Krabbornas stormöte i Kungshamn blev helgens höjdpunkt. Mellan klippor, havsbad och vardagliga stunder i vår LVL² fick vi uppleva naturens små mirakler. Det är just de ögonblicken som blir till minnen att bära med sig.
Det här skrev jag igår, men jag sparade det till idag. Orden fick vila en stund och under morgonen fyllde jag på med ännu fler upplevelser. Ibland växer en dag i efterhand och blir större när man får se den både från insidan och med lite distans.
Krabbornas stormöte i Kungshamn – en halvtimma av mirakel
Dagen började spännande. Nere i havet vid båtarna hade krabborna storsammanträde. Kanske var det ett årsmöte, eller kanske bara en kamp om revir.
När en krabba närmade sig en annan reste de sig och bröstade upp sig. Till slut backade ofta den ena i sidled, som om den mött sin överman. Det såg både roligt och fascinerande ut.
Att sitta still och iaktta blev ett mirakel i sig. Vi tre satt där i över en halvtimma och följde krabbornas små dramer.
En av krabborna fick komma upp på land en kort stund. Ingen av oss vågade röra den, så maken fick lägga tillbaka den i havet.
Promenad bland kala berg och måsungar
Vid strandkanten låg många maneter, därför blev det inget bad just då. Istället tog jag och maken en promenad, medan lillkillen stannade kvar på campingen.
Vi gick över en vik och vidare uppför en lång trappa. Den ledde till kala berg där utsikten var både storslagen och krävande. På toppen såg vi båtar segla förbi, medan måsarna skyddade sina ungar.
De kala bergen där höstens färger redan börjat ta plats.
Fiskespö, balans och omtanke
Jag hade tagit med fiskespö och kastade några gånger. Ingen fisk nappade, men det spelade mindre roll. Själva kastet och indraget gav mig ro, nästan meditativt.
Fiskestunden gav ro, även utan fisk. Bilden är tagen av maken med hans nya kamera.
När vi fortsatte över klipporna blev terrängen svår. Maken höll min hand när det blev farligt, och ibland fick jag ta omvägar. Han sa, med både rädsla och förvåning i rösten, att jag blivit gammal. Jag tog inte illa upp, för han hade rätt.
Trots det klarade vi det, och bergsklättringen blev ett redigt träningspass.
Badet vid stegen
Till slut fann vi en badstege. Vi tittade noga, och inga maneter syntes. Jag var varm och trött, men också glad. Så jag tog av mig kläderna och klev ner i vattnet. Svalkan var ljuvlig. Några bränntrådar kändes, men det gjorde inget. För man ångrar inte ett bad – bara de bad man inte tar.
Fåglarnas närvaro
Dagen fylldes av fåglar som gjorde oss sällskap.
En liten fågel som stod stadigt på sin sten.
Ett helt gäng småfåglar samlade för en måltid.
En gås som sträckte ut vingarna i vattnet. Fotograferad av maken.
Eftermiddagen och grilldoften
Senare på eftermiddagen tittade solen fram. Jag lade mig i solen och somnade, för att vakna av att jag snarkade.
Maken grillade, men själv kände jag mig färdig med grillandet för i år. Han däremot, och lillgrabben, njöt av maten. Vi satt ute vid vår LVL² – jag fixade med bloggen, medan maken kollade sina hästar.
Garaget, krabbfisket och kvällen
Jag tog tag i husbilens garage och fixade lite ordning. Där hittade jag ett krabbfiskespö.
Vi gick ner till bryggan där krabborna haft stormöte tidigare. Med kycklingbitar och hamburgare som bete lyckades vi locka fram hungriga krabbor. En fick komma upp på land, men maken fick lägga tillbaka den i havet.
Hemfärden och höstens närhet
Idag packar vi ihop och styr hemåt. Ännu en helg med LVL² är gjord. Fler minnen har samlats, och dem ska jag bära med mig genom vintern.
Snart är det tid för levande ljus och eldar i kaminen i källaren. De stunderna är också vackra – att se lågorna sluka vedträden och känna värmen.
Kanske blir det bad även i vinter. Det återstår att se.
Frågor till dig som läser
Har du själv upplevt naturens små mirakler på en camping eller vid havet?
Är du en sådan som tvekar inför ett bad – eller hoppar du i direkt?
När blir dina små stunder stora i dig? Vad eller vilka påverkar dig?
Slutord
Helgen fylldes av små mirakler: krabbornas möte, måsarnas vakande, fiskespöets rytm, makens hand, svalkan i havet, solens värme, grilldoften och kvällens krabbfiske. Livet visar sig i det lilla, i ögonblicken som blir till minnen.
Reflektion
Jag ser att jag fortfarande väljer att delta. Även när stegen vinglar finns det så mycket att uppleva. Miraklerna bor i det enkla – som att våga bada, eller bara ligga still i solen och snarka lite.
Mellan raderna – min röst
Mellan raderna visar texten att jag ser mirakler i det lilla. En krabba, en fågel eller ett bad blir stora upplevelser när jag väljer att stanna upp. Jag är ärlig med min sårbarhet – att balansen sviktar och att åldern gör sig påmind – men jag låter det inte stoppa mig. Istället väljer jag att delta, att leva fullt ut.
Det här säger också att jag bär en livslust som fortfarande vill framåt. Jag vill påminna både mig själv och den som läser att livet aldrig är för litet för att rymma mirakel.
AHA – Mellan raderna
Trots svajigheter och balans som inte alltid bär, väljer jag ändå. Jag väljer att leva livet fullt ut, fortfarande och ännu. Livet är inte slut – det behöver upplevas, och det är jag som ska leva det.
”Gårdagen har lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.”
Det här är en sådan morgon där jag mest vill skriva mig ut ur tröttheten. En natt med kliande myggbett och värme som vägrar släppa taget – men nu sitter jag här, i soffan med datorn i knät, redo att ge mig av mot norr. Det blev en hel del gjort igår, och i dag väntar 40 mil på vägarna. Jag är förväntansfull och känner att nu blir det semester på riktigt.
En ny resa – mot Mora och vidare norrut
God morgon! Jo, det är faktiskt morgon, men det känns som att jag inte sovit en blund. Knott och myggbetten har kliat hela natten, värmen har legat som ett täcke. Den här dagen kommer att bli lång. Men jag ska sitta i LVL^2 idag, och registrera husbilar som kör förbi oss. Det kommer att vara okej – kroppen är med mig, även om det kanske blir lite långtråkigt under de där 40 milen.
Kvällens stopp blir Mora.
Tvätt, kyl och små vanor vi knappt märker
Igår var det dags för sista tvätten – lillkillens kläder, så att han har rena inför resan. Sedan blev det kyl och frys. Vi plockade ut allt ur frysen för att se vad som egentligen fanns. Maken hade nämligen fått för sig att den var tom. Det var den inte.
När vi ändå höll på, fixade vi kylen också. Den där plåtställningen för drickor? Den som knappt använts? Den åkte ut, och genast blev det mer plats. När lillflickan skulle ta mjölk frågade hon förvånat: – Har vi verkligen ingen mjölk?
Jo då, svarade jag. Den står bara på översta hyllan nu. Och där blev det så tydligt hur mycket vanemänniskor vi är – hon hann tro att mjölken var slut innan hon såg att vi bara städat ur och ändrat lite.
Handla, laga och dofta på blåbärspaj
Sen åkte vi till Vänersborg för att handla det sista, och för att fylla på kyl och frys i LVL^2. Vi behövde inte så mycket – ändå gick det på över två tusen kronor.
Till middag blev det pizzor med pizzakit. Jag gjorde min med tomatsås, ost, lite kalkonkött, soltorkade tomater och oliver. Den blev supergod! Men salt – för oj vad törstig jag blev. Tror jag drack tre, kanske fyra flaskor vatten under kvällen.
Efter en kort tupplur – medan maken lagade mat till ungdomarna som inte ska med på resan – ställde jag mig och gjorde müsli, bakade blåbärspaj och förberedde en mjölmix till scones. Vi har ju ugn i bilen, och det är en lyx att få känna doften av nybakat bröd även när man är på rull. Ibland bakar vi i grillen – det blir extra gott då. Kanske beror det på att man får sitta där ute i solen och vänta på att brödet är redo.
LVL^2 är redo – nu väntar Norrland
Bilen är packad, iordningställd och sängarna är renbäddade i LVL^2. Nu ger vi oss av. Den här gången med lillkillen – och vi trotsar väderleksrapporterna. Allt för att han ska få uppleva Norrland.
Jag tycker det är en självklarhet – att alla barn ska få en chans att veta vad som finns i vårt vackra land. Man ska få ha minnen från både norr och söder. Jag och maken har samlat på oss många sådana – med alla barn som bott hos oss genom åren.
Avslutning
Önskar dig en fin dag – en sån där dag du själv valt och skapat. Tack för att du är här och läser. Det betyder mer än du tror.
Har du också rest genom Sverige i husbil eller husvagn? Dela gärna dina minnen i en kommentar – jag läser allt med glädje!
We use cookies to optimize our website and our service.
Functional
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
