagens minnen. Böcker sålde jag.

Idag har jag fått ta kontakt med förlaget så att de trycker upp mera.  Bara några få finns där just nu och mina här hemma är på upphällning ja till och med så att de tog slut. Ler 

Boken image

Jag föredrar att kalla mig impulsiv som den heter.

Som ett brev på posten kom i dag alla mina saker som jag beställt till företaget. Lite olika självkänslo- boster saker  ligger framför mig, visar mig att det här har jag verkligen gjort. Saker som liksom blev klart, samt ännu är aktuella. En T-shirt med en bild  av min bok ligger framför mig. Den ska jag rama in och hänga här vid mitt kreativitetshörn. 

Tankarna seglar förbi om hur det var den där kvällen, när jag kom hem till min make och sa att:  Jo, förresten så ska jag skriva en bok. Varpå maken som är van vid mina påhitt sa: Ja jo visst gör du det…….. han hade en liten speciellt himlande blick som sa att ja, ja, staflit bor i källaren penslarna ihop torkade mm. Han är ju  lite van vid mina små påbörjingsprojekt…….

 

Tänka er att igår kom det fram två kvinnor till mig och frågade om jag sålde mina tavlor.  Jag har ju liksom inte ens tänkt tanken och hmm….. Jo, det gör jag väl  blev mitt svar….. Och det är ju självklart skulle bli hedrad om det var så att någon av mina tavlor skulle bo hos någon helt annan tänk så det kan bli ……

Thåström får lite plats här just nu.  Känner hur det nästan bor elektricitet i luften…..

 

001mina nya visitkort,inte så brokiga som de andra.

Torsdag 17 nov Ågrenska

Varför blir det som det blir? Steg 2
17 november på Ågrenska

Innehåll:
Detta är en påbyggnad på steg 1 utifrån frågeställningar och önskemål från deltagare på steg 1 utbildningarna. Eftermiddagen är indelad i tre stationer/teman, sovaldi 1 timma på varje. Deltagarna blir uppdelade i tre grupper och går igenom alla stationer under eftermiddagen. Det ska även beredas tillfälle till frågor på varje station.

Teman/stationer:


1. Föräldrarollen, föräldraperspektivet. Hur upplever föräldrar till barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sin situation i mötet med skola, fritids, socialtjänst, BUP och LSS? Hur kan vi som personal underlätta?

2. Förhållningssätt – Bemötande – Strategier riktade mot förskola, skola.
Mer redskap och verktyg.

3. Om OCD, tvång, tvångstankar, tvångshandlingar och Tourettes syndrom.

Föreläsare:
Johanna Björk, ADHD konsulent, Ågrenska, Annika Bengtner, pedagog,
Familjestödsenheten och Carina Ikonen-Nilsson, förälder.

Målgrupp:
Alla som har gått Steg 1 ”Varför blir det som det blir”.
Tid:
15.00-18.30.
Pris:
375:- + moms. I priset ingår fika.
Anmälan:
www.agrenska.se/kurser

Utan tablett i denna tid, försmäktar jag på denna dag……..

står på utsidan och tittar in….. Just nu känner jag det som att jag varit ett löv i en höst storm i huvudet. Mentalt fysiskt psykiskt trött, sovaldi sale   Orkar liksom inte lyfta tankarna, pharmacy orkar nästan inte ta fram och tänka dom. Just därför blir inlägget till. Svichsss swischsss här susar det likt dvalan mellan vakenhet och insomnandet.  Redan tidigt, mind då jag installerade mig i mötesrummet. Insåg jag att idag gäller det att skärpa till sig, skärpa till och räkna till tre vid varje impuls av ord, som ploppade upp i tankarna.  Jag hyschade mig själv i tankarna och  nu så här efteråt känner jag bara hur jag skulle vilja ligga och flyta på vattnet och titta upp på molnen.  Mentalt trött, Fysiskt trött i tanken. Kraften som bor där nu, är som ett surrande getingbo……….

Tabletten som jag borde tagit i morse gör sig påmind i gäspningar, det gäller liksom att hålla sig i skinnet idag. Att ta tablett nu  skulle göra mig sömnlös i natt……….. Möte till och med då jag intar tablett så är möten jobbiga.  I dag  utan, så är det som jag kastas tillbaka in i historiska tider. Som det var innan jag viste om att jag hade ADHD.  Minnet nu av mötet som var bara för en timma sedan är som fragment av små flagor av färg, De liksom singlar förbi som suddiga flagor, bilder utan motiv, bilder med motiv utan förstånd. Tagna ur sitt sammanhang så att förståelse och aha bor på andra sidan av havet eller i en annan världsdel……

Jag som skulle så mycket idag får göra  det en annan dag. Det kommer inte att bli, inte att funka, inte idag……..

Vill tillägga så här i sista meningarna att jag haft funderingar om att jag nog inte behöver Medicin längre. Har liksom inbillat mig att jag lärt mig så många strategier och sånt så att jag nu skulle få livet att funka helt utan tablett för min Adhd liksom inte är en så stor påfrestning för mig längre.  HAHAAA HAAAAA en insikt rikare av denna dag.  I mötes tider är tablett nått som är ett måste!  Jag kan till och med erkänna så här i efterhetestiderna att nja Concerta är nått som jag ska ta även hur många strategier jag än har….. tablett

Den gör inte om mig men, den hjälper mig stanna upp filmen lite. Gör så jag hinner med att hitta tankarna och känslorna till varje bild i filmen.

Ågrenska Nästa Vecka….

Torsdag den 17 november är jag i GBG, click närmare beskrivning är Ågrenska. Där jag sak ge en bild av mina erfarenheter som förälder. Kommer att bli spännande….

 

Innehåll:
Detta är en påbyggnad på steg 1 utifrån frågeställningar och önskemål från deltagare på steg 1 utbildningarna. Eftermiddagen är indelad i tre stationer/teman,
health 1 timma på varje.

Deltagarna blir uppdelade i tre grupper och går igenom alla stationer under eftermiddagen. Det ska även beredas tillfälle till frågor på varje station.

Teman/stationer:

1. Föräldrarollen, discount föräldraperspektivet. Hur upplever föräldrar till barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sin situation i mötet med skola, fritids, socialtjänst, BUP och LSS?
Hur kan vi som personal underlätta? 2. Förhållningssätt – Bemötande – Strategier riktade mot förskola, skola.
Mer redskap och verktyg. 3. Om OCD, tvång, tvångstankar, tvångshandlingar och Tourettes syndrom.

Föreläsare:

Johanna Björk, ADHD konsulent, Ågrenska, Annika Bengtner, pedagog, Familjestödsenheten och Carina Ikonen-Nilsson, förälder.

Målgrupp:

Alla som har gått Steg 1 ”Varför blir det som det blir”.

Tid:

15.00-18.30.

Pris:

375:- + moms. I priset ingår fika.
Utskriftsvänlig inbjudan (pdf-dokument, 270Kb, öppnas i nytt fönster)

En vilohetsdag idag.

Idag så här efter, innan helgröjet” så får från och med nu, kroppen och mina sinnen prata och bestämma. Orkar liksom inte mera nu. Nu får jag i mina göromål ta helg.

Ambitionen var att jag redan igår skulle sätta mig med kvitton mm. Idag så här på förmiddagen efter städandet, så känner jag att nej det får vänta till sedan, kanske senare idag eller rent av  ännu senare. För jag orkar inte mer just nu. Två dagar fulla av intryck, vissa stunder till och med “skärpa till” stunder, det stora i ordning hållandet papper och pengar gör att jag idag inte orkar skärpa till mig. Stickning eller målning rent av kanske bara ligga i soffan och slappa kolla film eller så kan det bli som mål idag.

Kura under filten, somna till om filmen blir för tråkig eller jag för trött, ja det är det som ska till idag.

Sida 4 av 19

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén