Veckostatistik malix.se september 2025 blir mer än bara siffror. Den visar var stillheten och förståelsen hittar hem – och påminner mig om att det viktiga inte är staplar som pekar uppåt, utan ord som stannar kvar i hjärtat hos den som läser.
Torsdagar har blivit min dag att stanna upp och se hur orden hittar hem. Jag tittar inte på siffror för siffrornas skull, utan för att höra vad de berättar om er som läser och om bloggen som växer tillsammans med oss.
Veckostatistik malix.se september 2025 Vad veckan viskar
Den här veckans veckostatistik malix.se september 2025 blir därför mer som en berättelse än en rapport. Veckan visar statistiken att många av er drogs till berättelser om vardagens små magier. Här var det månen och förmörkelsen men även till tankar kring ADHD och familjeliv. Det säger något om oss, nämligen att vi längtar efter både stillhet och förståelse, efter ord som rymmer både stjärnhimmel och köksbord.
Fotot taget av min make, som en metafor för bloggens resa och att orden får lyfta fritt.
Stillheten som bär berättelsen
Kanske är det just det där med stillheten och förståelsen som ligger mig varmt om hjärtat, eftersom det är där min strävan bor, men också för att det ibland är så svårt att uppnå. Den där tiden när allt är stilla som jag får möjlighet att stanna upp och reflektera. Kanske är det just sådant vi människor behöver mer av. De där små stunderna som i stunden inte verkar mycket, men som när vi verkligen reflekterar över dem. Visar sig bära en underton av mening och kanske till och med ett svar. Låter det flummigt? Just nu kanske jag inte ens själv ser hela svaret, men jag känner att det finns där.
När jag jämför med stora så kallade elitbloggar blir skillnaden tydlig. De jagar ofta kurvor som pekar spikrakt uppåt, snabba klick och höga siffror. För mig handlar det om något annat. Jag vill hellre att någon enskild läsare tar med sig en tanke hem, något som gör skillnad i vardagen, än att staplarna skjuter i höjden. Om en mening här kan följa med någon genom dagen, då har min text redan gjort sitt viktigaste arbete.
Dessutom ser jag också att engelska versioner lockar fler från andra länder, framför allt USA. Det gör mig glad – inte för att räckvidden ökar i siffror, här handlar det mera om att orden får ett större rum att leva i. Ändå är det inte siffrorna som betyder mest. För det är att ni läser mina ord som ger mig värmen att vara i under dagarna. Därför känns det extra fint att få dela stillheten med er.
Veckostatistik malix.se september 2025 Vad jag tar med mig
Jag tar med mig en påminnelse:
Att små vardagsögonblick är värdefulla, oavsett hur många som klickar.
Att dubbelspråk gör att berättelser kan nå människor jag aldrig mött.
Att ni som läser ofta stannar upp för det eftertänksamma.
Det är en bekräftelse på att bloggen får vara en plats där vardagen andas och där man kan vila en stund.
Mellan raderna
Det här är mer än statistik. Det är en karta över relationer – mellan mig och er, mellan text och tanke. Jag känner en stilla tacksamhet över att få skriva i ett tempo där orden får rota sig, inte bara rusa förbi.
AHA – mellan raderna
Det som slår mig när jag skriver och ser på veckan är hur lätt det är att bli fångad av siffror. Men min egen aha-känsla är att jag faktiskt inte vill leva efter kurvor som pekar uppåt. Det som gör mig lycklig är när någon berättar att en mening stannade kvar, att den gav en tanke eller tröst. Det är där värdet bor – inte i staplar och statistik utan i det som rör hjärtat hos någon annan.
Reflektion kring veckostatistik malix.se september 2025
Foto taget av min make, som symbol för stillhet, reflektion och de små stunder som ger mening.
För mig är veckostatistik malix.se september 2025 en påminnelse om att varje rad kan betyda mer än en siffra. När jag ser tillbaka på veckan blir jag påmind om att skrivandet bär sitt eget syfte. Att följa orden, snarare än att jaga dem, det ger både mig och läsaren mer ro. Och kanske är det just i den stillheten som nya berättelser hittar sin början.
Fråga till dig som läser
Vad är det du tar med dig från veckan som gått? Kanske en tanke, en mening eller bara känslan av att stanna upp en liten stund? Dela gärna i kommentarsfältet – jag läser varje ord.
Weekly statistics malix.se September 2025 become much more than numbers. They show where stillness and understanding find a home, and they remind me that what truly matters is not upward-pointing graphs but words that stay in the reader’s heart.
Moreover, Thursdays have therefore become my day to pause and notice how the words settle. Consequently, I no longer look at numbers merely for their own sake. Instead, I listen for what they tell me about you who read and about how the blog keeps growing together with us.
What the Week Whispers
This week’s weekly statistics malix.se September 2025 are therefore more like a story than a report. The figures show that many of you were drawn to everyday small wonders – the moon and the eclipse – as well as to reflections on ADHD and family life. This clearly says something about us: we long for both stillness and understanding, for words that hold both starlit skies and the kitchen table.
Photo taken by my husband, as a metaphor for the blog’s journey and for words that are free to lift and travel.
The Stillness that Carries the Story
Perhaps it is exactly this stillness and understanding that is closest to my heart, because that is where my longing lives. Yet it is often difficult to reach. Those quiet times when everything slows down give me space to stop and reflect. Maybe such moments are what we humans need more of. These small moments may not seem important at first; however, when we truly reflect on them, they reveal an undertone of meaning and, perhaps, an answer. Does that sound vague? Right now I may not even see the whole answer myself, yet I feel it is there.
When I compare this with the so-called elite blogs, the difference becomes obvious. They often chase graphs that point sharply upward, quick clicks and big numbers. For me it is quite different. I would rather one single reader takes a thought home – something that quietly changes a day – than see the figures shoot sky-high. After all, if just one sentence follows someone through their day, then my text has already done its most important work.
Moreover, I also notice that the English versions attract more readers from abroad, especially from the United States. That makes me happy – not because the reach increases in numbers, but because the words gain a larger space to live in. Nevertheless, it is not the numbers that matter most. Because it is your presence as readers that gives me the warmth to continue. Therefore, sharing this stillness with you feels especially meaningful.
What I Take with Me
I carry with me a reminder:
That small everyday moments are valuable, no matter how many clicks they bring.
That writing in two languages allows stories to meet people I have never met.
That many of you pause for the thoughtful and the slow.
Consequently, this confirms that the blog can remain a place where everyday life can breathe, and where one can simply rest for a while.
Between the Lines
This is more than statistics. In fact, it is a map of relationships – between me and you, between text and thought. I feel a quiet gratitude for writing at a pace where words can take root rather than rush by.
AHA – Between the Lines
What strikes me, as I write and look back on the week, is how easy it is to get caught up in numbers. However, my own aha-moment is that I truly do not want to live according to curves that point ever upward. What makes me happy is when someone tells me that a single sentence stayed with them, offering a thought or comfort. That is where the true value lies – not in charts or statistics but in what touches another person’s heart.
Reflection on Weekly Statistics malix.se September 2025
Photo taken by my husband, symbolising stillness, reflection and those small moments that carry meaning.
For me, weekly statistics malix.se September 2025 are a reminder that every line can mean more than a number. When I look back on the week, I am reminded that writing carries its own purpose. Therefore, following the words rather than chasing them brings both me and the reader a deeper calm. And perhaps it is exactly in that stillness that new stories quietly begin.
A Question for You
What do you take with you from the week that has passed? Perhaps a thought, a sentence, or simply the feeling of pausing for a brief moment? Please share in the comments – I read every word.
Hej och varmt välkommen! Igår skrev jag om högar som får eget liv här hemma. I dag handlar det om en helt annan typ av hög – den av tankar, idéer och ord som växer på bloggen. Något nytt håller på att ta form här. Ett skrivande som får mer riktning och mer plats för känsla.
Hur jag vill att bloggen ska kännas
Under den senaste tiden har jag funderat på hur jag vill att min blogg ska vara för dig som läser. Jag vill att den ska kännas personlig och närvarande, men också lätt att följa och njuta av. Det handlar om att kombinera hjärta och struktur.
Mitt nya sätt att skriva
Jag har skapat en mall för mina inlägg som låter mig vara fri men ändå ge orden en tydlig ram. Det betyder att du kommer märka att mina inlägg nu:
Blir lättare att följa
Kommer på mer fasta dagar
Får mer luft, bilder och reflektion
Jag kommer också att lägga upp små dagliga inlägg – korta glimtar från vardagen och skrivandet, ibland med en hint om vad som kommer i nästa inlägg.
Vill du följa med?
Jag hoppas att du vill fortsätta följa med i det här nya. Kommentera gärna vad du tycker – om det känns mer levande, mer tydligt eller mer “du-vänligt”. Och om du missade gårdagens inlägg om högarna, kan du läsa det här: Läs om hur högarna fick eget liv →
Callout till läsaren
Hur läser du helst bloggar? Gillar du korta vardagsglimtar ofta, eller längre och mer sällan?
Yesterday, I wrote about the piles that seem to come alive at home. Today is about a completely different kind of pile – the pile of ideas, thoughts, and words that are growing here on the blog. Something new is taking shape: a way of writing that gives my words more direction, and my reflections more space.
How I Want My Blog to Feel
Lately, I’ve been thinking about how I want this space to feel for you as a reader. I want it to be personal and present, but also easy to follow and enjoy. It’s about combining heart and structure – warmth with clarity.
My New Way of Writing
I’ve created a post template that lets me stay free in my writing while giving the words a clear frame. You’ll notice that my posts now:
Are easier to follow
Appear on more regular days
Have more breathing room, photos, and reflections
I’ll also be sharing short daily posts – little glimpses into my day and my writing process, sometimes giving a hint about what’s coming next.
Will You Come Along?
I hope you’ll enjoy this new chapter in my blogging journey. I’d love to hear what you think – does it feel more alive, more clear, or more inviting?
Det är inte alltid de största äventyren som blir minnesvärda – ibland är det bara en dag fylld av närvaro, bad, bullar och samtal. Och ibland är det i just eftertanken som förståelsen för våra barns behov blir tydlig.
En dag att lägga i hjärtat
Sitter i soffan och dricker mitt morgonkaffe. Gårdagen blev inget blogginlägg, men det fanns en god anledning – vi hade fullt upp med trevligheter hela dagen.
Redan innan sju var vi igång. Vi skulle träffa min lillebror med familj för att äta frukostbuffé på Coop på Torp. Kanske inte en hotellfrukost, men ganska nära – äggröra, bacon, frallor, yoghurt, flingor, juice och pålägg i massor. Vi möttes kl. 08.00, åt, pratade, skrattade. Efteråt blev det lite handling – kex, dricka, bullar.
Sedan bar det av till Lanesund – vår favoritplats vid havet. Fyra, kanske fem timmar lade vi där. Barnen, särskilt lillkillen och min brorsdotter, badade nästan hela tiden. De kom bara upp för att snabbt svälja en bulle eller en våffla – sen ner i vattnet igen. Det var sommar på riktigt.
Efter badet åkte vi till Donken. Lite mat i magen innan alla åkte hem till sitt. Men några timmar senare kom de över till oss igen. Då hade de fixat fruktsallad, chips och lite rosévin. För varmt på altanen, så vi satte oss på framsidan – i skuggan, vid hängmattan. Vi pratade i timmar. Barnen kom ut och hämtade fruktsallad och chips i omgångar.
Datorn som en plats för återhämtning
När jag nu sitter här på morgonen och tänker tillbaka, känns det som en dag att spara i hjärtat. Lillkillen sa själv att han haft en “helbra dag”. Han hade inte ens saknat datorn – och det säger mycket. Från morgon till kväll var han i nuet, i leken, i gemenskapen.
Men på kvällen behövde han dra sig undan. Gå in i sin spelvärld. Deras dotter var inte lika glad över det – men vi såg på det som en naturlig paus. Ett sätt att återhämta sig.
Här hemma har vi alltid sett datorn och spelandet som mer än bara skärmtid. Det är ett verktyg för vila. För vissa barn – särskilt barn med ADHD eller liknande behov – är det en trygg plats. I spelet styr de världen. De får själva välja tempo, innehåll, gränser. Och när det blir för mycket – är det bara att trycka på ”stäng av”.
Det verkliga livet är inte lika enkelt. Där kommer intrycken utan pausknapp. Där måste man ofta anpassa sig, kompromissa. Så att få äga sin egen bubbla, om så bara en stund – det är viktigt.
Planer för dagen
Idag blir det en lugnare dag. Packa i husbilen, fixa i trädgården, tvätta lite. Och middag? Pannkakor med glass och sylt. För varmt för att laga något större – och för varmt för att äta varm mat.
Vad tänker du?
– Hur ser du på skärmtid och återhämtning för barn? – Har du själv behov av att “gå in i din bubbla” ibland? – Tror du att datorer kan vara ett skydd, inte bara en distraktion?
Reflektion
Att förstå sina barns behov är en resa. Ibland är lek och bad det som behövs – ibland en tyst värld bakom en skärm. Båda är riktiga. Båda är viktiga.
Lev idag och gör idag. Igår är historia och kan vara kära minnen, Morgondagen kommer först i morgon och kan ha känslor från just idag och just nu. Igår har satt sina spår i dagen i formen av minnen. – Carina Ikonen Nilsson
En liten callout
här för min grannes You Tubes kanal och hennes filmer i utbildningssyfte till små barn. Klicka på bilden eller denna länk så finns det massor av små filmer som har syftet att lära små barn och livet och världen i sig.
We use cookies to optimize our website and our service.
Functional
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.