Föreningen Stopp har lågt till tak.

Jag börjar bli fundersam, for sale på hur det står till i den där föreningen Stopp. Jag har skrivit om föreningen stopp innan, help oftast bra saker men mitt förra inlägg var det mindre bra saker som jag tog upp. Då handlade det om mobbning, kränkningar. Någon i föreningen lämnade en kommentar om att jag smutskastar. Vilket han har sig rätt i att tycka. Själv har jag inte varit så aktiv i själva föreningen, men känt att det varit en viktig förening. Då den ska vara med och påverka mot kränkande särbehandling och mobbning. Jag har gladeligen gett mitt bidrag för att dom i föreningen ska göra det viktiga arbetet. Nu känner jag att jag inte längre är glad och mitt bidrag ska dom inte ha längre, för jag stödjer inte en förening som inte lever som den lär. 

Igår ringde en helt okänd kvinna till mig, hon frågade om jag ska gå på årsmötet som är på söndag. Hon ville att jag skulle vara där så jag fick lyssna på hur det förhöll sig, hon behövde stöd då hon själv har tänkt sig gå dit.
Tyvärr så jobbar jag på söndag men dessutom har jag även Mail-ledes avsagt mig mitt medlemskap. Kvinnan gav information om att det i föreningen inte var särskilt högt till tak, du fick inte yttra dina åsikter och ifrågasätta för då blev du utesluten ur gemenskapen. Till och med så drastiskt att du blev utesluten och inte medlem i föreningen. I Sverige har vi demokrati, vi har yttrande frihet och vi får faktiskt ha åsikter. Vi är ett fritt land som i och för sig skulle kunna ha mera åsikter utan att för den skull rucka på vår neutralitet. I föreningen stopp får du inte ha åsikter! Kanske är det tur att jag inte varit så aktiv i den föreningen, För jag är ju så full av åsikter om det mesta.

Jag tar starkt avstånd till all form av mobbning. För mobbning gör ont, långt inne i. Sätter sår i själen som värker till i olika sammanhang och tar död på allt vad egenvärde är.  Just en av anledningarna till mitt f.d., medlemskap i föreningen Stopp. Kvinnan som ringde mig bad om hjälp igår, hon hade varit utsatt för kränkningar och uteslutningar inom föreningen, det gör ont i mig att jag inte kunde göra något att jag är upptagen.

Samtidigt som jag blir arg och frustrerad över hur styrelsen i föreningen har behandlat henne så tycker jag synd om själva styrelsemedlemmarna. Det är rädda människor rädda människor som är rädda om sitt skinn. Värnar om det lilla i dom, För det är lite det mobbning går ut på. Rädda människor som inte vågar stå för sina åsikter om de inte är mera än en. De går ihop i grupp och slår på den som är svagare än dom ihop.  Jag tycker synd om rädda svaga människor som inte tror sig ha ett eget värde, som tror att dom blir bättre om jag är sämre. Jag tycker synd om människor som måste förminska mig för att bli större själva.

Varför tycker jag synd om dom? Jo, för dom vet inte bättre, dom har inte förmågan att sätta sig in i den utsattas situation. Dom är rädda om sitt eget skinn, skor sig på andras utsatthet.  Rädda människor som utnyttjar negativa påtryckningar i former av mobbning av andra. De är så förtvivlat rädda för att själva bli utsatta, vilket jag tror är drivet i att de utsätter andra människor för deras största rädsla. Detta i former av kränkningar, slå på enskilda, förminska och förlöjliga. Skrapar man lite på deras yta så kommer nakenheten fram och då visar dom sitt ansikte, visar att dom tror på den stora lögnen om att dom egentligen inte är något värda.

Vi ska lyfta fram styrkor och förmågor hos människor, men det jobbet börjar alltid hos än själv. Jag måste inse själv att jag är och har ett värde. Jag måste inse själv att jag inte blir större av att göra andra mindre. Jag växer när jag tillåter människor i min närhet växa.

När jag vågar visa mig själv, vågar jag också  låta andra ta plats. Tror att föreningen Stopp behöver en kurs i att utveckla sin tro på sig själva och inte använda sig avförminskningsaktiviteter.

Tanken som föreningen visade mig från början var vacker, Jag gillade den men, De som styr och ställer i denna förening har gjort Värdet de stod för solkigt, grumligt fult och illa luktande.

Jag ska tänka på kvinnan som ringde igår, på söndag, jag hoppas hon får stöd av andra medlemmar som går dit. För inte hjälper det henne, att jag tänker på henne.

Håll huvudet högt, låt ingen trampa på dig.

Det gäller att stå på dig, annars står andra på dig.

Lev idag, just nu, är det långt fram till söndagen .

Du är värdefull.

Författare: Carina Ikonen Nilsson

2009 skrev jag boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Idag är jag ute och pratar om Npf hur det kan funka och vad som inte funkar. En och annan bok säljer jag också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *