Maken vet hur han gör mig mjukare i mitt sinne.


Han kan mig. Han vet hur han ska säga, för att jag ska bli mjukare i tonen. Det kallar jag kärlek. Förhållandet mellan mig och maken är att vi tar hand om varandra, vi brukar vara noga med att säga ord som är mjuka. Vi brukar visa uppskattning. Andra kanske skulle säga att vi sopar under mattan. Men livet är för kort för att vara otrevligheter. Ord som sårar sitter kvar och fastnar i minnen. Då är det bättre att skapa fina minnen tillsammans. De dagar jag haft jourpass, är han extra omtänksam. Då får jag vila mig i bara kärlek. När jag tänker efter, är det inte många gånger vi bråkat under våra 18 år tillsammans. Fast skulle du nu fråga maken, så hade det nog varit lite annorlunda. Då hade han nog sagt att jo, vi har det bra men, min fru är ganska så o-tänksam. Säger saker som är sanna men, som man inte behöver säga. Till ex sa han i somras att han kunde ta av tröjan, för det gick en massa tjocka och fula gubbar på campingen. Till svar fick han då att ja, men gör det du är ju inte ful, bara tjock. Tanken var i mitt huvud, en snäll tanke. Men när den kom ut ur munnen på mig, hörde både jag och han att den var nog lite för o-tänksam.

Hem efter ett jourpass, jourpass är jourpass. Just dom passen gillar jag men, ett stort men, jag är så för- jordat utarmad av energi. Trött så in i bänken trött, efter just dom passen. Morgonen på jobbet, är inte jobbigt egentligen. Den flyter på men, jag har saker som jag gör för att känna att jag är helt klart när jag går hem. Morgonen för mig börjar redan innan halv sju. Idag ringde klockan redan 06.15. Då går jag upp fixar till mig, så gott det går. Tar bort mina sängkläder, lägger iordning dom. Går ut och hämtar kaffe, tar lite friskluft, försöker vakna till. Klockan 07.00 börjar mitt arbetspass. När jag är vaken och fixad har jag skrivgrejer att göra, kolla av saker mm. Efter det brukar jag städa jour-rum, toa och kontor. Nu blir det bara snabbstädning skura toa, handfat och tvätta golv. Men det ger mig en känsla, av att jag i alla fall lämnar saker så som jag själv vill finna. Dessutom tycker jag det är skönt att göra rent efter mig. Jag slipper höra snacket efteråt. Om det nu skulle vara så att någon vill snacka. Nu tror jag inte att det är så men, en rutin jag nog alltid haft under mina år som jourarbetare.

När sedan dag-personal kommer in brukar det alltid bli samtal hit och dit. Väcka ungdomar, snacka mer och snacka mer. Carina, hon gillar att prata hon. Jo har fått höra det en del gånger. Många gånger till och med. Men det är sådan jag är. Jag har ett jobb som jag verkligen älskar. Även om jag ibland kan bli lite frustrerad och lite irriterad. Ofta går det över men idag, sitter känslan från igår fortfarande kvar.

När jag pratade med maken, under min resa hem. Då var han noga med att avsluta samtalet, med att om det nu skulle stå lite disk på diskbänken. Låt den stå. Jag tar den när jag kommer hem, det var så han avslutade. Han vet hur han ska få mig att bli mjukare inombords. Jag tror till och med att han vet att fast han säger så, kommer antagligen den där disken vara borta när han kommer hem. Hmmm kanske ska jag göra annorlunda idag.

Nej jobbet är jobbet, det ska vara på jobbet, inte här hemma. Här hemma ska det vara mjukt och fint. Mjuk och fint ska det vara på jobbet med men, det ska vara på jobbet. Nu beslutar jag mig för att nu, har jag slutat mitt jobb. Nu är det ledig tid och ledig tid, är att det är rent och fint här hemma. Disken på bänken kommer jag att ta hand om men, med ett mjukare sinne än det jag hade i morse. Jag vill njuta av min ledighet och det gör jag bäst, när det är i ordning här hemma.

Idag blir det en sväng till stan, det är ett inplanerat möte som ska till. Men allra först ska det bli det här soffhänget, kaffet och bloggen som ska ha sitt. En stund på dagen som jag verkligen älskar. Har en del paket att hämta ut. Julklapparna börjar nu bli färdiga för i år. Hade önskat att jag hade obegränsat med pengar till ännu mera presenter men, jag får bjuda på mig själv och ge kärlek resten. I år kommer vi ha sonen och hans familj, stora dottern och hennes pojkvän här, under själva firandet. Pojkvännen är från Norge, ska klura lite på vad som bjuds på ett norskt julbord. Något från Norge måste jag ju kunna få till så han får en liten del av sitt hemland under julen.

Kanske kommer även vår yngre dotter med familj hit, men det blir i så fall på dagen. Ska bli roligt med lite firande, lite julighet och presenter. Tycker det är så roligt att se, de små barnens reaktioner. Inser att kan bli en del möblerande, av dockhus under våren. Det är lite det som är min och mitt stora barnbarns grej. Det börjar bli ett möblerbart dockhus, nu när det finns lite mera saker att möblera med. Tror till och med att jag kommer köpa mig ett eget dockhus, innan det är slut. För det är lite roligt det där med dockhus.

Inget bad idag, blir svårt att bada imorgon när det varit uppehåll i två dagar. Men skam den som ger sig. Jag ska. De där hindrande tankarna som var under förra jobbpassen har inte visat sig igen. Förhoppningsvis så bor dom i historian och stannar där. För jag ska bada hela året.

Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller just nu.
Ha en fin dag och du, ta hand om dig själv.

Carina Ikonen Nilsson

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook

%d bloggare gillar detta: