Malix.se

januari 2025
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Etikett: vackert

  • Kvinnor är inget som Man slår på!

    Kvinnor Måste inse sitt eget värde, sovaldi då Nöjer man sig inte med Bara han inte: SUPER; KNARKA; SLÅSS mm.

    Män som Kallar sin kvinna för Fitta, ailment hora  berättar om sin kvinnosyn! Även sin syn på sig själv, och deras värde.

    Igår hade jag och min vän ett intressant samtal, om egentligen riktigt allvarliga saker.  Vi pratade familjesituationer. Vi pratade partner, att man kan höra vilket värde vi sätter på oss själva, då vi förklarar vilka  till och otillgångar vi söker hos våra partner.  Bara han inte knarkar, super eller slåss är fraser som både jag  och hon hört.  Hur värderar vi oss själva då? Hur  ser vi på oss själva?  När vi pratar om att välja livskamrater, så borde kraven vara högre än knark,superi, och misshandlare borde inte ens ingå i dialoger,tankar med mera.

    Hur många gånger har jag inte hört men han super i alla fall inte.  Har ju själv en gång för långe sen träffat en  kille som söp till det, så att musklerna växte tillsammans med att förståndet flöt ut. Om  förståndet någonsin fanns där.

    I början av sådana förhållanden inbillade jag mig att, nej Såååå mycket super han inte, Nej det var mitt fel ellet han menade inte att slå mig.  I Alla fall var det så jag tänkte, De gånger jag fattade att nu är det en helg med alkohol, så hittade jag på annat. Varpå killen  blev svartsjuk och trodde jag hade någon annan.

    Under denna tiden  levde min far som då var en  nykter alkoholist.  Han ställde ofta frågor till mig som gjorde ont, som jag inte ville svara på, men som flyttade in och gnagde i mig.  Sista gången jag råkade ut för killens vrede följde min far och min moster med mig upp till vårat hem, för att jag skulle kunna hämta saker till mig och mina barn.  Vreden hamnade då på min far, som åkte ner för en brant trappa.

    Jag minns min fars ord, då han svarade på en fråga som var ställd till mig, om varför jag hade med mig den  gubbdjäveln. Min fars svar var: Därför du uppenbarligen inte kan ta hand om min dotter, på rätt sätt.  Det värmde i mig. De orden är ord som inte gnager, utan är ord som ger mig  styrka och visar mig på värdet i mig.

    På rätt sätt.

    Hur tar man hand om mig på rätt sätt? Jo man låter mig vara mig, älskar mig för den jag är, ser min vackerhet, kallar mig för älskling, kärleken, mm. Kramar och smeker mig när jag vill och behöver det. Lyssnar på det som kanske inte sägs, ser mig, tror på mig.

    Tänk er den mannen. han är den mannen. som jag faktiskt är gift med, visst han vet inte  hur dammsugaren funkar och lite sånt men hans muskler är Hjärtmuskler, och (H)järnmusker.  Dessutom är han min tid, min (H)jälpreda i ADHD, inte i att hitta saker och sånt, för där  är jag  faktiskt duktigare än han. Men i att säga till mig vad jag ska packa, när jag skall göra det, han är min kompass då jag inte hittar och min utmanare när han tror jag fixar det själv. Han stödjer mig i alla mina tokiga projekt, får mig att tro på att det jag  gör är det rätta. Det är kärlek det. Tänk Han som jag ibland kan bli så arg på, han står ändå där och älskar mig ser mig och är hos mig. Han är nog min prins på den vita hästen.  Och kan ni  tänka er,  jag är värd honom.

    Könsord och andra glåpord är inte ord som handlar om mig utan om den som säger det. Det säger mera om ordsägarens syn på kvinnor, och på vilka partners han tror sig  vara värd att ha. Då någon slår och misshandlar visar det  på svagheter som inte någon är värd inte ens den som slår.

    bilden hittade jag här

    Vi ALLA Måste inse vårt värde, när vi insett vårt värde, då hittar vi  den kärleken som vi behöver och är värda!!!!

    //Malix

  • Kantarellerna finns här, även Mäbe får en Plats här

    Min Far och Jag

    Min bror och jag sjunger Pontus och americanarna, ampoule Den låten skulle jag kunna skriva om, pilule till min far och jag. I alla fall idag.

    För en och en halv timma sen, satte jag mig i soffan för att dricka kaffe, kolla nyheter.  Tog fram mina stickor och började sticka på en liten tröja, som jag håller på med.

    Efter en kort liten stund la jag ifrån mig stickorna. Drack lite kaffe, kom på tanken att jag lägger mig ner i soffan. Gjorde det tillsammans när sporten, visade sig.

    Självklart somnade jag på två röda, precis som min fader gjorde då det begav sig.

    Vaknade nu  först efter en och en halv timma,  med låten Min bror och jag i huvudet.  Min far och jag.  Det är nog ett av de starkaste minnen jag har av min far, då jag bodde på deras vind.

    Självklart var han sjuk, så det är inte så konstigt att man hittade han så varje morgon.  Han dog av lungcancer 2003.  Jag  har inte lungcancer, är inte  sjuk på det sättet som han var, men tio minuter tråk-sport så gör jag precis som han gjorde,  Somnar. Min far och jag.

    Har alltid känt att jag inte liknar mina syskon, mina syskon är nog mest lik  min mamma. Jag däremot har alltid i allt  varit lik min farmor, min far var nog även han lik min farmor. Även om han hade farfars utseende, så var nog själva pappa precis som  farmor och mig. Kanske var det just därför vi kom så bra överens………..

    Min far och jag la, la, la, la,

    Fast självklart lyssnar jag på MÄBE ännu,  tror inte jag någonsin kommer lyssna mig trött på den skivan.

    Efter att ha lyssnat på den ett antal gånger  får hans texter  ett helt annat perspektiv i mig. Texterna pratar till mig, de gör ont och  plåstrar om allt på samma gång . Grymt bra! Synd att inte Bandit  Har kommit  på Vad MÄBE ÄR för nått. Men det är klart  de har bara två tre gamla låtar av Thåström,  han har ju  gjort några till så vad kan man begära….

    Kolla in de fina bilderna,   och jo det var inte  helt fel, utan helgott…………….

    skogens guld

    så där ja; Då var det tråkigaste gjort

    att steka kantareller

    När man ska steka kantisar, så  skall man först steka dem utan smör,  låta allt vatten koka bort, därefter  när vattnet är borta, tas det en regäl klick smör peppar och salt, steker tills de fått lite fin färg och knapriga. Därefter ska dessa små guldklimpar läggas på en rostad macka, är man flera så gäller det att fördela dem  rättvist, för att undvika  världskrig.  En till dig, Två till mig 🙂

  • Hur fin tror jag att jag är?

    jag inte är så fin som jag tror. Har jag fått till mig. Nu är det inte så att jag tror att jag är så fin. Ibland kan till och med min dåliga självkänsla ge mig krampaktiga tankar om att jag inte duger alls, look inte  överhuvudtaget.

    Nu kommer inte dessa tankar så ofta, som de gjorde innan. Då var jag nog en sådan som inte dög alls till och med. Idag vet jag att jag är lika mycket värd som alla andra.  Jag har lika stor rätt att ta plats i denna världen som alla andra. Det har jag  rätt till för att jag är den jag är, inte för det jag

    Gör

    utan

    Är.

    Det är just det som är skillnaden  emellan  självkänsla och självförtroende.  Det är här just emellan dessa två ord, som  mina depressioner ställer till det för mig. Det är just här som jag glömmer av  värdet i att vara jag. Inte  visa vad jag kan. När jag visar  hela världen vad jag kan och orkar med,  det är då jag ramlar ner.

    Idag ser jag det tydligt.  Brevet jag fick om att jag inte är så fin som jag tror …… handlar inte om mig, utan om den som skrev det. Han eller hon  har inte sett till sina tillgångar, inte sett det gudomliga i sig, ser bara alla fulheter i sig själv som är tillverkade av den mask som han eller hon har för att visa världen, det skal som han tror skyddar honom och hans mindre bra tillgångar.

    Men trotts allt har jag faktiskt sett denna brev skrivares, finaste sidor  ofta. Jag är uppriktigt ledsen, över att  brevskrivaren själv inte fått se sina tillgångar och sina  egna underbarheter.

    För det är just de  vackra sidorna  i  denna människa  som jag i dag inte får se, det är just de sidorna som jag idag saknar hos denne. Mina tårar idag är att han eller hon  just inte visar alla sina vackra sidor.

    Sårbarheten som  jag vet finns där,  kommer sakta att bytas ut till ett hårt skal.

    Se hela bilden


  • Musik resor

    En tidsresa är härligt att göra ibland. När jag gör mina tidsresor gör jag dem genom musik.  Idag är det 1978  Kate bush Hjälper mig att hitta dit.  Poporama, nurse diskorama, ailment Lördagsbiten, viagra sale mmm Rakt över disk Sveriges radio 109 05 Stockholm,  hmmm Jo jag vet lite konstigt. Just det sista skall sägas med melodi, Dessutom är det Klas Af Geijerstam som skall vara bakom micken.  Men rakt över disk var lite senare om jag inte minns fel, Kate Bush och 1978 är jag ju i, Satt vid radion och kämpade för fullt att inte få med radiopratet mellan låtarna.  Tonårsförälskelser som gjorde ont, dessa som  tränade oss på att bli härdade  lärde oss att klippa band rakt, lärde oss att välja och sluta bli vald. Tonårsföräslkelser Dessa sattyg som jag då  det utspelade sig trodde var det som skulle vara förevigt. Det var kärlek i kubik. Synd att det fanns så många kärlekar,  oftast kunde man sluta vara kär en dag  för att senare samma kväll bli huvudlöst förälskad i en ny prins. Tyvärr gillade jag De killar som jag idag är rädd för att min dotter ska råka ut för.  Jag gillade de tuffa på ytan killarna. De killar som var lika sköra och osäkra som jag.  Sånt blir aldrig bra.

    en av mina tavlor

    Nej ska byta musik nu, resan blev att jag plötsligt landade i rädslan i dag.  Den rädsla som  man hela tiden har om sina barn,  den rädslan  över att något  skall hända dem, någon  skall göra dem olyckliga  och ledsna.  Men  redan nu ser jag ju att just dessa  olyckliga kärlekar,  ändå lärt mig något,  dessa  kärlekar lärde mig att se och hitta min make. De lärde mig att leta efter det som passar mig.

    Hoppla vilket konstigt inlägg det blev idag….

    Lev idag just nu  gör bara små korta  tidsresor så ser vi vad meningen med allt var.

  • ADHD och fördommar och jag

    Ibland blir jag så himla ledsen av människors uppfattningar och deras inskränkningar som bottnar i fördomar, sales inbillningar. Nu var artikeln ett år gammal men misstänker starkt att det ändå finns en del sanning i den.
    Leva debatt en artikel om ADHD och olika mediciner.

    Idag medicineras cirka 12 000 barn i Sverige, ampoule med Ritalin som missbrukarna på 70-talet kallade Bängrita.

    Missbruk och medicinera är inte samma sak, purchase ett missbruk blir för mig när det jag missbrukar bestämmer över mig. De människor som använder sig av ritalina, Conceta mm  som inte  saktar ner i sin takt , utan där istället blir tvärt om behöver antagligen inte medicinerna. Bängrita hmmm???? 70-talet var det ja, det ljuva talet när människor trodde de kunde flyga av LSD. Jag och mina barn tar en tablett  concerta varje dag på morgonen. Den hjälper oss att sakta ner, hjälper oss att tänka efter före vissa gånger.

    Enligt Ingemar Gens  som är debattör och föreläsare  tycker att barnen godtyckligt diagnostiseras, när omgivningen  ser sociala problem. Han menar att det måste finns andra vägar i att stötta dessa barn och deras föräldrar.

    Självklart är det så att inte allt försvinner med en lite tablett på morgonen. Tack och lov för det för den lilla delen som är egenskaper av ADHD vill jag ha kvar. Jag vill bara att min omgivning mera skall se tillgångarna med just dessa egenskaper. Jag vill inte förändra mig och bli som Ingemar eller någon annan heller för den delen. Jag vill vara jag just sådan som jag är. Jag vill att mina barn skall  bli  bemötta och synliga i deras tillgångar  så som andra människor utan adhd blir bemötta.  Jag vill att man ser våra tillgångar inte våra otillgångar.  Vilket oftast är det vi blir bekräftade i.

    Catarina Hansson Chefsredaktören på tidingen leva.  önskar sig mera svängrum , menar att vi är krympt utrymmet för onormaliteter.

    Redan här sparkar jag bakut frustar och blundar. Skulle jag vara onormal?

    Vad är normalt?

    Det utrymmet hon pratar om fanns även på min tid då  på 70 talet och  ritalin kallades bängrita.

    Det utrymmet fanns inte då heller vill jag  hävda. Då när jag gick i skolan, syntes inte jag, mobbing var något som de vuxna inte trodde fanns, Mina betyg betalades ut i  ettor på längden och tvären.

    Ingen reagerade, ingen trodde att de kunde hjälpa till och  få mig motiverad att plugga. Jag var bara lat, lite mindre intelligent, absolut inget läshuvud!

    För jag kunde när jag ville, även så har mina barn blivit bemötta i dag ! Jag var en hejare på att rita och skriva berättelser, då kunde jag minsan, fick jag till mig! Hur kunde jag vara koncentrerad i timmar då jag ritade? För mig är det inte konstigt! Det var då jag var  och befann mig i mina styrkor, Måla, rita  är en av mina begåvningar det är sånt jag var bra på.

    De utrymmet som Catarina menar vi krympt har  varit krympt länge,  tror till och med att vi innan det var dem som stod i skamvrån, och fick ha dumstruten på oss. Visst det utryummet finns inte idag. Vilket är tur.  För mig handlar det mera om Attityder.

    ATTITYDERNA I SAMHÄLLET!

    Vidare  tar artikeln upp huruvida ADHD är en sjukdom?

    Hallå!

    ADHD: Är inte en sjukdom det är en funktionstillgång, då kraven på mig är utefter mina tillgångar.

    Funktionshindret syns där förståelsen inte finns. Där jag skall vara lik alla andra! Var är alla andra någonstans? Alla de andra som är lika alla andra. Var hittar jag alla dessa alla andra?

    Nej! ifråga sätt inte min funktionstillgång i frågasätt i stället era attityder, alla fördomar som säger att jag som har adhd skall , vara missbrukare, kriminell, sitta inne, där till vara prostituerad!

    Jag är inte något av det! Jag är inte något av det.

    Det gör mig inte bättre än den  som  självmedicinerat, eller flytt sin verklighet. Kanske är det så att jag ändå  trotts mina svårigheter haft tur, haft ett annat nätverk omkring mig.

    Nej  attityder är det som behöver förändras. Vi behöver mera acceptans, vi  behöver få bort alla fördommar och skapa ett mera humant samhälle där storbildtv inte blir det som är viktigt. Låt mig ha min concerta, den hjälper mig att varva ner  tvärt emot den som inte har  ADHD som då de använder sig av liknande preparat får lite adhd liknande symtom.

    (H)järnkoll är i tiden,  psykisk hälsa är viktigt, vi är inte knäppgökar, vi är inte mera konstiga eller sköra, vi har bara mera erfarenheter av att arbeta med våran personliga utveckling.  Vi vågar gå i uppförsbacken med stolta huvuden.  Mitt svarta hål på insidan  har jag vågat ta fram och titta på, vågar du det?

    Att våga må dåligt är en väg till att må bra.

    Jag har idag mera erfarenhet av att sluta upp med att vara så  djäkla duktig stark mm.  Idag vågar jag vara mig, stå upp för mig och mina barn. Vi är alla människor , vi är alla värda att ha ett bra liv.




  • (H)järnkoll, Almedalsveckan, Thåström hur hör dessa ihop?

    (H)järnkoll, Almedalsveckan,  Thåström hur hör dessa ihop?

    Hör de ihop över huvudtaget? I min värld finns det ett samband, men det finns många lösryckta trådar i min värld som flätas samman.

    Jag vill inte ha det där ni  ger mig, för  rapporten  som var viktig i förra veckan är ännu sann.  Nu, nu idag är ni där och pratar för fullt.

    Almedalsveckan och psykiskhälsa hör ihop. Det är nu vi har chansen och se var min och din röst kommer att bli hörd. Kanske hör någon  med den politiska makten min önskan,  att om tre år är  rapporten från  socialstyrelsen (”Alltjämt ojämnt” som visar att funktionsnedsatta personer har sämre levnadsvillkor än övrig befolkning ), en Hemsk saga i historian. Då kanske vi är där rapporten inte stämmer överens med  verkligheten idag.

    Kan hända att (H)järnkoll får den uppmärksamheten, som gör att vi inte längre blundar och föder alla fördomar om psykisk ohälsa.  Det är i alla fall  min önskan.

    He he he, får in lite Thåström i det här inlägget, Intressant  han pratar om att han har för mycket ADHD, för att sitta ner och skriva. Vilken Djäkla tur, att han i så fall har det. Tror det  den lilla tillgångsgenen ADHD som gör att hans texter är så grymt bra.

    Säger som Thåström sjunger ”Vackert”, det är  vackert. Ett ord  som Thåström gillar även jag. Kanske är det hans Vackerhet, i texterna som gör ordet vackert, ”vackert”.

    Lev idag, just nu,  då finns det många vackert hela tiden.

    Smaka på ordet ”vackert” det formas så bra i munnen.

  • Mäbe

    idag hade jag bestämt mig för att ta cykeln ut till sjön och bada. Bada kan jag just nu göra utan sjö, pilule räcker med att ställa mig utanför och låta regnet göra mig sval. Måste åter igen skriva om Mäbe, Musiken pratar till mig texterna, blir tankar och funderingar, texterna är så dubbeltydiga och bottnar på nått sätt i mig. Skivan är beställd och gör att jag sedan kan spela den djävligt högt i bilen. här hemma blir väll ungarna griniga om det görs. Fast eheheh djävulen i mig hoppar just fram  och ord som  barnen lärt mig poppar upp. Varförinte?  Skall sägas som jag skrev det.  Och…. är även det  ett ord som barnen lärt mig,  Brybjörn mm…..

  • Ung och stolt

    Ung och stolt Jag är en krigare, stuff sjunger en viss kvinna som är sommar för mig. Ung,? Jo det var ett tag sen.  Stolt,? Livet går vidare oavsett…. stolthet? är det en dygd? Är stolthet en tillgång eller otillgång? När är det en tillgång? när är det inte en tillgång?

    Otillgången blir det för mig,  när jag inte kan böja mig ner och stanna upp be om ursäkt… Då är stoltheten inte en tillgångstillgång….

    Stolt, då jag är stolt och tacksam över det jag själv åstadkommit,  då jag stolt visar upp min vackerhet i alla mina tillgångar. Då vill i alla fall jag se stoltheten som en tillgång. Vi borde alla visa upp oss i våra tillgångar.  När vi  är oss, är tillfreds med oss själva i oss, är stolta över att vara den vi är, då tror jag kärleken föds,  utan att vi anstränger oss. Kärleken gror i oss själva, då vi stannar upp och vågar titta på oss själva med kärleksögon.  Ung och stolt Jag är en Krigare…..

    Jo så ung, som jag kan bli är jag, stolt även här finns det segment av det i mig, över att jag har hittat hem i mig.

    Jag är jag, i vackerheten bor jag i stunder då jag inte blundar och väljer att se svart.

    I dag väljer jag ljusblått, allt blir vackrare och varmare i ljusblått.

  • Dagen efter tankar

    Dagen efter den stora dagen. Tycker det hade varit roligare att se hur alla mådde idag  och hur de tillbringade de första morgontimmarna nu.  Nej, rx nu är det i alla fall över och klart. Jag trodde verkligen inte att det var så många som brydde sig att de till och med åkte till  Stockholm för att vara där.

    Dagen i dag är lite av en dagen efterdag. Tystnaden och obefolkningen ute gör att jag tror nog många följde upptågen igår.

    Igår var (H)järnkolls Gänget VG i  Vänersborg ”Lilla Paris”  där var de ute på stan och påverkade och visade på (H)järnkolls kampanjen. Tyvärr kunde inte jag vara med.  Var  med er i tankarna, malady i alla fall.  Nu var det inte så att jag satt här hemma och firade  med Viktoria och våran nya riddarprins i stället.

    Nej, så var det inte!   Ser det som viktigare att försöka förändra attityder om psykisk hälsa.

    Jag stödjer kampanjen (H)järnkoll.

    Lär mer om hur du kan slå

    hål på myterna om psykisk ohälsa på

    www.hjarnkoll.org

    Gå in på (H)järnkoll se hur du kan bidra.

    Skulle jag vara en sämre människa för att jag inte kan lära mig att uppfatta och känna tiden?

    Min tid är nu min make, som även om jag inte alltid uppskattar hans tjatande  (H)jälper mig att hålla tiden.

    Så jag slipper  stå och vänta in tiden i timmar…//©µ malix

  • Från nattljusolja till läkarbesök

    i går tog jag tag i cyklandet igen. Har  fått ont i mina knän då jag cyklar,  men igår gick det bra, tog det lite lugnare. Har även idag tänkt mig en liten tur.

    I helgen var jag på hälsokost affären köpte nattljusolja och fick ett provexemplar av en salva. som expediten  rekommenderade för eksem i ansiktet. Nu luktar salvan ve och vä, men gör underverk på huden. Redan första strykningen känns det som huden slappnar av, slutar att klia och stickningarna slutar med en gång. Eksemen blir inte hårda och torra, utan mjuknar och osynliga.

    Visst e det härligt när man hittar något som passar, som jag just nu kommer på att jag glömt namnet på. Men får jag bara lukta på krämen i affären, så kommer jag att hitta den  igen. Luktar som myggmedel, men gör så gott på huden att lukten glömmer jag av.

    Jag brukar ha ont av lukter, men denna får jag stå ut med, efter som den hjälper mig. Även nattljusoljan skall hjälpa emot eksemen. Fast jag tror att den mera hjälper mig på annat sätt känner mig mjukare i lederna, lenare inom mig.

    Inte så tvära kast mellan hopp och förtvivlan.


    Men min rastlöshet verkar ha fått ett rejält tag i mig. Kan liksom inte koppla av och göra en sak i taget längre, utan sitter här målar där, ritar lite,  stickar och inget.  Concertan hjälper mig liksom inte  längre.

    Tröttheten har kommit tillbaka i dubbel dos. Är så trött att jag somnar på stället  men vaknar genast,  då jag går   och lägger mig, då  blir huvudet fullt av tankar och vakenheten hittar till mig. När jag  kör bil ensam, så måste jag vara uppmärksam på att tröttheten kommer över mig, måste stanna bilen och vila tills det slutar.

    Skall snart till min doktor som skriver ut min medicin, kanske kan han hjälpa mig att förstå. Trotts att jag är så trött, kan jag inte somna utan insomningstablett. Glömmer jag tablett då jag gå och lägger mig,  ligger jag vaken i sängen hela natten. Natt vakenheten  gör att dagen blir till något som jag inte vill.

    När skall jag må bättre? Kan det vara concertan? Är jag fortfarande deprimerad? Kanske är det  mitt depp piller som inte hjälper? Eller gör det  tröttheten som kommer över mig.  Härligt! Äntligen  ni  hittar jag frågorna som jag skall ta med mig till doktorn.  Har aldrig med dem men nu skall jag skriva ut detta inlägg och ta med till läkarbesöket.