Kategori: Malix

  • En kall grå isande dag…..

    Jag föredrar att kalla mig impulsiv går att beställa på liten upplaga. se.

    Då är morgonsysslorna klara.  Hade tänkt spara tid för att gå hem tidigare från jobbet idag, and så blev det inte. Många samtal att ringa ändå fick jag gå hem utan att uträtta det jag hade föresatt mig.  Samtal på samtal ändå en otrevlig känsla i magen om att jag kunde gjort mera.  Är det kvinnligt? Är det dålighetskänslor av sviktande självkänsla eller är det bara koas och dålig framförhållning.  Redan i morse fick jag indikationer på att det så omtalade vaccinet är slut på vissa ställen i kommunen. Jag blir förundrad hur det kan vara så??? Redan i somras började man prata om det. I media och överallt.  Nu äntligen börjar  det ramla in lite vaccin och då man första dagen börja klura ut hur det skall adimistreras till befolkningen och  olika riskgrupper så börjar det ta slut?? Hur vem har så dålig planering? Vet ingen hur många människor det finns i sverige?  Vet inte kommunen hur många som bor och ska ha vaccinet i denna kommun?

    Nu är det inte så att jag sitter här och funderar på det för egen del för jag har  lyckats trolla på mig en kraftig förkylning med tillhörande feber och lite annat smått och gått. Så även om jag skulle ta mig till de olika instanser där man får det omtalade vaccinet så har jag fått klart för mig att jag inte skulle få det just nu.  Man får inte vaccinera sig då man har infektion i kroppen.  Jag till och med andas ut i denna stund för sen skriverierna började så har jag funderat och funderat.  Är livrädd för sprutor och den lilla forskning som finns om vaccinet gör mig orolig.   Någon artikel som jag läste i somras handlade om nevuropsykiatiska funktionshinder.  Och den delen av mina tillgångar behöver liksom jag inte spä på med lite till.  Har ju redan lite för mycket av tillgångarna inom de spektrumet.

    Men Igår hade jag tankar om att idag gå dit, thumb eftersom jag redan i förrgår och igår kände föraningar om förkylnings symtomer ringde jag och frågade igår. En lättnades suck av samtalet då hon sa att nej inte om du är sjuk då får du inget vaccin. Dessutom ville hon att jag kollade upp det med concertan om det skulle vara något hinder.

    Huvudet spränger orkar inte sitta här mera nu ska vaddera och kurera mig med panodil och mitt dun täcke.

    Lev idag och njut  själv ska jag vila, läsa bok men då inte min bok utan någon annan…..

  • Idag fick jag sova…..

    Maken stängde dörren och lät mig sova, hospital healing ändå vaknade jag vid tio i sju.  Kaffet brevid mig och just läst komentaren från mitt förra inlägg. Blir inte klokare av det är man i riskgruppen om man äter concerta?  I så fall varför har ingen meddelat mig det?  Men nej det kan inte vara en riskgrupp utan då inbillar jag mig man antingen har nån form av astma eller något mera. Kanske är det så att jag drar ner rullgardinen för att vägra se. Jag har ju en sådan tjänst som gör att jag ska ha vaccinationen för att inte smitta andra.  Men känner  ge mig ett nytt jobb långt ner i källaren så slipper jag vaccinera mig.  Eller hmmm hur vuxen är jag? Självklart borde jag inte sitta här och fundera i motorvägs fart, clinic självklart med omtanke på de som jag jobbar med borde jag snällt inställa mig på den utsedda platsen och låta dem vaccinera mig så jag slipper den beryktade kultinghostan. Frågan är bara om jag är så pass klok, om min klokhet övervinner rädslan. Ännu är denna episod i framtiden och jag önskar inget hellre än att den låg i baktiden.

    Nytt även på Malixskrivpuffsblog.

  • Gör det ont att vaccinera sig för kultingfebern?

    kvällen, prostate Rött te blev det idag.  En trevlig stund med min son efter att jag intagit två alvedon.  Sovit middag i dag. Är fortfarande trött och sliten. Ont i halsen och en huvudvärk som inte är av denna värld.

    Den beryktade baconfeber vaccinationen  har nu anlänt till oss i våran kommun. Men får man ta den när man redan e sjuk måste man inte vara frisk för att ta den? Just nu vet jag inte sånt. Idag på dagen var jag helt övertygad om att jag skulle ta den sen när jag fick klart för mig att den kan tas på onsdag blev jag en fegis igen.

    Tror faktiskt inte att jag vågar, nurse nu handlar det inte om  biverkningar och sånt utan för själva sprutan. Jag är livrädd för just sprutor och hmmm man borde kanske ta den men har inte en aning om jag vågar………. finns det någon som har tagit den så vill jag gärna veta … Gör den lika ont som stelkramp? Blir man sjuk? Hur kändes det, hur ont på en skala????

  • Concerta och morgonkamp

    Nu finns det inte så många böcker kvar i lager  men ännu går det att beställa: Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

    Idag har vi möte på jobbet. Dessa möten är mera än livsnödvändiga för oss eftersom vi arbetar ensamma och endast träffas varannan vecka.

    Tabletten är intagen ändå känner jag hur det kryper i kroppen och hur jag får lägga band på mig själv för att inte falla in i dåligt morgonbeteende. Här just dessa situationer är balansgångs övningar på hög nivå.

    Att liksom hela tiden prata med mig själv om att nej låt det inte bli vad de vill är ju mera medveten om att vi är tre som försöker hålla oss igång för att vakna till och hålla oss vakna. Vissa morgonar är värre än vanligt idag är en värre en vanligt dag misstänker att det inte bara är så för mig för sonen håller på att sjunger hela tiden, health och  lillsonen har redan tjatat för att få igång nån av oss. Eller inte nån av oss, det är mig han är medveten om att han kan få igång.

    Det känns som en seger varje morgon då jag lyckats hålla ut eller inte brusa upp.  Nu inser jag att även denna morgon är en morgon i segertecken då jag nu känner att tabletten igen fått mig att vakna till utan explosion.

    Nytt inlägg på malixskrivpuffsblogg som är hämtat från skrivpuff

  • Jag längtar hem, Jag längtar ner till mitt GBG……

    Fast jag vet att götet är kallt och djävligt just nu.

    Så sitter jag här och letar febrilt efter bostad. Vi är ju en stor familj 6 personer och den hyran blir inte roligt att betala. Dessutom så vill jag att mina barn ska bli mera vuxna innan vi flyttar. Det finns så mycket i staden som lockar för nästan vuxna människor. Inbillar mig även att barn som vart så skyddade och bott på landet som vi gjort har mera gropar att falla i om de flytta till stan.

    Men jag vill, sick jag vill. jag vill så djä….. mycket ner till stan. Bara att få handla på saluhallen gå förbi te bodar på vägen hem, troche springa på bio bara strosa runt i slottskogen.  Ta en glass på lejonet och björnen. Åka till Askim mitt i vintern för att bara känna vinden.  Jag längtar och vill men inser att det får bli om några år, dessutom har vi ett hus att sälja innan vi kan ge oss av.

    Kanske är det till och med så att jag inte fixar stan, det kanske är förmycket liv, många människor och inte alls som jag minns det. Den råa luften som piskar in från havet är kall i gbg den kylan har vi inte här uppe. Slasket den sörgan som jag kallade snö då jag var gbgare är inget jag upplever här. Vi har oftast vit snö i massor som ligger en stund.  Sommaren  här uppe är inte akut utryckning klockan sju på morgonen för att få plats.  Här kan jag komma på att jag vill bada klockan tolv ändå kan jag få en bra solplats. När vi har kö på ica så är det fyra före mig, då öppnar det även en kassa till för att inte man ska behöva vänta för länge.

    Det finns fördelar med att bo här som vi gör nu, men ändå så nästan jag går sönder när jag tänker på hamnen, kanalen, paddanbåtarna som jag aldrig åker ändå, spårvagnen, statsbiblioteket konstmuseiet och allt det andra där nere i min stad.

    En vacker dag ska jag åter igen befinna mig bland alla dessa cafeer och tebodar, fast då kanske jag inte ens uppskattar det  så som jag just nu längtar efter de…….

  • Att vara underverken som vi egentligen är…….

    Idag när jag vaknade vid halv sju var jag trött, pill gick till och med och la mig igen.”det händer nästan aldrig” .  Vaknade inte från 8 igen då med lite smal dov huvudvärk. väckte lillkillen som måste upp. Fixade katten och kaffet, sitter nu och vaknar till framför min lilla dator.

    Nu behöver livet återvända till mig igen, det vanliga livet. Livet utan ord och frågor, behöver göra alla de där borde göra sakerna nu egentligen borde jag gjort dem för länge sen. En sådan där förlänge sen sak borde gjort den för va tre år sen, blev gjord igår, nu handlade det om att byta fack från seko till kommunal.  Vet inte ens om det gjordes rätt för man skulle skickat med något intyg men jag viste inte vilket intyg det var så  papperna kommer säkerligen komma tillbaka till mig.

    Igår gjorde jag något roligt också. På en stund av en kvart bestämde jag mig för att åka till Trollhättan träffa en gammal arbetskamrat som jag inte träffat på tre fyra årsen.  vi gick ut och käkade mat.  Fläskfilé med kantarellsås blev det och tre fyra timmar bara prat.  Trevligt är bara ett förnamn på denna eftermiddag, utom ordentligt trevligt är ett mera användbart ord.  Blev uppfylld av energi och kraft av våran lilla eftermiddags lunch fika stund.

    Det är så spännande att träffa människor och bara prata,  att träffa någon och vara den man egentligen är att få tillåtelse att vara den man egentligen är hela tiden fullt ut.  Vi blir  vackrare i sådana stunder när vi ger varandra möjligheter att vara de underverk vi egentligen är. Vi borde leva så jämnt och alltid.

    Vår värld skulle vara vackerare hela tiden om vi själva gav oss tillträde till att vara oss själva hela tiden och alltid.  Mig har det tagit 40 år att fatta det, tycker det är sorgligt samtidigt som jag inser att det finns de människor som aldrig fattar det, de finns de människor som lever ett helt liv utan att förstå att de är underverk och duger som de är, Livet blir så mycket härligare att leva när jag är jag. När jag vågar visa mig som jag är…………

    Nytt inlägg på malixskrivpuffsblog

    Denna länk är  Boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv

  • Vackert det är Vackert

    Vissa ord gör och berör mig långt in i ryggraden ord som just nu  fått lite guldkantat skimmer om sig är från en kvinna som läst min bok ”Jag föredrar att kalla mig impulsiv”

    Tror att orden kommer att finnas med mig länge om inte för alltid.

    Vacker och åter vackert.

    De underbara orden som fanns på min FB idag gjorde mig glad:

    Läst Din bok nu. Med två AD/HD+dyslexibarn samt make och syster med AD/HD och ett barn med Asperger är jag den onormala här. Fast jag misstänker vissa drag hos mig också utan autoban i huvudet intalar jag mig. Är bara en konstnär…hmmm. Hoppas fler får äran att läsa detta konststycke till bok med en bra del fakta. DU ÄR HÄRLIG!!!!! P&K GQ

    Läser Din bok nu, sovaldi sale är på s.50. Stryker under något på nästan var sida som jag känner igen. Din bok är VIKTIG var håller de stora förlagen hus? P&K GQ

  • kollar inte så ofta

    men såg just att jag  tjänat runt 600 kronor för att ha reklam från Double.net

    helt okey för mig då funkar det ju

  • En ny dröm

    men inte hel ny. Jag misstänker att jag nu bygger en ny dröm. Jag vill ut och träffa människor, viagra idag när jag vaknade tänkte jag på en kvinna som jag träffade för ett tag sen. Den tanken gav mig en saknad av en lista som jag väntat på. En kvinna som berörde och som finns i tankarna ibland. Hur mår hon vad tänker hon. Hur känner hon?  Jag skulle vilja veta mera. Min nyfikenhet och min impulsivitet ger mig funderingar på hur jag ska få veta.

    Samtidigt som jag nu är väldigt trött, health väldigt off. Min bok har tagit kraft ifrån mig, inte i stunden då, men nu. Inte heller går tankarna i motorvägsfart att stoppa, rädslan över att blir ratade och sparkad på finns där. Rädd för omdömen av andra. Rädslan för att andra ska tycka att boken är helt fel, tokig och intesägande.  Samtidigt som jag faktiskt inte kommer att ta till mig ratningar.

    Jag är stolt, jag gillar mig och min bok,  de läsare som inte tycker om den eller inte hittar något som berör dem. Kan jag bara säga: Förlåt men då skrev jag inte den till er.  Då var det inte till dig som jag skrev den.

    Jag skrev den för att jag är så innerligt trött på orespekten, och den skeva attityden som jag, mina barn blivit bemött med i livet.   Jag skrev den för att vi behöver förändra, bli mera medvetna få mera acceptans  för det som inte är fyrkantigt.

    Jag kommer aldrig att acceptera kränkningar och Den tillåtna mobbingen som vi idag rycker på axlarna åt, Aldrig. Vi är alla människor, vi är alla människor med känslor och vi är alla värda att få vara som vi är, jag kräver inte av dig att du ska förändra dig och bli mig,  men jag kräver av dig att låt mig vara som jag är, jag trivs med mig

    Jag till och med gillar mig,  min impulsivitet, mina tokiga ibland lite roliga konstigheter. Jag likt dig avgudar mina barn, i mina barn finns tillgångar som andra vill skala bort förstöra och robotisera.  I mina tankar inbillar jag mig att människor med neorupsykiatiska tillgångar inte går att robotisera. Vi är mera levande i tanken, känslan.  Vi reagerar, exploderar i sammanhang där vi inte får vara de underverk vi är.

    När jag mött de andra underverk utanför min dörr som har liknade diagnoser som jag själv har.

    Blir jag salig, helig och utan att ens reagera eller reflektera känner jag kärlek.

    Kärlek den första gången jag gjorde det var men min nyfunna tvilling, hon min tvilling som bara finns. När jag möter likasinnade så behöver jag inte förklara inte heller försvara för vi har i alla fall lite lika tänk,  i alla fall lika snabba tänk,

    Ojdå, Vart tog drömmen vägen ännu en gång seglade jag ut på ett annat farvatten men sånt e det sån är jag, Livet  är sånt ibland flyger tankarna åt ett annat håll

    I alla fall i mig……..

    Har även i dag gjort en ny skrivpuff´s utmaning, den finns på min skrivpuffarblogg, Prova du med  det är inspirerade och utvecklande i massor. Här är dagens utmaning på skrivpuff.

    Boken kan du Beställa här: klicka på boken så kommer du till Liten upplagaImpulsivIkonen

    /Malix.se

  • Tankar i morgonen

    En morgon, see en kopp med kaffe.

    Igår var en stor dag, recipe en dag som jag alltid kommer att minnas. Då höll jag för första gången min bok i handen, patient just vi paket utlämningen höll det på att bli problem.  Skulle tydligen inte hämtat det från klockan fem enligt ett sms. Nu vart det så att jag redan dagen innan kollat upp var paketet var, min make hade varit där redan i går morse för att fråga när det skulle komma in lämnat telefonnummer så de kunde ringa när paketet kom in.  så när jag kom dit fanns hade jag inte smset som skulle verifiera att jag var ägare till detta paket.

    Kände i stundens hetta att nu brinner jag upp men sansade mig gick ut och hämtade min make som satt i bilen.  När jag kom in igen så var  berättade de att de kunde fixa det ändå genom körkorts-nummer.  Jag hade uppskattat att de sagt det med en gång för just då när de innan berättade om sms eller papper de måste ha. Då blev de krig i mig. Nu gjorde de inte fel men för mig som reagerar ibland utan att jag ens fattar det själv. Min strategi att gå ut till min man så att jag slapp tappa mitt ansikte.

    En kvinna som jag träffat några gånger som redan i våras fick veta om min dröm kom i affären, hon två personal från Preem, min make var med och delade min upplevelse att se mitt manus som förvandlats till böcker.

    Kvinnan köpte självklart en bok, som jag signerade hmm hur gör man sådant, inte en aning skrev hennes namn och mitt plus datum.  Får nog gå en kurs i alla fall ta reda på hur man gör. För jag skulle vilja göra det i alla mina böcker. He he he vet ju inte en vem som köpt dem så det kan ju bli svårt.

    Efter det gick jag till posten och inhandlade kuvert frimärken,  lämnade en bok till min Favorit- pojke som fick vidarebefordra den till sin mamma som inte var hemma. Åkte till mitt jobb där en av mina arbetskamrater fick de ex som hon ville ha.

    Hem skrev adresser på två av kuverten en till kvinnan i Stockholm som korrekturläst mitt manus, en till min Inspirationskälla som redan för två år sen inspirerade mig utan att hon ens visste det själv.  Idag är hon en ny vunnen vän, Jenny Ström  Hon föreläser och har en fatastiskt förmåga att vara lika distanslös som jag.  Dessutom så har hon  varit mig till hjälp nu i Min bokdebut hon ska även visa min bok ute bland människor ut på sina föreläsningar. Jag tror inte jag skulle kunna få bättre reklam än så.

    De finns en kvinna som jag saknar i just detta ögonblick, en kvinna som alltid i hela min uppväxt från och till funnits i min värld. Min Barndomskamrat henne jag delade allt med sen 13 årsåldern, en Konstig och fruktansvärd situation för några år sen gjorde att jag inte hade någon kontakt med henne. Är rädd att denna relation aldrig kommer att repareras, jag svek i situationen, just då trodde jag att jag inte hade något annat val.  Idag vet jag inte och idag önskar jag att situationen hade sett annorlunda ut. Jag skulle vilja ge henne min bok. Men saknar mod till det.  Förlåt vännen jag skulle vilja sitta hemma hos din mamma och dricka te i mörkret te´t smaker aldrig så bra som det gjorde hemma hos din mamma. Jag inbillar mig att det var sällskapet som gjorde smaken.

    Idag ska även min Gamla farmor och mamma få boken, Eller få hmm nej de ska få köpa den. Om jag inte blir av med alla böcker lär jag gå i förlust. Har inte obegränsat med pengar. Men tårta till farmor ska jag ta med Jag är innerligt tacksam för att denna stund blev till. Min farmor är snart 85 år gammal hon har väntat på min bok och har frågat om jag trodde hon skulle få uppleva denna stund. Herre gud tårarna bränner innanför ögonlocken nu tårar av lycka men även av sorg för jag är innerligt medveten om att min gamla farmor nu lever på lånad tid.

    Lev nu just idag, det ger mig upplevelser i stunden just nu .

    Tack.

    skrivpuffen finns här