Ett helt vanligt jobb…

Njuter av mitt underbart goda kaffe i husbilen. Alltså varför har jag inte haft tanken, om att köpa en helt vanliga espresson kokare innan. Nu är det lyx känsla i mig på hög nivå. Att få sitta här med fötterna i soffan, datorn i knät och bredvid mig en god helt vanlig för mig kopp med kaffe?

Men inte känna känslor för sånt trams. Nu är det gjort, jag är nöjd.

Igår hade vi en underbar dag, jag och maken när vi kom till Kungshamn. Det första jag gjorde efter att vi plockat ut våra möbler från garaget, var att koka kaffe i min lilla söta moka bryggare. Jag blev så glad att det funkade. Så många år i husvagn och husbil. Tror säkert det är över 20 år. Nu har kaffet hittat hem till husbilen. Efter kaffe drickandet, njöt jag av solen. Så härligt att ligga i solstolen och bara lapa sol. Har varit ont om det på min semester.

Till middag blev det kräftor med ungs-varma världens godaste, glutenfria frallor. Då jag äter efter Viktväktarna, så blev det Tzatziki istället för majonnäs. Vilket inte är en förlust för mig, för just Tzatziki är min favorit.

Jag som provat så många dieter som aldrig fungerat, tror faktiskt att jag hittat hem, i det här med WW. Appen passar mig, så enkel att använda, jag behöver inte gå hungrig. Maten är god, kan välja mat av alla sorter, utan att känna mig fuskande.

Hela veckan har vi ätit god mat, om du frågar mig. Nu ska jag inte sticka under stolen med att minsta sonen, kanske tittat lite konstigt på mig vissa dagar. Men han får gilla läget, han med. Nu ska nya olika rätter in i menyn hemma. Nu kommer det bli överraskningar allt som oftast. Inte bara äta det där gamla vanliga. Maken, han får åka med av bara farten.

Stora sonen har ju lite annorlunda smaksensorer, han äter ändå bara sådana där saker som han äter. Han äter fiskbullar, spagetti och köttfärssås, tacos, kycklinggryta, brysselkål, morot, broccoli, svamp och majs. Dessutom är det inte något fel på hans vikt längre.

När han fick sitt studiebidrag själv, då gick det lite snett. Det blev godis, kakor, dricka för hela slanten. Han som innan varit så smal, blev tjock. Riktigt tjock. gick upp över 50 kg på bara några år. Att vi påpekade det, hjälpte inte. Han var stor, vuxen, sa han. Vi ska inte lägga oss i.

Men så en dag när jag och han gick till doktorn. Då pratade doktorn med honom. Sonen gick hem och läste på internet, slutade med allt socker. Han åt bara saker som hade mindre socker än 3%. Tog två år sedan var han nere i sin vanliga vikt han haft innan. Vår son har Autism (Asperger). Men är idag vuxen, har ett kanske anpassat jobb. Men är det jobb som passar honom. Nog om detta, idag blir solen på himlen.

Jag blir i solen, ska även bada i havet. Jag trodde det hade blivit kallt. Men igår mätte jag badtemperaturen, det var 20 grader. Det både duger och blir över. Jag mår som bäst här, önskar inget annat än att bara vara. Här i just nu. Nu är semestern slut, jobb i veckan. Men om två helger då kan vi igen åka ut med vår husbil.

Hmm jag får skaffa mig ett annat jobb. Ett jobb utan helgjobb. Vart kan man hitta det tro? Något måste göras, känner jag. Ett helt vanligt jobb. Så att jag varje helg kan njuta av vår fina husbil, som jag trivs så bra i. Var hittar man sådana jobb?

Då hade jag kunnat göra så mycket som jag inte kan idag. Jag skulle kunna umgås med maken och familjen varje kväll. Jag skulle kunna gå en målarkurs på kvällar mitt i veckan, skulle ha tid att skriva mera, måla tavlor, hitta en simmarkompis där vi simmar vissa kvällar i veckan. Träffa mina barn och barnbarn mera mitt i veckan, eller i alla fall varje helg. Vart i gatan hittar man ett helt vanligt jobb i min ålder?

Nej, jag har lagt mitt liv på ungdomar, som kommit på kant med livet. Ångrar inte en dag, av alla de dagarna. Inte hos alla men, någon eller några, där ute så har man i alla fall sått ett frö eller två. Jag har alltid jobbat helger, jourer, kvällar. Men tanken finns där. Ett helt vanligt jobb.

Hmm ett helt vanligt jobb med ungdomar på dagtid. Fast det är klart det är inte bara mellan 7 tilll 16 det kan gå åt pipsvängen, oftast är det andra tider.

Nåja nog om mina fantasier om ett helt vanligt jobb.

Lev idag, just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller just nu kan vi, jag göra något åt.

Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson
Publicerat den
Kategoriserat som Malix

av Carina Ikonen Nilsson

2009 skrev jag boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Idag är jag ute och pratar om Npf hur det kan funka och vad som inte funkar. En och annan bok säljer jag också.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.