Kategori: Malix

  • ÖDMJUKHET, TACK TILL ER ALLA SOM LÄST ELLER LÄSER MIN BOK

    har nu under 40 minuter försökt få till en skrivpuff, recipe Idag går det verkligen inte har inga ord kvar känns det som. Dessutom inget ämne som passade mig.  Idag var det svårt.

    Hela mitt skrivbord är fullt av göra saker. Vet inte riktigt hur jag ska börja, eller vad som skall till för att jag ska göra dessa saker. Hur gör andra?  Vad är det som gör att alla papper bara ligger i olika högar hos mig.  Självklart är det jag som lägger dom där, självklart är det jag som borde göra annorlunda. Men hur gör man annorlunda? Hur får man struktur på pappershögar?  Mitt skrivbord är en liten sekritär, ett lärlingsprov av en kille som jag kände under tiden jag bodde i Bergsjön.  En kille som ofta kom till vårat gatukök och handlade. Vet inte hur eller varför vi köpte denna sekritär. Men då tyckte jag den var fin, fin är den fortfarande. Men det är inte ett effektivt skrivbord inte så mycket plats. Kanske är det just det som är vitsen som just nu är så ovissen.  Är inne i förändringstankar igen. Bara jag ….. ni vet alla de där Om bara jag får eller gör med mera om bara frågor.  Då sker mirakel. Då blir det ordning på mitt skrivbord.  Det är ju att lura mig själv, jag inser att det står för något annat.  Det handlar inte om skrivbord eller andra saker än att jag behöver lära mig struktur, behöver lägg in papperna redan första dagen då jag har dem i handen.  Kanske räcker det med att skaffa olika fack för olika papper.  Eller en pärm med flikar i som gör att jag har mera ordning på alla papper och viktigheter som annars försvinner.

    Mitt förra inlägg fick en kommentar, vilket inte är ofta.  Denne underbarhet bloggar även hon och idag var det en väldigt vacker bild på min bok i hennes blogg.  Det känns helt otroligt nästan overkligt, att det finns en massa människor runt omkring ute i verkliga livet, som läser och har läst min bok. Jag blir ödmjuk inför denna tanken, det känns konstig nästan overkligt, stort och fantastiskt. Att jag där till fått trycka upp en ny upplaga av boken, är ännu mera fantastiskt och overkligt. Undra om jag någonsin kommer att komma i fatt denna upplevelse fantastiska känsla.

    Vill passa på att tacka till ALLA som har lagt ner tid på att läsa min bok. Det hade varit spännande att få ta del av era tankar och upplevelser av min bok.  Även om jag inte får det, så är jag tacksam och ödmjuk in för att ni tagit er tid att läsa den.  TACK!

  • KBT ska ta bort lite basiller

    Idag bar det av till Gbg. Där träffade jag Kvinnan som är ett ljus i mina ögon, pilule underbarheten själv är hon. Redan då jag för första gången såg henne, generic så hittade jag hennes ljus, hon formligen strålar. För varje gång jag träffar henne blir hon bara vackrare och mera underbar. Även om vissa saker är mindre bekvämligheter så är dessa obekvämlighets ord ändå nödvändiga och självklart rätt. Hon vet verkligen vad hon pratar om och  på något finurligt sätt utan egentligen känna mig mera än andra som finns utanför våran familj,så på ett konstigt sätt känner hon mig mera än jag själv gör.

    Om nu min make känner mig  mest, så ligger hon inte långt efter.  Inte så att hon vet mina innersta tankar nej det gör hon inte. Inte ens jag gör det, men hon känner till vad det är som blir problem för mig, i mina små mindre bra egenskaper i tillgången adhd.  Hon vet på ett förunderligt sätt vad det är som ställer till det.  Hon vet varför det i vissa fall blir så jobbigt med vissa saker. Nu är det tur att min kära make, var med  idag. För då kan jag inte smita undan så lätt, utan i dessa sammanhang är han inte den där smidigheten som jag skriver om i min bok. Utan då minsann då visar det sig att han lider av samma underliga förmåga som jag i  ärlighets uppriktigheter.  Skulle jag varit där själv, så hade inte problemet blivit beskrivet lika mycket och så nära sanningen som idag, för i min värld är detta problem ett normaltillstånd.  Jag har lite svårigheter med basiller, eller egentligen inte så lite svårigheter  ganska mycket egentligen.

    Basillskräcken  har liksom tenderat att överta lite mer och mer i min vardag. Fobin hittar lite  nya infallsvinklar och söker sig vidare in i krångligheter.  När jag var mindre frågade jag inte om sista eller jag kan väl få smaka. Frågade någon mig om det fick smaka så fick de det som var kvar.  Idag när jag är vuxen  verkar det som om  bacillerna har hittat nya  mera avancerade områden.  Allmäntoaletter handtag, spolknappen på toan, räcken, allt som kan tänkas var okända bacillusker på. En diskad kopp som inte är diskad av mig, diskas av mig. På något sätt har lite dessa små rädslor blivit större och tagit större del i min vardag. Har lite hittat system eller ritualer för att undvika bakterier.

    Den senaste tiden har det blivit lite värre, inte så att hela mitt liv har förändrats, men ser hur jag lägger mer och mer tid på att inte utsätta mig för dessa inbillade faror.  Idag pratade vi om det hos kvinnan, som känner mig så väl, inte mig men min lilla adhd gen, hon nickar och nickar i diskussionen.  Jag tycker ju mitt sätt att hantera allmänn toaletter och vattenkranar varit friskt, men ser hur det kanske inte riktigt är det. Jag börjar med att städa toa stolens alla kontakt ytor handfatet, den lilla knappen till tvåldosetten och tar bort en massa papper som jag inbillar mig kan vara smittat.  Där efter tvättar jag händerna tar pappershandukar torkar händerna stänger av kranarna med pappret, låser upp dörren med pappret och öppnar den med pappret.  Det är lite av Magnus Uggla fobi över mig.  Nej nu gäller det att träna mina tankar i att slippa alla dessa små konstigheter.  Den underbara kvinna ska hjälpa mig med det.

  • Nyttigheter som jag har lättare för att ta

    idag ska jag till GBG.  Bara över dagen under tiden barnen är i skolan. Därefter får vi se vad dagen har med sig.  Kanske blir det jobb i någon timma kanske inte.  Jag har efter min systers rekommendation börjat ta en matsked linolja var dag. Smakar inte speciellt gott  lite kväljning efteråt men jag inbillar mig att jag redan ser tecken i mitt ansikte om att oljan är nyttig dessutom verkar det som värken i mina händer försvinner.  Kanske är det bara inbillning men det känns som det hjälper. Det gäller bara för mig att stå ut med smaken, online lite vidrigt är det en konstig beskt lite härsken smak upplever jag det som.  Jag har ju lite ont av sådana saker skulle inte ens kunna dricka lite varm mjölk, diagnosis eller gillar inte mjölk överhuvudtaget.  Dricker oftast vatten. Fast nu har jag även hittat en favorit dryck i affären de här nya vitamin drickorna. Gillar inte priset men smaken är jätte god. Att det sedan är lite vitaminer och mineraler i är inte illa. Köper ju ibland olika vitamin tillskott men glömmer oftast av att ta dem. Så kan jag få i min kropp vitaminer genom dricka så är det ett plus. Innan köpte jag  Mer drickor. Nu gäller de nyare drickorna som har lite zink,magnesium och lite andra vitaminer.  Dessa drickor smakar lite som Mer drickorna fast lite godare, tycker jag.  Vitamin Care heter drickorna den röda Grapefrukts smaken gillar jag mest.  en Matsked linfröolja  ger mig en Vitamin Care dricka , då blir det ett värde i matskeden med den mindre goda smaken av linfrö oljan.  Om jag inte minns helt fel så tror jag att någon rekommenderade denna olja i sambandet ADHD också,  någon kostföreläsning jag var på angående ADHD.  Något om att utesluta vissa födoämnen i kosten så skulle Koncentrationen bli bättre.  Men det är så många föreläsningar jag varit på och ibland blir det ihopblandningskaoser av allt. Ska läsa om det senare för att reda ut mera.

  • Vi har anställt ”någon”

    Dag är åter kväll, illness helgen har gått åt till att arbeta. Mitt arbete tar kraft av mig, mina tankar snurrar i 180 i flera timmar efter jobbet.  Bäst är att sova en stund,  så slutar tankarna att snurra.  Nu är jag ledig i några dagar, men två av de lediga dagarna går åt att återhämta mig.  Nu vet jag inte om det kommer att bli så,  för antagligen kommer jag att få gå in en timma extra varje dag, tills jag går på igen. Känns lite som ledigheten försvinner, men för att vi ska kunna reda ut vårat jobb,  få humanare arbetsförhållanden, då måste något till,  någon får göra en utryckning så att det övriga i verksamheten flyter på.  Ojdå ser att vi just anställt en någon och denna veckan är någon kanske jag. Situationen just nu är ohållbar, skulle det vara så att vi fortsatte som vi gjort i veckan som gått. Tror jag att vi alla hade tröttnat, inte orkat. Ett evigt jagande, en massa arbetsuppgifter har tillkommit över det vanliga som vi inte ens innan hann med. Något behövs göras så att situationen blir hållbar, så att vi känner när vi går utanför dörren och slutar vårat arbete,att nu är jag ledig nu  kan jag  gå hem vara ledig.  Nu  efter dessa meningar  har jag lovat mig själv, att vara ledig, nu på dagarna ska jag ägna lite tid åt att skriva igen, har lite liggandes och många ord som ligger och pyr inom mig. Dessutom ska jag klura lite till på företagsnamnet, det skulle ju till lite extra bokstäver för att registreras.  Fantasi brukar jag ju vanligtvis ha, den är inte hemma just nu, så denna kväll  ska ägnas år att bara vara ledig.  Dessutom är det ju Söndags kväll, återskapning av skolrutiner och lite sånt in för morgondagen.  Mest av allt skulle jag önska mig ett par timmar i badkar. Tyvärr saknar vi det, vi slängde ut badkaret för några år sen och har endast dusch. Hur mycket ångrar jag det just nu??? Fast när vattenräkningen skall betalas känns det ganska bra.

  • Reflektion

    en sumrering av dagen. Idag var det en bra dag på jobbet. Allt har flutit på i ett lugnare tempo än innan. Jag känner till och med att jag hunnit med det jag ska göra. Inte beror det på att jag varit mer metodisk och arbetat snabbare, doctor nej det beror i stället på att det varit mindre att göra.  Har till och med hunnit med att ta rast på riktigt.  även gjort lite extra sånt som inte annars hinns med.  En bra dag utan stress, en bra dag för min själ, samvete och mina tankar. Idag behöver jag inte blunda och vakna mitt i natten  för att skriva upp något som jag måste göra imorgon när jag vaknar.  Mitt samvete säger inte heller att du borde gjort mera för jag gjorde allt som jag skulle och lite till. Sådana här dagar är guld värda för mig och min mindre bra stress symtom. Dessutom glömde jag inte mitt lilla krumilur piller i dag, Concertan intogs med en gång jag vaknade….. För mig är det bra dagar.

  • Vänner……..

    vaknade senare än vanligt idag. Snart till jobbet igen. Börjar vid halv elva, for sale slutar i morgon klockan 14.  Igår ringde jag upp en kvinna som jag inte pratat med på länge, buy det är lite konstigt med vissa människor, för även om det är lång tid mellan varven, så börjar man nästan diskussionen där den förra slutade även om det är två år emellan varven. Så är det när jag pratar med henne på ett underligt sätt, bara jag känner henne och hon mig.  Hon bor egentligen inte så långt ifrån mig, men fast ändå bara vi pratar om att träffas men det blir aldrig av. Jag tycker mycket om henne,  ändå får man liksom inte till det där att bara åka iväg. En fika eller bara ett hej. Inte kan det väl vara så att tiden inte finns?

    Är jag verkligen så upptagen?

    Varför tar jag mig inte i kragen, ser till att vi träffa?  Vad beror det på att det lilla mötet aldrig blir av?

    Jag vet inte vad det är som gör att jag inte hinner, För hinner det vet jag att jag egentligen gör.

    Efter samtalet igår så lovade jag mig själv, att faktiskt ta tag i denna relation, för min vän är verkligen en kvinna jag tycker om. Jag beundrar hennes mjuka kloka sätt att vara. Hennes ord och tankar är tankar och ord som jag gillar. Jag ringde henne för att jag själv ville berätta om min bok, att jag personligen ville berätta om varför och hur vad mitt syfte med min bok är.  Även hon hade spännande saker att berätta, hon utbildade sig igen, hon skulle snart åter igen bli mamma. Mamma ett litet knyte skulle finnas där, ett barn som snart ska ta sina första andetag, uppleva världen och lysa upp med sin närvaro.

    Med denna kvinna kan jag vara ärlig, jag vågar vara mig.  Vissa människor betyder mera för mig än andra, hon är en av dessa.   Vissa människor bara finns där, är små änglar som bara sprider ljus runt sig. Denna tjej är en sådan människa. Hela hon lyser, har sitt egna ljus.

    Nej, nu ska jag verkligen ta tag i det, jag vill verkligen träffa henne.

    Tack vännen för samtalet igår dina ord bor och stannar kvar lite extra i mig. Dina ord är så kloka. Nu ska mina ord inte bara bli ord utan även handling.

    Men hmmm finns några men, Så som att: jag ska bara……….. Men efter jag ska bara. Så tänker jag se till att vi äntligen träffas en dag ……

    Nu ska jag bara skriva skrivpuffen för dagen sen iväg till arbetsplatsen………..

  • Företagesnamnet behöver lite bokstäver HAHAHaaa

    har idag fått bakläxa på mitt företagsnamn, drug de vill ha några andra bokstäver till det.  Det tycket jag är lite komiskt. Som om inte mina egna bokstäver skulle räcka till det behövs några extra, no rx  vissa får man gratis andra behöver man lägga till.

    Ska klura lite på hur det ska bli till på namnet. Ser ljust på framtiden böcker säljs hela tiden den andra upplagan snart klar, men även den minskar i antalet böcker.  Det här är nog det mest spännande jag har gjort. En kittlande känsla i magen hela tiden.

  • Tom

    äntligen hemma igen har dessutom vilat mig en liten stund.  Mitt arbetspass tog på krafterna.  Känner mig sjuk igen men jag misstänker att det nog är tröttheten. Imorgon ska jag dit igen, cialis jobbar då tills på söndag.  Skriver mera sedan orkar just nu inte mera har även glömt min lilla tablett idag den känslan jag nu har i kroppen är sövande surret i huvudet gör nästan ont.

  • klokheter i meterhöga längder

    Idag ska jag jobba igen schema förändringar är det just nu, medical istället för tre börjar vi nu vid halv ett.  Jag har lite svårt när rutiner ändras och vill gärna ha fullkoll på vad förändringarna kommer att innebära. Just nu har jag inte det, men redan imorgon när jag går hem från jobbet kommer jag att vet om de nya förändringarna och dess innebörd. Jag gillar formligen älskar rutiner och riktlinjer om hur det ska vara och hur det ska bli, samtidigt som jag inom mig vantrivs  med samma läge hela dagarna.  Är det samma för länge blir jag orolig, förändrar saker bara för förändringens skull.  Blir det för inrutat måste jag till med saker som gör  det annorlunda.

    Möblera om är en sådan sak,  nya intressen eller ett gammalt avlagt intresse som  kommer fram igen är sådant som jag måste ta till i tristess.  Min make och jag hade en diskussion här i veckan om just det.
    I våran källare står det tre stycken köksbord,  i köket har vi ett som stått där nu i tre eller fyra år.  Jag gillar inte vårat nuvarnade köksbord utan det köptes in för att vi ett tag var åtta stycken ivåran familj. Nu är vi bara sex invånare i vårat hus men köksbordet står fortfarande framme.  I omgångar har jag på olika sätt försökt mig på att få till en förändring, till sist våran förra diskussion var min make uppmärksam och klok nog att inse va det handlar om.

    De förlösande orden om att det handlar inte om köksbordet eller finheten i bordet med mera, utan det handlar om dig, sa han till mig.  Fan, va han hade rätt, det är lite skrämmande samtidigt lite bekvämt och tryggt att han känner mig så pass mycket som han gör. Tror till och med att han känner mig mera än jag själv, för han hade så rätt.  Det liksom kryper i kroppen på mig just nu, jag känner hur jag vill ha förändringar för att slippa trisstessen, för att slippa stå ut.

    Bord här eller där spelar inte  någon roll, om jag flyttar runt möbler i alla rum gör inte att oron inom mig stillas. För det är lite så mina omflyttningar och mina förändringar på utsidan är saker som gör nått annorlunda utan för, alla omflyttningar hjälper mig att inte stå ut med stressen inom mig. Jag har då saker att göra,  så jag slipper stanna upp. Hans ord var så sanna, Hans ord och klokheter blev sanningar i mig som hjälpte mig framåt,  och jag la krutet på det som gör att jag måste ta tag i saker som finns inom mig. Det handlade om mig, mitt och jag.

    Även om lösningen inte ännu är på plats och vem vet ett annat köksbord kanske snart står i vårat kök. Så var det viktigt det han sa. För en gång skull lyssnade jag med rätt öra, rätt känslor kopplades på  vid rätt ord.  Det är inte bordet eller möblerna som behöver flyttas om det är jag som måste ta tag i saker som rör till det inom mig.  Jag behöver lära mig att stå ut i vanligheter och vardagliga saker utan att springa runt och flytta om, köpa nytt eller rent av flytta.  Jag behöver gilla läget även om det just nu är ett mindre ha att göra läge,  i våras skrev jag min bok, sen sommaren och höst satt jag ute i trädgården och målade på huset,  nu har jag inget jag  kan pilla med så att det känns det gör att jag vill flytta runt saker, måla om grejja  i oändlighet……..

    Varför är alltid min make så klok? Kanske för att jag just behöver en så klok make för han hjälper mig att lära känna mig sådan som jag är, innan min tablett viste jag inte överhuvudtaget om vad som ställde till det. Idag med tablett  går min makes klokhet in i mig på ett nytt och lärande sätt.

  • Ett litet Brev gör mig underbart lycklig,

    Ett litet Brev gör mig underbart lycklig.

    Idag just nu har det hänt något fantastiskt, and  sitter här med tårar i ögonen, Min bok ”Jag föredrar att kalla mig impulsiv”  och våran lilla dampläkare är orsaken till mina lyckotårar. Jag fattar inte ens att det är sant, det är helt otroligt vackert och underbart enormt.  Jag kan villigt erkänna att det värmer den lilla flickan inom mig. Hon som lyckades mindre ofta ibland. Läkaren, Denne våran fantastiska läkare som vi träffade för många år sen. Bestämde jag mig för att skicka en bok till, Både han och hans fru har läst den. Hans ord om boken gjorde mig varm, det blev kärlek i mig av hans ord, läst brevet ett tiotal gånger, ropade  på min make som fick springa upp för att höra det vackra brevet.  Tänk att denna roliga hjälpsamma läkare, han gillade min bok.  Men det är klart att han ska göra jag har ju skrivit om hans favorit ämne  som är de neuropsykiatriska funktionshinder.   Även om jag bara skrivit om adhd i mig.

    Här blir en massa tacksamhetstankar, glädje-lycko-rus känslor om härligheter!!!!

    Tack för det vackra guldkantade orden de värmde mig.

    Tack för alla vackra känslor som flyttade in i mig, då jag läste ditt brev skulle vilja visa hela världen det, men inte utan att veta om jag får det. Tack för att vi min familj fick förmånen att ha dig som läkare under dessa år, Nästan så att jag flyttar till Gotland för att vi ska få ha dig kvar.

    Tack  vet inte hur jag ska säga tack mera än Tack!

    Även ett stor tack till mig och min modig-het som gjorde att jag vågade skicka iväg min bok enda långt bort till Gotland. Tack även till posten som lyckades skicka den till rätt person.