Det var jätte gott, att få efter badet. Den varma söta drycken och de goda kexen, med brieost och marmeladen. Just det, smakade ljuvligt, där vid sjön tillsammans med mina badsystrar. WW, jo det blir nog några poäng för det, men det var värt dom poängen i så fall. Idag var det en syster extra, hon har inte badat på några dagar. Idag var hon äntligen, med oss igen. Jag har saknat henne och hennes klokhet. Hon var modig-heten själv idag. Har man inte badat på några dagar, är man mera modig, än oss som badar varje dag. Hon var bestämd i sina steg, idag. När vi gick ner mot badet, pratade vi om vår ovilja som smyger på. Den är som starkast när man har haft ett uppehåll. När hon berättade för en annan badsyster om att hon skämdes över sitt uppehåll, var det då inte någon pardon, Det tycker jag du ska, sa hon med glimten i ögat.
Idag på morgonen hade jag själv ett snack, med mina viljor inom mig. Hon som inte ville, kände sig sjuk, sa hon. Hon som ville hade nog inte vaknat då. -5 minusgrader gjorde att oviljan, fick extra fart, innan jag hann sansa till henne. När sedan viljan hade vaknat till, var hon lite tillmötesgående mot oviljan. Hon kom på att vi skulle ha diselvärmen på, innan vi startade. Hon kollade av en extra gång att vantarna, låg i bilen. Hon såg till att ta på vantarna, innan vi gick ut från bilen ner till sjön. Jag gillar när dessa två kvinnor inom mig samarbetar. När dom är lite mera vänner.
Isen var tjock idag, vi fick banka och slå oss fram för att nå vattnet. Den oas av fritt vatten vi hade i går, var frusen och skärvorna av is var cm tjocka. Campingen hade flera gäster idag, än i går. Tre husvagnar och någon eller några stugor uthyrda. Dom fick se skådespelet i morse, om dom var vakna. Hur vi kvinnor helt av fri vilja. Klädde av oss våra kläder, hur vi med försiktiga steg, närmade oss den frusna sjön. Hur vi som riktiga nordiska krigare, gick till anfall, mot den utbredda isen. Idag var inte jag isbrytaren, min mentor var den som började hacka. Detta för att få till något att gå i. När jag var avklädd, för att gå i. Tog jag över någons spade, började hacka mig fram. Vi blev flera som bröt is. Till sist kunde vi doppa våra kroppar i det nedkylda vattnet. Det var som att bada en drink med is. Bara det att vi inte drack drinken, det klirrade gott när is-skärvorna krockade mot varandra. Fast vi inte drack av vår baddrink, kom den rätta känslan som infinner sig.
Berusningen av härlighetskänslor, energi, kraft och vakenhet. När vi var tillräckligt avkylda efter våra egna preferenser, gick vi upp. Vi badar alla olika. Vissa går ner och går upp. Några av oss går ner stannar kvar, en liten stund. Andra stannar kvar och samtalar, en lite längre stund. Jag är nog någon i mitten måtta. När det börjar kännas stumt i benen, är det dags för mig att gå upp. När vi var påklädda, hade min mentor dukat upp med ljus, glögg och tilltugg. Så mysigt, så härligt mysigt. Vill här passa på, att visa min uppskattning till mina badsystrar. Jag är så glad över att jag får vara en del av ert KASAM. Får vara en, av er. Känner mig så tacksam, över stunden med er. Den ger mig så mycket kärlek, så mycket vi känsla och så mycket sammanhang. Det har blivit en god rutin, för mig i min strävan att bli mera hel.
Efter intaget av fika, tackade jag för mig och sa hej då vi ses i morgon. Jag längtar redan. Men det har börjat gnaga i mig. Den där fika som det bjuds på, den uppskattar jag så mycket. Den säger mig, att det är dags för mig att bidra. Vet bara inte vad jag ska bidra med. Jag är så tom på ideér. Jag som inte bakar, jag som inte är någon sån där- tänka framåt- planerare, vad ska jag hitta på? Något måste jag ju komma på…….
Nog om detta bad, Lev idag just nu, igår finns inte kvar och i morgon är först imorgon. Just nu gäller och just nu är det dags att göra min morgon till en bra dag.
Ha en härligt fin Söndag.