Ensamheten och jag är vänner.

Idag var vår lilla Kattis vid dörren. Kattis heter egentligen Zlatan, Zlatan är en honkatt, hon fick namnet när ägaren trodde det var en hankatt. Kattis eller Zlatan då är inte vår katt, men sedan vår katt gått bort, kommer hon hit och värmer oss med sin närhet. Vi låtsas att vi är farmor och farfar till den lilla katten. Hon kommer hit, vill bli klappad på och sedan säger hon hejdå. En riktigt mysig katt, ett substitut till vår gamla Pölsa. Pölsa fick lämna jordelivet här i våras. Han var 18 år, när jag fick gå till veterinären med honom. En mörk svår dag för mig, men jag var tvungen. Han hörde inte, han var senil och magen var inte alls vad den innan varit.

Idag har hon varit här en längre stund vår lilla kattbesökare, kanske för att det är så kallt ute. För kallt är det. Tur att vi har värmare i bilen. Det var kyligt fast jag slagit på värmaren. innan jag skulle ut. Jo, det blev ett bad idag. Det var 8 minusgrader visade termometern i bilen. Redan då jag stack ut näsan, frös jag. Men lite kyla får ju inte hindra mig. Jag gav mig av lite tidigare idag, Det var dumt för jag kom riktigt tidigt till sjön. Jag var fullt bad klar innan jag hörde att det kanske skulle dyka upp någon badsyster.

Idag låg det en iskant nere vid vattnet, isen sporrade mig. Den gav mig påminnelsen, om att jag nu riktigt på riktigt är en vinterbadare.

Himlen var fantastiskt idag, den var dramatist och i olika färger. Nu visar inte kortet, den drama som utspelade sig idag . Jag är inte så bra fotograf. Nere vid strandkanten, blev jag helt betagen av naturen och detta himlaspel. Där nere hade jag inte med min kamera tyvärr. Jag var tvungen att bara stå där några cm från sjän, betrakta skådespelet som fanns omkring mig. Det är en fantastiskt känsla att stå helt naken, ensam, ute med bara naturen som sällskap. Kylan på land gjorde sig påmind, efter en stund hörde jag en av mina badsystrar parkera. Då tog jag ett steg ut i vattnet, ett till och åter ett till. När vattnet nådde mig till midjan, började kylan sprida sig, det fick mig att bara för ett kort ögonblick stanna till, njuta av min omgivning. Mörka moln, en rosa himlen, där himlen visade sig, det iskalla vattnet som omslöt mig tystnaden, just tystnaden hördes idag. Idag var jag i det kalla vattnet ca sex minuter. Jag kände hur benen började bli stumma, vilket jag tog ett tecken som att nu är det dags att gå upp. Jag mötte mina badsystrar på väg ner till sjön. Dumt att åka så tidigt. Men ensamheten, som var i badet idag var en helt ny upplevelse. En upplevelse som även den, hade en härlig känsla i stunden. Men saknade gemenskapen, upptäckte jag då jag mötte dom.

En härlig morgon, tror graderna var mindre idag i sjön, än igår men jag har inga bevis för det.

Ha en fin dag, igår är borta och förbi. Morgondagen kommer först i morgon. Ta hand om dig.