Tankens kraft på gott och ont.

Jag har jobbat i helgen, tankarna om bad har trängt på i en negativ spiral. Igår på kvällen trodde jag på dom där tankarna, de tankar som sa att jag har badat klart. Det är nu färdig badat, för mig och mina vinterkvinnor i mig. Idag på morgonen satt jag här och tänkte, nej, jag har badat klart för i år. Då kom ansiktet på min kollega fram i minnet, hans ord om, ja du är då en höstbadare, du. Du är ingen vinterbadare. Alltså riktigt tyken vart han, hans ögon visade på ett sådant där vidrigt flin av att du är en looser.

Ibland ger tankar kraft ut över det vanliga. Igår på jobbet var tanken att nej tack. Det är färdig badat. Samtal med kollegan om Loooosern nummer ett. Gjorde valet idag. Nops han ska inte få just det kortet i rockärmen. Jag är minsann ingen looser no,no inte jag,never. Jag är någon som gör, när jag bestämt mig. Bestämt mig har jag, så är det bara. Det är bara att göö.

Fast lite jobbigt var det i morse. Kroppsminnet från fredagen med de nerkylda fötterna som faktiskt värkte, fanns kvar. Kylan jag känt i helgen, satt fortfarande kvar i mig då innan jag åkte. När jag öppnade dörren ut till bilen, vart det kallt. Full värme på i bilen till sjön, jag blev inte varm på riktigt.

Ut ur bilen, in i badstugan. Kylan sved, på mitt nakna skinn. Då hördes en igenkänd röst, från en av mina systrar. Hon sa, vi måste gå ner till sjön, för att se om vi får bort isen. Det kan vara så att vi får åka till en annan plats, där sjön är öppen.

På med jackan igen, vi gick ner till sjön. Hon provade på om det gick att hacka loss isen. Det gjorde det men, det vart ändå så att vi packade ihop våra saker, för att ge oss av till en annan del av sjön. Där vart det inte någon is.

Men där saknades omklädningsrum, ingen badstuga där inte. En picknick bänk, där satte vi oss och tog på våra badskor och vantar. Av med morgonrocken. En klätterställning, fick bli badrockshängare. Kvinnor med badskor och vantar på, vandrar ner till den kylda sjön. Snön som föll, föll på mitt bara skinn. Ett steg ner i vattnet och mina alla kroppsminnen gjorde sig påminda. Några steg till och kylan var som en vägg som inte gick att gå emot. Några steg till och magen var täckt av vatten. Bara att doppa sig.

Mina systrar hejade på, genom att påminna mig om att andas. Dom var redan nere i vattnet. När jag och min tanke äntligen var där dom skulle vara, så var jag i vattnet. Kallt jo, riktigt kallt men ändå lite över tre grader. Jag gjorde det!!!

Jag gjorde det idag med. Jag verkligen gjorde, det trotts allt motstånd. Jag som igår var redo att ge upp. Jag sträcker på ryggen i varje ord jag skriver. Mår gott av att jag inte gav upp! Mår gott av att rynka lite på näsan, nästa gång jag ser min kollega och kan säga hm… du jag badar flera gånger i veckan. Du badade dagen efter julafton förra året, det är inte att kalla sig vinterbadare. Hm jag är stark, jag är modet själv, jag vågar.

Jag gör det jag tänkt jag ska göra, egentligen struntar jag blankt i vad min kollega tänker i fallet vinterbad eller inte. Det här är min och mina badsystars grej. Jo, du J, jag gjorde det igen och jag kommer att göra det imorgon määä. Jag inser min litenhet just i det här. Han bryr sig inte, men hans ord igår gjorde att jag faktiskt i dag. Jag gjorde för att jag inte vill ge honom, att jag gav upp.

Nej nog med mallighet eller vad det här är…

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller. Just nu. Ha en fin fantastisk dag. Ta hand om dig.