Etikett: vackert

  • Att rekomendera

    I går var jag i Göteborg, view för lite KBT som hjälper mig framåt, det ger mig massor av tankar om sundheter och friskheter.

    Där efter gjorde jag som vanligtvis Göteborgare gör, jag  tog vagnen till järntorget. Där nästa stopp var.  Redan innan när jag satt här hemma, hade jag klurat ut att 60 bussen var den bussen jag skulle ta.

    Den kändes mest trygg, den hade jag ju redan förra veckan, åkt lite grann runt i Göteborg. För mig som nu varit borta från Göteborg i så många år, 10 nästan 11, är jag en främling i min stad, inte ens numren på vagnarna är de samma idag, som då när jag flyttade, då för nästan 11 årsen, var det hundra kort något som jag just  då jag flyttade hade lärt och vant mig vid. Dessa kort var ju lite krångel med då, jag gillade kupongerna som var innan.

    Idag om jag ska åka runt är det sms, en ny sak som jag lärde mig av min syster förra veckan.

    Ser att tanken inte är där den ska vara, hade egentligen tänkt skriva om andra saker, men det får jag ta senare i inlägget.  Bussen 60  var ju tanken här hemma, hos KBT kvinnan fick jag tipset om att 1 också gick till Järntorget.  Spårvagnar, eller buss, tyvärr kan jag inte där välja båda så som jag skulle kunna göra om det handlade om tidningar. Att Välja för mig är lite svårt, och  att göra det som jag inte tänkt är lite svårare,  men varför ska jag välja det som är enkelt?

    Det gör inte att jag utvecklas, jag valde vagnen, genast började tankar om att: Nu gör jag något som inte bestämde innan, kanske har valet gjort att något blir fel, ångestpåslag, tänk om det händer något, blev hastighetstankar som jag var tvungen att stoppa och tänka ( vilka bevistankar har jag för att tänka så, sluta nu att befinna tanken i OCD tankar,) Spelar väll ingen roll om jag tar vagnen istället för bussen, det är inget magiskt med det.

    I alla fall kom jag fram dit jag skulle, till och med i tid där min tid inte handlade om att vänta tid, utan ganska snabbt kom jag i kontakt med mina arbetskamrater och vi gick i väg till restaurangen som jag ätit på förra veckan. där träffade jag ett bekant ansikte från kursen förra veckan. Eftermiddagen befann vi oss sedan i folkets hus, en trappa upp och lyssnade på en intressant kille som visade på kunskaper i massvis.

    Så många tankar och så många klokheter var längesen jag fick samtidigt, vissa saker berörde mig vissa besannades vissa visade mig att jag är där jag är, Så mycket klokheter lyckades bo just i det rummet i går. Jag är tacksam över att jag fick möjligheten att vara där på samma ställe, och ta del av alla dessa klokheter.
  • visst är det våren som hittar hit

    den stora två meters högen snö som var på min altan, sovaldi är ett minne på gräsmattan nu. Grilla, diagnosis grilla, åter grilla, är samtalsämnet här hemma. Min son skulle träna igår, men ville inte gå själv. Min kära make gav honom förslaget,  om att ta bort snön på altanen i stället för att gå till gymmet. Två timmar utan vila, kanske tre till och med. Ger mig hoppfullhet om att jag kan ut och stjäla lite sol.

    Vårsols- strålar som kommer värma min hud, solstålestjälandet kommer att hjälpa till att få bort lite av eksemen i ansiktet.

    Det är ljuset jag vill ha!

    Familjen tänker på grill, jag med, men min grill är inte gasoluppvärmd.

    Den har vi i och för sig tänkt att ge bort, vår gasolgrill som vi köpte för två årsen, den kommer min vän få, gasol, nej tack grillkol ska det va!

    Inte lika bekvämt, inte lika enkelt, men så mycket godare. Impulsiva inköp, är sånt som byts ut, efter ett tag. Så inför sommaren i år lär det bytas från gasol till kol. Snart kommer hela villa området återigen dofta av grillande husägare.  Misstänker starkt att vi även detta år kommer att leda grillligan. Inte jag utan maken.

    Jag nöjer mig med sol-ligan.

    Minne från igår, ” ÅÅÅÅÅ mamma jag ser grillen” sa stora sonen.  Snart kan vi grilla, lite mycket, blev  Makens reaktion.

    Ska vi grilla snart, eller? Stora dottern.

    Himlen visar ingen sol idag, till min stora besvikelse. Men det är våren, jag vet det, känner det in i minsta beståndsdel.  Våren doftar annorlunda. Våren trotts att vi ännu har massvis med snö, tror inte den kommer försvinna från i maj…..

    Men solen har börjat att ge mig hopp om att sommaren snart kommer att visa sig.

  • Trötthetsro och tacksamheter…..

    Vilka upplevelser och kunskaper jag har fått förmånen att uppleva. Livkunskaper i kraftpaket som just nu ger min kropp och mina tankar trötthetsglädje. Glädje över att få vara med, seek fått förmånen att ta del av andras liv och deras kunskaper. För mig har dessa dagar blivit tankar och känslor om tacksamhet i härligheter. Som jag redan innan upplevt så är det viktigt att träffa andra med liknande, fast oliknande upplevelser det ger mig förståelse, förlåtelse och alla de små illasinnande skamkänslorna får flytta ut. Flyta ut i ett öppet hav bli vita skummande vågor i stället för skämsupplevelser. Attityduppdraget känns som en himmel i en nysprungen vår av kunskaper. Så i tiden, så förjordat viktigt, och så rätt. Tänka sig att den lilla flickan från en annan del av världsunder är en del. Att jag får förmånen att åka med på tåget till att få dessa erfarenheter. För mig är det fantastiskt.

    TACKSAMHETER som vilar i glädje som visar sig i tårar som inte gör ont. Otillgångarna är mina tillgångar, som ger mig kraft i att jag är jag. Visst mitt lokala sinne i omgivningar, mina okoncentrerade förmågor som ibland ställer till det, ger mig i dag kraft till att vara viktiga ouppfångade tillgångar. Jag får kraften till att kunna påverka och möjligheten till att påverka så att andra har möjligheten att slippa alla mina år av konstighetsförmågor. Visst konstighetsförmågorna finns där men för mig blir de tillgångar. Jag vill och önskar att andra skall få uppleva samma härlighetskänslor som jag just nu känner. Även om tröttheten är hos mig så brinner något inom mig och just nu känns det som kraften är hopp. Hopp om att attityder och kunskaper skall segla på samma våg, att kunskaper skall mota bort och polera upp fördomar till sagornas värld. Där jag är jag, där jag och du kan åka på samma våg i våra egenheter spegla oss i våra olikheters skönheter. Där våra sårbarheter blir våra styrkor.

    Vi är alla människor, även om vi är olika det är olikheten i oss som gör oss vackra i vackerheten.

  • Attityduppdraget…

    Då är jag på väg, medicine 12 mil skall åkas mellangatan 1 i Göteborg är första stoppet. Sen en hel dag av utbildning, buy cialis min snälla lilla syster skall sedan lotsa mig vidare till Vandrahemmet. Hon hittar bättre än mig. Attityduppdraget, ambassadör spännande med lite oro i magen.

    Min bok går åter igen att köpa. Jag föredrar att kalla mig impulsiv, något har hänt den säljer mera än någonsin.

    Jag känner enorm tacksamhet för att det är så även för att jag blev en av de utvalda i denna utbildningen, 75 ambassadörer i hela Sverige   , 25 är vi i västra Götalands län. Jag en av dessa 25 som ska få möjlighet att förändra attityder  angående neuropsykiatiska funktionshinder, för mig är det viktigt jag vill att mina barn ska få en chans i sina liv att mötas utan dessa negativa attityder, som jag själv  mött genom mitt liv.

  • Recito

    Jag känner att jag faktiskt börjar att må lite bättre nu. Mina tankar och känslor är idag mera mig än för några veckor sen. Skammen och skäms känslorna börjar flytta ut ifrån mig. Jag känner mig lite gladare och piggare. Där till har jag börjat att skriva igen, pharmacy de skrivande jag gjort dagligen innan  försvann för en tid, viagra kroppen och tankarna behövde vila.  Idag har orden kommit tillbaka, capsule mitt kropp tar mera hand om mig. Mina små negativa tankar börjar att flytta ut ifrån mig.

    Idag fick jag mail från förlaget RECITO om att sälj perioden tagit slut och att den skulle summeras. Vid första titten blev chocken stor, för de pengar som stod på mailet trodde jag var en skuld som jag skulle betala. Här är det snabbhetstankarna av ADHD som gjorde sig påminda, panik och snabbt ringde jag för att kontrollera hur det kunde komma sig. Där efter blev jag mera lugn av det som förläggaren meddelade mig. För jag hade tänkt för snabbt och pengarna var pengar som de skulle skicka till mig. Pust!

    Därefter bestämde vi att ännu en tryckning av min bok ” Jag föredrar att kalla mig impulsiv ” Ska tryckas. Det känns som jag drömmer, som att det bara är en dröm, mitt mål var att få sålt den första tryckningen sen flyttades det till den andra tryckningen. Nu har målet flyttat igen den tredje tryckningen skall nu göras. Där till är en annan del av en dröm snart här Ambassadör utbildningen skall snart träda i kraft. Idag fick jag schema för dagarna. Flyt, lite som att jag flyter med vindarna som är till för mig och mina drömmar.

    Jag känner en massa tacksamhet för det som sker, jag har äntligen fått en dröm i uppfyllelse. Tack livet för allt härligt som bjuds.

  • Skrivpuffs texter och marmonia………

    undrar varför?? Ännu en morgon i tidig otta, try kvart över fyra i morse trodde jag det var dags för kaffet. Då jag tittade på klockan, buy gick jag till sängen igen.  Kunde inte somna om, clinic låg och tänkte på marmonias texter på skrivpuffen.  Tänkte så intensivt på det att jag i tanken skrev den mest fantastiska marmonias text i fantasin. Ett tåg i somalia.  Nu så här när jag tänker på det, kanske det var så att jag egentligen somnade och drömde att jag just satt och skrev.

    Vid frukost bordet idag blev det sura miner. Sonen vaknade inte av sig själv, utan av att jag ropade på honom, dottern satt vid frukost bordet när han kom upp. Tyvärr så hade hon på sig en t-tröja som tydligen var hans.

    Sonen har börjat träna på gym, något hos honom är förändrat. Efter dessa byggtimmar.  Hans humör, och hans kropp. Idag är han stolt över sina muskler, men vill gärna utöva musklerna på sin syster. Testostoronet i kroppen börjar visa sig, hans ögon nästan svartnar.  Nu skapar detta lite oroliga tankar i mig, och frenetisk börjar jag tänka tankar och leta tecken. Tyvärr vet jag  inte riktigt vilka tecken jag ska leta efter.  Hur jag ska forska fram de som jag letar efter eller är det bara så att det är humöret som får sig ett spel, för att han inte vaknade själv?

    Han har inte varit sådan innan att han bröstar upp sig, han är stolt över sina muskler och att han  faktiskt har kommit igång.  Det kan jag förstå, och jag har berättat för honom att jag tycker att han är duktig. Men nu börjar jag känna oro, trots att det kanske är en del av hans utveckling, föräldrar och små syskon ska ju vara ett irriterande moment i vissa stadier.

    Idag  tror jag att jag ska ge mig ut till skrivpuffen igen. Har inte haft någon kraft till det innan men idag ska jag i alla fall läsa lite marmonia texter.

  • Tacksamheter skall det jobbas med ………

    Min uppfattning och klokhet försvann igår, ask fast inte hela sanningen, en del av den.  Under en period sen jag började jobba igen, har det hänt en del. Min bok trycktes, vilket i sig var en upplevelse, jobbet har förändrats, där jag idag känner att jag har mindre koll.

    Många små bitar kan läggas till ett pussel, idag resulterar pusslet i att jag behöver höja upp min sertatolin halt. En obeskrivlig håglöshet, sorgsenhet inom mig har fått ett fäste i mig, mina tankar har landat en nivå längre ner, detta ska tydligen en liten tablett hjälpa mig upp med. Det strider inom mig för tabletten tar inte bort orsaken bara symtomen.

    I alla fall tänker jag så, jag är ingen läkare har inte deras medicinska kunskaper, utan bara min egen sanning och klokhet. Natten gick till att fundera, på vad jag ska göra.  En sista tanke innan jag somnade, blev att jag gör ett försök, en period ska jag prova om tabletten, kan hjälpa mig att hitta tillbaka, till den kvinnan jag egentligen är. Den mera positiva och harmoniska kvinnan.

    Men tillsammans med mitt beslut om att prova tabletten, så bestämde jag mig även för att ta tag i de saker som jag nu slarvat med en lång tid.  Mig själv, just nu är jag i gamla ljulspår, där allt jag skrivit om är långt borta, för jag har inbillat mig att jag inte har tid, tid till att ta hand om mig själv. Min tid till att ta hand om flickan, som bor inom mig. Jag är otroligt duktig på att få andra människor att växa se sitt värde, men mitt värde har under en tid nu inte haft  första prioritet.

    I natt lovade jag mig själv just detta, nu ska jag, nu måste jag ta hand om mig, igen.  Ska riktigt kavla upp ärmarna och en kort period inta tabletten som läkaren skrev ut, där till åter igen göra de saker som jag innan dagligen gjorde. Mina tankar skall åter igen bli bara tankar inte min verklighet, mina tankar skall återigen bara vara tankar. Genom att jag aktivt återigen tränar mig på att leva just nu, inte bara till orden och meningen utan just nu är inte imorgon, inte om en timma eller nästa år, för det är just nu, och just nu har jag inte problemen som jag i tankarna sätter upp som stora murar.

    Egentligen så är just nu, inget som jag sett. Jag har inte tittat på det som i mitt liv är bra, jag har länge glömt mina tacksamheter. Dessa behöver återigen få fäste i mig. Tacksamheter om att faktiskt leva just nu, att andas, sitta här framför min dator och bara vara här.  Lyfta blicken se den vackra snötäckta miljön utanför mitt fönster och låta mina fingrar dansa över tangentbordet.  Tacksamheten av att bara finnas till, få uppleva mitt liv tillsammans med min familj, alla människor jag träffar som lär mig så mycket. Just sådana saker som vi tar för självklarheter, är egentligen inte självklara utan små under av underverkshets minuter i härligheter. Jag finns, jag har fått möjligeheten återigen, få lära mig att jag måste först och främst ta hand om mig själv, se till att jag mår bra. Då sker under, då har jag möjligheten att uppleva, det vackra i livet. Just nu, just nu ska jag ta mig i min okrage och åka till stan för att skämma bort mig själv lite extra.

    Idag ska jag leva just nu, utan en massa värderande tankar. Mina tankar ska få bli tankar, inte verkligheter!

  • 2010

    Då är vi där, rx den första dagen på det nya året är här. Tankar som bor i mig är inga nya utan allt är som vanligt. Har just kommit hem från jobbet.  Packat upp mina saker färskt kaffe står bredvid mig. Drack inget  på jobbet idag utan där blev det tea, mind macka.  Innan jag satte igång med arbetet.

    Nu har jag några dagar ledig igen, har en del att göra. Ska lämna in moms redovisning och lite sånt. Har aldrig gjort det innan. Mitt förra företag som jag hade får en massa år sen, så anlitade vi en revisor hade fullt upp med andra saker att göra då men nu tänker jag mig att jag skall klara det själv. Hur svårt kan det vara? några kvitton?

    Nej det kommer jag att fixa ska  ta mig lite tid att titta igenom papperna så får jag prova lite.

    God fortsättning på det nya året  njut av lugnet och utsikten hos oss är det fantastiskt fint snön bomullsliknande.

  • 2009 blir nu 2010

    reflektions tankarna, unhealthy vad har hänt under året som nu sipprar ut och skall läggas till handlingarna. I början på 2009  satt jag mest och pluggade in för tentan. Först var det omtentan freud och Carl Rogers. Den sista tentan pluggades till samtidigt. Då var det en summrering av de olika teorierna. Gud, there va jag kämpade C-pen i ena handen och boken i den andra. Litteraturen var engelsk, cialis Och  jäv… i gatan vad jag lärde mig engelska samtidigt som jag lärde mig om de olika tankarna.

    En kurs i Göteborg där jag och min make kom i kontakt med Familjestödsenheten, där jag träffade massor av människor på kursen. Som även bidrog till att jag träffade en gång senare min tvillingsjäl. Hon som är lika snabb i tanken som jag. Henne som jag har mina tankar hos ganska så ofta. Även om vi inte träffas så ofta blir jag glad av att bara tänka på henne.

    Lean var även de en kurs som jag deltog i, Endast kloka tankar blev till där. Lean som för mig blir att vila sig i arbetet, Misstänker starkt att vi skulle behöva lite lean på jobbet just nu.

    Våren och sommarens första period var ett underverk, sol bad och åter igen solen, som jag så väl behöver.  Skrivpuffsövningarnas intrång i min tid, som nu blivit något som ingår i min vardag.

    Sommaren som gick åt till att sitta ner vid min dator och skriva på min bok. Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Namnet som jag och min Travian co spelare kom framtill. Den rundan av travian spelar vi fortfarande.

    Husmålningen som nästan tog all kraft ifrån mig, en tid fylld av långa timmar ute i trädgården. Då fick jag även tag på små inte så bra erfarenheter av ADHD i mig. Mina små jag ska bara prova lite, som blev hela dagar av omarbeten. Hösten och arbetet med min skrivkompis som hjälpte mig med boken blev till. En kvinna som ännu är en vän.

    Arbetets intrång i min vardag igen, förändringar som jag har så svårt för lärde jag mig att stå ut med.

    Min bok som sedan trycktes upp i en omgång till. Föreläsningen som jag, och två andra kvinnor deltog i.Vilket jag ännu känner att det var modigt gjort av oss. Säkerligen har det hänt massor av saker till som jag nu inte har i minnet.  Men just de här sakerna är speciella för mig kanske därför jag just nu kommer ihåg dem. Andra mera speciella saker är av mera privata angelägenheter och skrivs inte här. Thåström måste ju få plats med, Thåström och trädgårn i somras.

    Ännu en gång GOTT SLUT OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!!!

  • Harry Potter

    Vilken känsla och vilken skönhet, hospital kvällen blev till tröttheten försvann. Jag och dottern tittade på en av Harry Potter filmerna. Jag tycker det är härligt att krypa upp i soffan med en filt tillsammans med barnen. Nästan som ätt flytta tillbaka tiden. Det är inte så ofta som de vill mysa med film och mamsen. Det gäller att passa på. Pepparkakor och klementiner blev det till. Inte illa det heller faktiskt. Kalla klementiner och Harry Potter funkar bra ihop.

    Det är verkligen skönt med en kväll där jag inte behöver förbereda mig för arbete i morgon. Endast ledighet, intervjun idag blev inte av vilket var tur. Jag är i grunden en tidsopptimist. Hade bokat in ett möte i går på jobbet och ett idag  i samband när man slutar, där efter skulle jag varit på biblioteket vid 11.30  kom inte från jobbet från kvart över tolv.

    Hade det varit för några år sen skulle det även kunnat vara inbokat några flera möten. Idag fixar jag det inte riktigt det. Blir  stressad och känner oro redan dagen innan.  Men  nu är det över för denna gången! Nu ska jag vara ledig, mysa hemma måla lite på min tavla som jag just nu håller på med.  Fast en liten mindre rolig sak skall göras innan har lite penslar i en burk ute i köket, som inte är rengjorda. Det är just nu hindret, men ska ta mig i min kraglöshet och faktiskt kanske göra just det redan i kväll så är det bara att flytta till staflit i morgon bitti. Ser vinsten i det ändå tar det liksom emot.