Malix.se

Välkommen till malix.se – där vardagen får ta plats

Här skriver jag – Carina – om livet så som det faktiskt känns. Med snigelsteg genom morgnar, jord under naglarna från växthuset, samtal med ungdomar, kvällar med familjen och tankar som ibland drar iväg till punkens värld.

Det är berättelser från mitt köksbord, från badstegen vid sjön och från hjärtat. Ofta reflekterande, ibland irriterade, men alltid med en vilja att förstå – både mig själv och världen omkring.

Jag kallar det vardagspoetiskt. Kanske själfullt. Kanske bara ärligt.

Tack för att du läser. Det betyder mer än du tror.

Here I write – Carina – about life as it truly feels. With snail-paced mornings, soil under my nails from the greenhouse, conversations with young people, evenings with family, and thoughts that sometimes wander off into the world of punk.

These are stories from my kitchen table, from the lake’s ladder where I take my morning dips, and from the heart. Often reflective, sometimes frustrated, but always written with a desire to understand – both myself and the world around me.

I call it everyday poetry. Maybe soulful. Maybe just honest.

Thank you for reading. It means more than you know.

  • När tankarna blir för tunga – och växthuset bär mig en stund.

    När tankarna blir för tunga – och växthuset bär mig en stund.

    Morgonen har passerat, och jag har varit ute i växthuset för att inspektera det lilla som nu växer sig stort. Igår vattnade jag med regnvatten från tunnan som snällt samlat på sig av himlens tårar. Jag blandade i lite växtnäring också – för att ge det där lilla extra.

    Dahlior, solrosor och kärleksfull omsorg

    Det frodas verkligen nu. Gurkorna börjar bli stora och tomatplantorna har fått grövre stjälkar och en djupare, mörkgrön färg. Jag är på gång, det känns. Naturen vill, och jag följer med.

    Jag planterade om några plantor också. De fyra Dahliorna som jag fått av grannen har nu fått nya hem i stora krukor. När jag såg till dem i morse såg de ut att ha klarat flytten fint. Men eftersom det ska regna hela dagen idag bor de under paviljongtaket. För mycket vatten är inte heller bra – det har jag lärt mig. Allt behöver lagom.

    Lillflickans små solrosor växer som om de vet att någon älskar dem. Nu är de minst 20 centimeter höga. Hon – och numera också maken – vaktar dem som hökar. Det är något vackert i det där. Att vårda något tillsammans. Något som spirar, växer och vill uppåt.

    När tankarna blir för många

    Men om jag ska vara ärlig så har jag inte riktigt ro i kroppen idag. Tankarna skaver. De virvlar runt och letar sig in i varje liten vrå av kroppen. Tankar som gör ont. Som tar plats. De där osynliga stormarna som inte syns i växthusets fönster, men som känns i varje andetag.

    Att skriva för att hålla fast i sig själv

    Jag vet att jag behöver stillhet, och ändå vill tankarna rusa. Jag skriver inte för att jag har något särskilt att säga. Jag skriver för att hålla fast i något som är mitt. Bloggen har funnits med så länge, och ibland är det den som påminner mig om att jag faktiskt finns kvar. Att jag lever, trots allt.

    Så – till dig som tittar in här: Jag önskar dig en vacker dag. En dag med lite andrum. En stund av stillhet, eller kanske ett frö som spirar. Ta hand om dig, och glöm inte att dina tankar inte alltid är sanning. Ibland får man bara låta dem regna, och låta något annat växa fram.

    Hur ska du göra din dag till en dag att minnas?

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #växthusliv #tankarförtungt #bloggsomterapi #trädgårdsliv #odlarglädje #dagensreflektion #självomsorg #skrivandetskraft #regnvatten #dahliorochsolrosor

  • En dag i livet – stickning, kalasmat och politiska samt

    En mjukstart på dagen

    Idag sitter jag med stor kofta på, en filt om benen och en kopp kaffe bredvid mig. Skrivbordslampan är tänd och det känns riktigt mysigt här i min lilla hörna. Katten väckte mig redan klockan sex, och jag trodde jag fått sovmorgon. Kände mig utvilad, tills jag började skrolla på mobilen – då insåg jag att jag hört samma inlägg tre gånger utan att vara med. Mobilen är sövande tråkig. Då är det bättre att ta upp stickorna och sticka.

    Kalas för Simon och en fläskkarré att minnas

    Igår firade vi Simon här hemma. Här bjöd vi på plommonspäckad fläskkarré med pressad potatis – och en extra variant utan plommon för säkerhets skull. Det visade sig att det bara var jag som uppskattade plommonen i steken, men det gjorde inget.

    Jag använde också mitt hemliga vapen i köket: Knivbrev. En gång om året skickar jag in knivarna på slipning. Igår märkte jag att det var dags igen – kniven i lådan var för slö för att skära i steken. Men som tur är har jag en gömma med slipade knivar, och när jag tog fram en av dem – halleluja! Det var som att skära i smör.

    Sås som smakar himmel

    Vill du veta hur du gör en sås mer än perfekt? Bryn smöret innan du börjar. Låt kryddorna sjuda i grädde en timme eller två. Men igår lät jag köttet tala för sig själv – det var så smakrikt från plommon, vitlök, äpplen och katrinplommon i ugnsformen. Vilket gjorde att jag lät bli att koka kryddor i timmar. Till det serverades kokta morötter, broccoli och en sallad där bladen var plockade direkt från trädgården.

    Gröna gåvor och morsdag i förskott

    Efter maten öppnades presenter – även jag fick en liten gåva i förskott till mors dag. Simon och dottern känner mig väl. De vet att grönt är min färg. Jag fick en trädgårds spade och en trädgårds kratta i gröna nyanser. Jag fick även två fina ljuslyktor. Så fina att de nog får bli prydnad i växthuset istället för att gräva med.

    Den fina morsdags presenten

    Engagemang som gör skillnad

    Kvällen avslutades med politiska samtal. Jag berättade om partistämman som hålls nästa vecka i Göteborg. Jag ska inte dit själv, men Simons Sambo blev så nyfiken att hon ville följa med – så hon blev medlem i SSU istället. Det värmer att se ungdomar engagera sig i politik. Det är deras framtid det handlar om. Det är där man kan påverka och göra skillnad.

    Ett steg i taget – mot livet

    Det har gått en dag till. En dag till sedan den där tunga dagen förra veckan. Idag valde jag livet. Igen. Det räcker med ett steg i taget, hela tiden framåt. Kanske i kofta, med stickningen i knät och kaffet bredvid. Det räcker så.

    Vad händer i ditt liv idag? Oavsett vad som händer så är det ett steg i taget till sist ser du att det gick det med oavsett vad som händer.

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    Recept
    Fläskkarré

    Gnid in köttet med;
    Olivolja
    salt
    vitpeppar
    chili
    rosmarin
    och andra kryddor du gillar. Man kan även gnida in med Honung, Soja, tomatpuré eller Ajvar vilket även det är himmelskt gott.
    Lägg köttet i stekpannan och bryn det så att det får en stekyta nästan skorpa.
    Smörj en ugnsform med;
    Olivolja
    kryddor
    katrinlpommon
    6 till 8 vitlökar och några äppelbitar i formen som du ska ha i ungen.
    Lägg i den stekta steken, 125 gr i ugnen. När termometern visar på 80 grader ta ut köttet och låt det vila en stund innan du skär upp det.
    Skyn som är med köttet tar du och smaksätter din sås med.


    #vardagsliv #stickning #knivbrev #fläskkarré #middagstips #bryntsmör #morsdagspresent #trädgårdsliv #politik #ungdomar #socialdemokraterna #livsval #sorgbearbetning #malix

  • Picknick, kalas och en liten eld i källaren

    Igår blev det inget blogginlägg – livet kom emellan. Morgonen var full av händelser, och på eftermiddagen tog vi oss tid för något riktigt fint: picknick tillsammans med ungdomarna, där vi även hade med mina barnbarn Emilia och lilla Hugo.

    Handla i bybutiken – med lite missförstånd

    Innan vi hämtade Emilia från skolan, passade vi på att handla i den lilla butiken i deras by. Jordgubbar, glass, chokladbollar, kanelbullar, kex och tablettaskar hamnade i påsen. Jag trodde jag köpt Festisar – men det visade sig vara koncentrat till apelsinjuice. Nåväl, det funkade Utan festisar och när vi kom hem till dom igen blandade jag en kanna med koncentratet, det med!

    Picknick med lek och glädje – även för hunden

    Vi gick hem till deras hus för att hämta skålar och skedar innan vi begav oss till lekplatsen. Deras lilla hund fick följa med – och han blev riktigt pigg när lillkillen var med. Han hoppade, lekte och hade ett helt annat bus i blicken än jag sett tidigare. Lilltjejen tog till och med med honom på en liten promenad.

    Vi kalasade på alla godsaker, men efter ungefär en timme blev det lite för kallt, så vi packade ihop och gick tillbaka till huset. Där fortsatte lek och gemenskap inomhus tills klockan närmade sig halv fem, då vi begav oss hemåt igen. Deras pappa, min son, kom hem precis lagom för att ta över.

    Hämtmat och stickning vid brasan

    När vi kom hem blev det hämtmat. Jag och vår äldsta son, som bor hemma, beställde thaimat medan ungdomarna valde pizza. Efter maten smög sig lugnet på – alla försvann till sina egna rum.

    Själv gick jag ner i källaren, tände en liten eld och satte mig framför tv:n. Medan lågorna sprakade repade jag upp en tröja – en lugn avslutning på en innehållsrik dag.

    Idag firar vi födelsedag – plommonspäckat och maräng

    Idag väntar ett nytt firande. Vår största men ändå ”lillkille” fyller år. Vi bjuder på plommonspäckad fläskkarré med potatis och brunsås. I stället för tårta blir det glass med bananer, maränger och chokladsås.

    Det blir en dag i köket, men jag ska försöka hitta små stunder för att koppla av med min stickning.

    Vad hittar du på idag?

    Här är det en sådan där dag som bjuder på både sol och regn – ömsom sol, ömsom vatten. Jag hoppas din lördag blir fin och fylld av precis det du behöver.

    Tack som alltid för att du läser min blogg. Det betyder mycket.
    Ta hand om dig!

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    Meta-beskrivning:
    En dag fylld av picknick, familjetid, födelsedagsfirande och en stund framför brasan. Följ med i vardagsglimtarna – från lekplats till fläskkarré.

    #Nyckelordsfraser:
    Picknick med barn, vardagsliv med ungdomar, födelsedagsmiddag, plommonspäckad fläskkarré, familjeliv i bloggen, stickning och vila

    #Hashtags:
    #familjetid #vardagsliv #picknick #födelsedagsfirande #thaimat #stickning #brasa #malixblogg

  • Multifunk, självkärlek och KBT.

    När känslorna tar över

    Igår blev det inget blogginlägg. Inte för att jag hade för mycket att göra, utan för att känslorna behövde ta plats. Jag jobbade med att stoppa tanken, observera, acceptera och låta den flyga iväg – precis som jag lärt mig genom KBT (Kognitiv Beteendeterapi).

    Tänk vad tankar och känslor kan spela spratt med ens jag och själv. Ibland gör livet ont – på riktigt. Så ont att man går sönder en bit, en stund. Igår tillät jag mig själv att gråta, vara i ångesten och känna alla känslor på en och samma gång.

    Men jag satte timern på 15 minuter. Under den tiden skrev jag ett brev till mig själv, som om jag var min allra bästa vän. Efteråt bjöd jag mig själv på en kopp te. Inte för att allt försvann, men för att visa mig själv omsorg. Resten av dagen gick i ultrarapid, men saker blev gjorda – även om det tog tid.

    Jag ville mest gömma mig under täcket tills solen gick upp igen. Men jag vet att det inte går – livet fortsätter. Familjen måste fungera, och när de kommer hem hungriga så behöver det finnas mat. Enkel mat tog mig timmar att laga igår. Men det blev gjort.

    Det här handlar inte om att tycka synd om mig själv. Det handlar om att våga möta det som är svårt, utan att förminska det – men heller inte drunkna i det. Att erkänna att det gör ont, och ändå fortsätta. Jag tror inte på att kliva in i någon offerroll, men jag tror på att tillåta sig att vara människa – också när det är stökigt inuti. Det är där läkningen börjar.

    Multifunk – struktur i vardagen

    För många år sedan arbetade jag med behandlingsprogrammet Multifunk – ett strukturerat program som bygger på mål, delmål och ett poängsystem. Nu använder vi delar av det här hemma, för att skapa vardagsstruktur och motivation.

    Det handlar om att sätta tydliga mål:

    • Morgonen ska fungera
    • Skoldagen ska fungera
    • Eftermiddagen och kvällen ska fungera

    Man behöver inte klara allt själv – hjälp är en del av planen. Målen skrivs in i en manual, och varje dag gör vi en snabb genomgång (ca 15 minuter) där vi ser vad som fungerat, vad som inte fungerat, och hur vi kan förbättra.

    Poängsystemet – motivation och bonus

    I vår version räknar vi 75 % som utmärkt resultat för veckan. Då blir det extra veckopeng och en bonus (just nu en låda med dricka). Bonusen kan bytas ut efter önskemål. Har man till exempel bara klarat morgonrutinerna, får man lite mer i veckopeng – men ingen bonus.

    Det viktiga är att vi gör det tillsammans. I början är jag aktiv i processen:
    ”Har du kollat dina mål idag? Ska vi gå igenom dem ihop? Vill du ha hjälp eller ska du prova själv?”

    När målen klaras regelbundet, utmanar vi med nya. Motivation och delaktighet är grunden – det är inte ett straffsystem, utan ett sätt att bygga självförtroende och självständighet.

    Vardag, storm och stickning

    Idag blåser det och stormar. Det blir en inomhusdag med matlagning och stickning. Jag håller på med en tröja till lilla Hugo i 100 % ull. Den blir varm och skön till hösten – bara ärmarna kvar nu. Jag stickar dem samtidigt för att inte tappa fart.

    Vi storhandlade också igår, innan lönehelgen, så det var lite lugnare i affären. Jag hittade äntligen min regntunna till växthuset och stora fina krukor till dahliorna jag ska plantera.

    Självkärlek – 15 minuter i taget

    Mitt mål idag är att ge mig själv 15 minuter med självomsorg och självkärlek. Det behöver inte vara stort. Det kan vara en kopp te, en stund i stillhet, några djupa andetag. Men det gör skillnad.

    Jag vet att alla dagar inte kommer bli ”utmärkta”. Men just idag nu på morgonen känns det som om allt föll på plats – nästan som en tävling med sig själv.

    Om Multifunk och KBT

    Multifunk är ett behandlingsprogram för barn och ungdomar med beteendesvårigheter, och bygger på beteendeanalys, positiv förstärkning och tydlig struktur. Programmet har använts inom institutionsvård, familjebehandling och särskilda boenden, men kan med anpassning användas i hemmiljö – precis som vi gör nu.

    KBT (Kognitiv Beteendeterapi) lär oss att identifiera tankar, känslor och beteenden – och påverka dem. Genom övningar som ”stopp, observera, acceptera” kan vi skapa medveten närvaro och minska impulsiva eller ångestdrivna reaktioner.

    Reflektion och avslut

    Vi får se hur det utvecklas framåt. Idag är jag tacksam över att det blev en bra Morgon . Tack för att du följer mig på den här resan – både i de tunga stunderna och i vardagens små segrar.

    Glöm inte att ge dig själv lite omsorg idag – det gör skillnad.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre kar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu kan vi göra val som ger oss svar i morgon. Där borta i framtiden.

    Läs gärna också:

  • Växthus och värme

    Här har det tvättats idag. Nu är tvättkorgarna tomma igen och ute på framsidan hänger den sista tvätten på tork. Jag har fått klart för mig att man inte ska hänga ut alla kläder på tork. Det visar sig att vissa människor inte hänger ut underkläder och strumpor. Jag kan förstå det för man behöver inte skylta med sina underkläder. Men jag hänger ut allt fast jag brukar hänga det längst in på vår torkvinda och ha annat som skymmer. Jag hänger inte upp kläder på tork för att andra människor ska se vilka kläder jag har. Jag gör det för att kläderna ska torka. Dessutom njuter jag av den härliga känsla de ger när de hänger ute och torkar i solen. Hänger andra ut sin tvätt på tork bryr jag mig inte om vad som hänger där. Har andra saker att titta på. Till exempel min trädgård.

    Växthuset och värmen

    Ja, nu hamnade jag där igen. I min trädgård och även i växthuset. Dörren står öppen, takfönstret likaså – ändå är det lite för varmt där inne. I kväll blir det att vattna.

    Jag har börjat fundera på hur jag ska kunna samla upp regnvatten. Det finns rännor på växthustaket, och där sitter små runda kopplingar – sådana som man kan leda vatten genom ner i en tunna.

    Men var hittar man tunnor?

    Jag vill gärna bidra till att minska min vattenförbrukning, särskilt nu när det är så torrt i markerna. Helst skulle jag vilja ha allt klart redan idag – det sägs ju att regnet kommer i morgon. Men jag misstänker att det inte hinns med.

    Kompostjord och lavendelsticklingar

    Trädgården ja… under förmiddagen, mellan tvättlaster, grävde jag i komposten. Jag lade kompostjorden i odlingslådorna på framsidan. Två skottkärror fick jag ihop – tänk vad mycket jord det blir om man låter tiden arbeta.

    Jag kan inte skryta med att jag sköter komposten enligt boken, men ändå blir det jord. Bra jord, att fylla ut med.

    En skottkärra gick också till rabatten jag rensade igår. De små lavendelknopparna där fick en skopa kompost som näring.

    En gren med gröna blad hade gått av – jag satte ner den i jorden. Jag tror det är så min faster lärde mig att man gör sticklingar. Vad jag önskar att jag hade lyssnat mer på henne, på farmor och på mamma när det gällde trädgård. Då kanske jag hade vetat hur man gör ”rätt”.

    Men nu gör jag som jag tror. Och kanske vissnar det.
    Men jag gör det i alla fall.
    Kanske är det just det som är det viktiga.

    Under paviljongen – med tankar som får vandra

    Just nu sitter jag under vår paviljong och skriver. Vinden svalkar och det är rätt behagligt här under taket. Att låta tankarna fara runt, är även de behagligt. Tycker om när tankarna hoppar från tuva till tuva. Tänk ibland är dom inte ens i samma sjö när dom hoppar dom där tankarna.

    Men orden börjar sina. Det här får räcka för idag.

    Att försköna eller bara dela det lilla?

    Självklart vill jag tacka dig som läser min blogg – det betyder mycket för mig.

    Jag skriver om vardagliga, ibland ganska triviala saker. Mitt liv har både uppgångar och nergångar. Ibland mår jag bra, ibland mindre bra. Men jag försöker ändå stanna upp och hitta det vackra i det lilla. Vara här och nu – även när det känns tungt.

    Det känns viktigt för mig att du som läser förstår att livet här i vår lilla by inte alltid är rosaskimrande. Det glimmar inte alltid heller. Här finns regniga dagar, diskussioner och ganska tråkiga stunder också. Men jag tror inte att någon mår bättre av att veta att andra har det sämre. Det är inte så jag vill skriva.

    Och ändå, mitt i allt det vardagliga – eller kanske just därför – finns det små stunder som bär. Små glimtar av något gott, även när livet skaver.

    Kanske har jag inte skrivit så mycket om nergångarna på sistone – men de finns där. Jag vill bara visa att även jag har toppar och dalar.

    Jag lever inte på något rosa moln. Jag försöker bara hitta ljuspunkterna i det liv som är mitt.

    Tack för att du läser min blogg malix.se

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #växthus, #kompost, #lavendel, #sticklingar, #regnvatten, #trädgård, #reflektioner, #malix.se

    Ångest här finns att läsa.

  • Ett senare inlägg än vanligt

    Ett senare inlägg än vanligt

    Det fick bli ett lite senare inlägg idag. Dagen har gått åt till sådant som får själen att må bra – jag har varit ute i trädgården. Vid vår källartrappa har jag pysslat med blommorna, och där mötte jag ett litet minne från förr.

    Lavendeln från min faster

    Min lilla lavendelplanta, den jag fick av min faster, såg nästan död ut idag. Jag blev märkligt ledsen när jag såg den. Som om den lilla växten bar på något mer än bara torka – som om den också påminde mig om allt jag inte hunnit rädda.

    Min faster sa att jag borde ta sticklingar, göra fler av den. Men jag har inte riktigt orkat. Inte haft i mig det där… att bevara.

    Idag lade jag jord omkring den, varsamt, nästan som en bön. Jag hoppas de där små gröna skotten klarar sig – kanske för att jag också behöver något som klarar sig just nu.

    Tänk om jag kunde få en hel lavendeloas där i trädgården – som ett levande minne av min fina faster. Det hade varit så vackert att bevara minnet av henne på det sättet.

    Blommor från mamma

    När jag ändå var där ute hittade jag några andra blommor jag fått av min mamma. Även de fick lite extra kärlek. Jag delade på en av plantorna, den där lila klockblomman som är så otroligt vacker. Nu hoppas jag den sprider sig ännu mer.

    Att vara i trädgården och pyssla och fixa är som balsam för själen. Mår man mindre bra i sig själv, så är den bästa medicinen att vara ute i trädgården. Idag var det en härlig dag. Solen lös och jag gick runt där. Jag myste bland alla färger som bor i trädgården just nu.

    Fyra nya Darlior från min granne

    På eftermiddagen kom min fina granne förbi. Hon hade med sig fyra stycken darlior som ska få bo i vår trädgård. Jag har hört att det är lite av en konst att få darlior att överleva – särskilt innan frostrisken är helt över.

    Jag har läst att de helst vill ha 30-liters krukor, men jag undrar stilla om jag verkligen orkar bära in sådana tunga krukor om det blir kallt igen. Kanske bäst att vänta några dagar innan jag planterar ut dem?

    Kalas för lilla Alfred

    Igår var det kalas för lilla Alfred. Han har blivit firad hela veckan – hela sex dagar! Igår var det det sista firandet, men vi firade honom redan i tisdags när vi var ute och fiskade vid sjön.

    Han fick så fina presenter – särskilt sitt nya fiskespö och en massa fiskekrokar. Efter kalaset åkte de ut för att provfiska det nya spöet. Sedan kom de hem till oss för korvgrillning.

    Grill och gemenskap

    Vi åt korv med bröd, och maken grillade även hamburgare. Jag stekte lite potatis i köket, som vi hade till. Det blev en riktigt fin avslutning på helgen – sådana stunder som landar mjukt i hjärtat.

    Det enda som störde var att min yrsel hade kommit tillbaka. Den satt i även idag, men som tur är har det varit mildare än igår.

    Tack för att du läser

    Nu är det dags att sätta punkt för idag. Tack för att du läser min blogg – det betyder mycket. Jag hoppas att du har en fin kväll, tar hand om dig själv och kanske njuter av en stund i trädgården eller något gott på tallriken.

    Ibland när jag står i trädgården och ser på det som växer och vissnar tänker jag på allt annat i livet som gör ont. Sånt jag inte skriver om rakt ut – men som ändå är där. Och kanske är det just därför jag vårdar varje liten grön kvist så ömt vissa stunder.

    Hur ser din dag ut?**  
    Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du också tid för lite vila, trädgård eller något kreativt idag?

    Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.  
    Eller skicka ett mejl till mig på: **carina@malix.se**

    *Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.*  
    **/ Carina Ikonen Nilsson, malix.se**

    Varma hälsningar,
    Carina – malix.se

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.
  • Ett Kungshamn att vakna i.

    Ett Kungshamn att vakna i.

    Vaknar till ljudet av regn och andetag

    Även idag vaknade jag i Kungshamn i vår lilla LVL^2 – vår husbil. Ingen annan är vaken ännu. Jag hör lillkillens andetag, djupa och lugna. Han är inne i den där tunga sömnen som barn har när de är trygga.

    Mitt kaffe står bredvid mig. Morgonen är min.

    Små regndroppar slår mot taket från och till. Som musik – ett rytmiskt komp till tangenterna jag trycker ner.
    Här är stillheten. Här börjar dagen.

    Länk: Läs om en tidigare morgon i husbilen här

    Frukost under bar himmel

    Igår började dagen med frukost utomhus. Äggröra, bröd och pålägg – enkelt men gott. Doften av kaffe och havsluft blandades i luften.

    Efter frukosten blev det dags för promenad. Promenadskorna på och steg för steg tog vi oss ner till själva staden.

    Steg för steg genom Kungshamn

    Det är något särskilt med att promenera i Kungshamn. Husen ligger tätt, vägg i vägg, med små trädgårdar och blomlådor. Vackert, pittoreskt – även om jag själv inte skulle vilja bo så tätt.

    Men att gå där, bland de gamla husen och ner till hamnen med alla båtar och små affärer – det är mysigt.

    Nu är nog inte alla båtar i sjön ännu. Vissa står nog fortfarande på bockar och väntar på årets första tur. Men platsen lever ändå.

    Vi tog många steg den dagen. Lillkillen, som är skräpsamlare, hittade såklart en del intressanta fynd längs vägen. Inte ett enda klagomål om att det blev långt att gå. Bara nyfikenhet.

    Fiskespö, klippor och tång

    Tillbaka på campingen fixade jag i ordning ett fiskespö till lillkillen. Sen begav vi oss upp över bergen, till andra sidan, för att fiska.

    Längst ut i Wiggersvik, vid havspassagen mellan fastlandet och en ö, trodde vi att fisken bodde. Lillkillen klättrade över stenarna för att hitta sin perfekta plats, medan jag stod kvar på land.

    Han fick mest tång och alger. Men han gav inte upp. Vi klättrade vidare över klipporna tills han hittade det stället. Kastade. Väntade. Inget napp, men ändå – en härlig stund.

    En liten upptäckare

    Det visade sig tydligt igår – lillkillen älskar att upptäcka. Han gick på egna små strövartåg, kollade runt, letade.
    Han är i den där åldern där han pendlar mellan att vara stor och nästan vuxen, och att fortfarande vara ett litet barn som vill leka, känna och se allt.

    Jag är så tacksam över att få vara med på hans resa.

    Hungern kallar

    Efter någon timme började magen kurra.
    Vi vände tillbaka mot husbilen, men gick lite fel och fick ta några extra steg över bergen. När vi väl hittade rätt, hade maken redan startat grillen.

    Vi dukade fram tallrikar och tillbehör. Det bjöds på grillade hamburgare, korv, majs, halloumi och kycklingspett. En riktig festmåltid! Kaffet efter maten var pricken över i.

    Jag lade mig i en solstol och slumrade. Lillkillen tog sin elsparkcykel och körde runt på campingen. Maken kollade sina hästar och hockeyn. Livet, precis där det ska vara.

    Vad jag tar med mig

    Det blev en fantastisk dag. Sol mellan varven, frisk luft och massor av tid tillsammans.
    Men det som stannar kvar mest i mig, är att få se en ny sida av lillkillen. En upptäckare. En liten äventyrare med stora drömmar.

    När jag frågade honom om vi skulle sälja husbilen och skaffa en villavagn istället, svarade han bestämt:

    ”Nej! Då är man ju bara på ett ställe. Då får man bara se samma sak hela tiden!”

    Han vill upptäcka. Han vill se nytt. Och jag, jag får följa med.

    Söndag och kalas

    Nu ska jag avsluta för den här gången. Det är söndag, och vi ska på kalas för Alfred som fyllde år i tisdags. Alla ska samlas för att fira honom idag.

    Hur ser din dag ut?

    Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du tid för vila, trädgård eller något kreativt?

    Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.
    Eller mejla mig: carina@malix.se

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.

    / Carina Ikonen Nilsson, malix.se

  • En morgon i Kungshamn.

    En morgon i Kungshamn.

    Frukost ute vid havet.

    Då vaknade jag upp i Kungshamn för första gången i år. En helt underbar kväll hade vi där vi käkade kräftor, räkor och de fantastiskt goda små jordgubbarna. Idag har jag bestämt att vi ska äta frukosten ute när alla i husbilen har vaknat. Även om det blåser än del vad jag hör. Havsluften, doften av tång och njuta av frukosten utanför Lvl^2. Kommer bli en härlig stund.

    Stegen är borta, blir inget bad

    Tyvärr har dom inte tagit ner stegarna till vattnet så det blir inget bad. Vilket känns tråkigt. Jag och lillkillen har bestämt oss för att vi ska fiska idag. Går man över berget här så är det ett litet sund där jag tänker vi ska stå. Men först ska inlägget skrivas och kaffet ska drickas upp. Jag börjar känna mig säker på att lillkillen faktiskt gillar det här med att vara ute och campa. Han var över allt igår. ute inne ute igen och provade på lekplatsen kollade runt.

    Magisk vy innan vi skulle sova.

    Igår innan vi gick till sängs var det magiskt ute vattenytan helt stilla och alla ljus som glittrade i vattnet. En vacker vy att uppleva innan man kryper ner i sängen.

    Ladda energi och njuta av stillhet

    En natt till ska vi vara här. Jag tänker att jag ska få lite sol på mig idag. Jag ska få frisk luft. Jag ska spendera många timmar i att bara vila från det vanliga livet. Nåja lite att göra blir det allt en tur till disken ska bli till. Här finns det diskmaskin så det lär inte ta för mycket energi.

    Stickning till lilla Hugo och nytt garn.

    Sticka på en tröja jag just börjat på. Köpte massa garn i veckan som hann komma innan vi åkte hit. Det ska jag sticka en tröja till lilla Hugo i. Garnet är rent ullgarn så jag tänker att det blir en varm härlig tröja till hösten. Till den ska han får både mössa och vantar och ett par raggsockor. En härlig blå färg och lite vitt ska det bli i tröjan. Den andra tröjan jag håller på med har blivit allt för tung och stor. Jag kan inte sitta och sticka på den här. Den får jag ha när jag är hemma och behöver ha något i händerna.

    Stickvanor som är svåra att bryta.

    Något som jag märkt är att det är svårt att få in den vanliga stickrutinen när man som jag stickat patent i den tröjan som jag har hemma. Det vill liksom bli att jag bara lyfter av en maska automatiskt. Men oftast kommer jag på mig med en gång.

    Avslutning – En stund av stillhet och tacksamhet

    Vi stannar en natt till här i stillheten. Jag ser fram emot att få lite sol på näsan, känna vinden i håret och bara vara – utan stress, utan måsten. Några maskor ska stickas, lite disk ska tas om hand, men mest av allt ska jag bara landa i nuet. Tack för att du är här inne och läser. Det betyder mycket. Nu ska jag ta tag i dagen – och låta den bli precis så lugn och fin som jag hoppas på.

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #Kungshamn2025 #Husbilsliv #Familjetid #Kräftskiva #Frukostvidhavet #Stickning #Patentstickning #Campingmedbarn #MagiskKväll #NjutaAvStunden #malix.se

    **Hur ser din dag ut?**  
    Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du också tid för lite vila, trädgård eller något kreativt idag?

    Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.  
    Eller skicka ett mejl till mig på: **carina@malix.se**

    *Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.*  
    **/ Carina Ikonen Nilsson, malix.se**

    https://malix.se/morgondopp

  • Sommar vid havet – stillhet, saltvatten och jordgubbar i Kungshamn

    Sommar vid havet – stillhet, saltvatten och jordgubbar i Kungshamn

    Vi har landat. Ute i Kungshamn, på plats 409 i Wiggersvik, har vi slagit oss till ro för en helg fylld av havsbris, fiskdelikatesser och stillhet. Med växthuset vattnat och väskorna uppackade sitter jag i skuggan och ser ut över vattnet. Det är sådana här ögonblick jag sparar i mitt inre och plockar fram under vinterns kalla dagar – när längtan efter sommaren känns som störst.

    Vid havet, mitt i min sommarbild

    Innan vi åkte vattnade vi i växthuset där det just nu frodas – både örter och ruccola växer i överflöd. På vägen hit stannade vi och köpte både jordgubbar, kräftor och räkor. Allt som behövs för en sommarhelg i min smak.

    Här, bara hundra meter från havet, finns en stege ner i det salta vattnet. Den väntar på mig. Jag kan bada där, och bättre än så här blir det inte om du frågar mig.

    Lite huvudvärk, men mycket njutning

    Yrseln jag haft har släppt, men ersatts av en rejäl huvudvärk. Den lindras med Alvedon och Ipren – och kanske lite havsluft. Jag kände mig orolig i morse och tog ett blodtryck bara för att försäkra mig om att allt stod rätt till. Kanske är det allt stickande som orsakat huvudvärken – den sitter i hela huvudet.

    Men trots det, så njuter jag. Njuter av utsikten, av vyn jag längtat efter hela vintern. En ensam liten fiskbåt glider förbi ute i viken och gör bilden komplett.

    Barnens blick på världen

    Lillkillen är ute och undersöker omgivningarna. Hans första reaktion när vi kom fram var: ”Wow, men vad fint!” Det räckte för att fylla mitt hjärta. Poolen är tyvärr stängd, och han gillar inte riktigt saltvatten – men jag tänker försöka locka honom ändå. Ett dopp i havet hör sommaren till.

    Kvällens sommarplaner

    Nu ska jag rensa jordgubbar och bjuda honom på en smak av sommaren. Ikväll dukar vi upp för räkor och kräftor här ute vid vattnet. Inne i viken blåser det inte så farligt, det är lugnt och stilla – precis som jag vill ha det.

    Avslutning

    Det är i stunder som dessa jag känner mig som mest levande. När vardagen får stå åt sidan och det bara är jag, havet, sommaren och de jag älskar omkring mig. Med huvudvärk och allt – livet är ändå vackert. Just nu är det sommar, och jag är mitt i den.

    #Kungshamn #Wiggersvik #Sommarliv #Jordgubbar #Havsbad #SemesterVästkusten #LivetVidHavet #MammaLiv #SommarminnenSommar vid havet – stillhet, saltvatten och jordgubbar i Kungshamn

  • När världen snurrar – en dag med yrsel och acceptans

    När världen snurrar – en dag med yrsel och acceptans

    Idag ligger jag i sängen eller halvsitter tack vare att våra sängar är justerbara. Rör jag huvudet för mycket, snurrar det till direkt – en karusell jag inte själv valt att kliva på. Yrseln slog till redan igår. Mitt i något så vardagligt som att laga gratäng tvingades jag ge upp, ringa Manken och lägga mig. Två formar stod i ugnen, men jag kunde bara tänka på att ta mig till sängen.

    Den här yrseln har bott hos mig sedan 2017 den kommer och går ibland några månaders mellanrum. Innan jag fick dessa anfall som jag haft dessa kanske två månader hade jag ett uppehåll på kanske ett år. Men allt som allt har jag nog under dessa år haft ett 50 tal anfall av yrsel. Några har jag haft under arbetspass oftas när jag slutar men då får maken komma och hämta mig på jobbet för jag kan knappt gå när det slår till. Jag är innerligt tacksam över att jag har möjlighet att ligga här hemma i sängen denna gång.

    Yrsel är lurig. Den kan vara borta länge – så pass att man nästan glömmer att den existerar – och plötsligt slår den till igen. Utan förvarning, utan logik. Det är bara att tacka, ta emot och vila.

    Fakta om yrsel – vad händer egentligen i kroppen?

    Yrsel kan bero på många saker, men vanligast är att den kommer från innerörat – vårt balansorgan. Några vanliga orsaker till yrsel är:

    • Kristallsjuka (BPPV) – små kalkkristaller lossnar och hamnar fel i innerörat, vilket leder till kortvarig men kraftig snurrkänsla när man rör huvudet.
    • Lågt blodtryck – särskilt när man reser sig för snabbt.
    • Stress och utmattning – påverkar balansen mer än man tror.
    • Virus på balansnerven – kan ge kraftig yrsel i flera dagar.

    Råd vid yrsel:

    • Res dig upp mycket långsamt.
    • Sitt stilla en stund innan du reser dig.
    • Undvik plötsliga rörelser.
    • Vila – mycket!

    Att acceptera att dagen inte blir som jag tänkt

    Jag är en person med tusen små planer. Men idag får jag tänka om. Inget ska bli gjort. Det är bara att acceptera. Grannen håller dessutom på att asfaltera sin uppfart – ett ljud som normalt inte stör mig, men just nu känns det som om varje liten ton ekar i huvudet. Men de ska väl ha rast någon gång. Och bli klara. Någon gång.

    Det här är en sån dag då jag inte styr själv. En dag som bara är. En dag som inte blev som jag ville. Men jag övar mig i acceptans. Det är inget jag måste gilla – bara något att stå ut med.

    Ensam hemma med en snurrande värld

    Lite olustigt är det, att vara helt ensam när kroppen sviker. Men samtidigt är jag glad. Jag är hemma. Inget är akut. Inga tider jag måste passa. Ingen stress. Bara jag, min pyjamas och ett mjukt täcke som skyddar mot världen. Det är faktiskt okej.

    Visst var det dumt att jag la i en tvätt i morse. Jag tänkte att jag skulle hänga ut den. Ute får vänta. Men tvätten… ja, den får väl hängas inne då. Små måsten som får gå långsamt. För just nu är långsamt mitt tempo.

    Att skriva är min uppgift idag

    Ute skiner solen. Trädgården lockar. Men den får vänta. Jag ligger här med slutna ögon och låter tankarna vandra. Jag skriver ner det som rör sig i huvudet. Det får vara dagens uppgift. Och jag är nöjd med det. För igår kunde jag inte ens det.

    Att skriva blir en slags vila. Ett sätt att ändå vara kreativ, även om kroppen strejkar. Jag behöver inte ens kolla stavningen – programmet hjälper till. Och tur är det, för jag stavar som en kratta gräver.

    Slutord – ibland är det bara att stanna upp

    Yrsel påminner mig om något viktigt. Att vi inte alltid styr. Att kroppen ibland säger ifrån, oavsett våra planer. Då får man stanna. Andas. Vänta. Och låta världen snurra klart.

    Så idag är jag inte den som gör. Jag är den som vilar. Och det får vara nog.

    Önskar dig en mera aktiv dag än den jag har. Ta hand om dig och tack för att du besöker min blogg. Malix.se

    Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller. 
    **Hur ser din dag ut?**  
    Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du också tid för lite vila, trädgård eller något kreativt idag?

    Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.  
    Eller skicka ett mejl till mig på: **carina@malix.se**

    *Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.*  
    **/ Carina Ikonen Nilsson, malix.se**

    #yrsel #egenomsorg #sjukdag #vila #acceptans

Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson

Malix.se

Jag föredrar att kalla mig impulsiv .

Hoppa till innehåll ↓