Jo tänka sig det har blivit farmor av mig. Inte utan att jag är lite rädd för jag har höga krav på en farmor. En farmor ska vara allt det där en liten flicka eller pojke vill ha av en farmor och så lite till.  Ni som läst min blogg och läst mina inlägg om min gamla farmor vet att det är höga krav på mig. Då min farmor var precis allt det där man kan önska sig av en farmor.  Så ribban är hög, drugs frågan är bara om jag kommer att nå upp till den.  Men jag ska verkligen göra allt jag kan för att klara av det.  Hur gör man då? Just nu känns det lika villrådigt som det kändes som när jag blev mamma för fösta gången. Då var stegen trevande.  Sakta men säkert växte jag in i rollen, viagra sale men hur ska jag göra nu? Eller ska jag bara låta det komma till mig. Min farmor fanns alltid till för mig, prescription gjorde näringsdrycker, och älskade mig så som jag var. Såg det som var bra och struntade i allt det där andra ville alltid att jag skulle må bra och tog fram och letade fram mina tillgångar.  Nu inser jag att jag aldrig kommer nå upp till det min farmor va för mig men kanske om jag tar ett steg i taget och stannar upp håller farmor levande i mig så kommer jag vara den farmodern  jag vill och bör  vara.  Farmor jo jo det är speciellt och nu har jag fått vara det två och ett halv dygn. Fast jag har inte  träffat den lilla snuttan ännu.

Men det ska jag få göra idag. tänk va spännande det allra allra fösta mötet med den lilla prinsessan.  Oj det riktigt bubblar i magen på mig av alla känslor som bor där. Jag ska få träffa min son dotter. Hur blev det så? Hur fort gick inte tiden fråns det han var nyfödd till det han var pappa. Just nu känns det som om det var i går jag satt med honom och försökte lära mig hur han ville att en mamma skulle vara.  Och nu är jag farmor, Hur kunde det bli så? Hur kunde åren flyta på så där att jag nu sitter här och har levt mera än mitt halva liv och just gått in i tidsåldern farmor? Jag som är som jag alltid varit fast det är klart är ju några år klokare än då när det begav sig i början av livet. Vilket är riktigt tur.  Men farmor känslan är verkligen hissnade. Minns för några år sedan så satt jag och skrev om att sonen fyllde år tror det va 20 nu flera år har gått och han min lille lille pojk har blivit en vuxen ung man, till och med pappa. Herre min skapare Farmor oj lite rädd är jag för just det där att jag inte ska nå upp till just det där med glimmande farmor. Nåja den lilla flickan är född, och jag är farmor. Farmor är inget man tränas in i utan det är något man blir.

Välkommen du lilla söta tösabit, önskar dig allt gott och jag ska göra mitt bästa för att du ska få ha en farmor som duger att kalla farmor.  Du ska inte behöva anstränga dig alls för att duga för det gör du precis så som du är.  Bara så du vet lilla vän.

Lev idag just nu igår finns inte längre här och morgondagen den kommer först i morgon.

Det har blivit en ny morgon och jag är vaken. Jo det är jag. Gick in här på sidan och hittade en kommentar om att någon letade efter min bok.  Efter så många år så letar man efter boken som jag skrev.  Tänk att det fortfarande finns människor som letar och vill köpa min bok.  Det känns roligt och spännande.  Boken som jag skrev och tryckte upp är ju bara idag en e bok.  När den tog slut sista gången så kände jag att nej nu får det vara bra nu får den bara finns som en bok man kan läsa genom platta och dator.

Är det inte så vi läser böcker idag? Så gör i alla fall jag. Fast jag läser kanske inte så ofta utan lyssnar mera.  Det är så jag läser böcker, malady genom att lyssna. Finns inget bättre än att åka till jobbet och ha ljudboken spelandes i bilen. Resan till jobbet blir intressant och ibland är det till och med svårt att stänga av bilen när jag är framme. Har plöjt igenom massvis med böcker på sånt sätt.  Detta året har det blivit en del böcker om Afghanistan och dess kultur. Men även andra böcker.

Nå ja det vart ljud bok och min bok. Tror till och med den finns inläst men då av punkt och blindskrifts biblioteket. Vet inte vad det heter de bytte ju namn för några år sedan. I alla fall har jag en sådan, order den skickades till mig då de läst in boken.

Inser att jag är lite dålig på att göra reklam om mig själv och inser att jag kanske inte helt fullt ut visat på vad eller var man idag kan får tillgång till min bok. Så här får bli en länk  om det nu är så att någon vill läsa min bok som heter: Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

 

http://www.lasboken.nu/butik/e-bocker/facklitteratur/jag-foredrar-att-kalla-mig-impulsiv/

Så där ja, nu vart det gjort Nu är det ny fin dag ta hand om dig och din dag.

Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen den är där borta i morgon. Just nu finns nu, och just nu kan bli många nu.

Går in på sista semesterveckan, try har  haft ledigt i två veckor och det här är den tredje sista veckan.  Hade många planer inför denna semestern, stomach men den har liksom flutit förbi. Nu blir det jobb igen. Vi har i alla fall hunnit med husvagn om än lite,  Norrland om än snabbt, scoutlägerslämning om än av mig felplanerat både innan och  efter. Fast den som fick lida var jag och maken, Borås djurpark har också hunnit med.  Trädgårdens jordhögar och annat krafs som innan fanns, försvann under semestern. Kollat in Mäbe har hunnits med och tydligen så ska det hinnas med Åbytravet. Jo sånt gillar ju jag :/. Fast när jag väl är där och satsar min 20a så tycker jag det är kul. Förra året vann jag om än små summor men vann gjorde jag.  Satsar man små summor så vinner man små summor. Minns att jag förra året den där dagen vann mera än maken. Han som är travspelarens spelare. Vann ju till och med en stor tävling för några år sedan och blev GuldTommy med hela svenska travvärlden 🙂 Nåja stort och stort vann det gjorde han i alla fall och jag fick se Paris, Stockholm och en  helg i Göteborg. Resan till Italien som också vart en del av priset gav han bort. Japp Åby travet får det bli till helgen och jag får gilla läget.

Apropå gilla läget. Skolan börjar igen om några veckor.  Igår efter att vi kommit hem från Borås så satt jag och lillkillen här i soffan.  Soffhängs kväll efter många steg i parken. Både jag och lillkillen satt här och hängde. Så frågade jag honom om skolstarten och hur han kände inför att börja sexan.  Gilla läget blev svaret. Jag höll på att ramla ur soffan av hans svar.  Va? sa jag. Gillar du läget?  Fick  jag fram när jag återfått balansen.  Hm, sa han och fortsatte men det är ju du som säger så Carina.  Att ibland måste man gilla läget, Jag gillart inte men läget får jag gilla sa han sedan. Just det där ordet gillart är ett ord han och maken har fått ifrån något tv program de sett.  Och när man gillart så gillar man har jag förstått.  Så här går lillkillen och gillar läget om att börja skolan igen. I mig så känns det lite bra, vill att känslan av att det känns lite bra ska hålla i sig även när skolan börjat.  När hösten som redan verkat komma är här på riktigt, att det då fortfarande är gilla läget eller till och med gillart.

Kanske har jag för stora förhoppningar, eller så är det så.  Lillkillen har  snart bott hos oss i ett år.  Året har gått fort, det har ömsom vart vin och ibland varit lite mera som vatten. Men det känns som om han bott in sig och liksom blivit lite mera van vid oss. Han vet våra regler och han vet hur det funkar här. Vi känner honom lite mera nu än vi gjorde då i början.  Han är lite som våra övriga barn har varit.  Mest lik min stora son, som även han  hade pillsjuka. Pillsjuka är att man måste liksom pilla på saker och vips så gick den sönder. Det är ju lite så det är för en del barn. De är mera intresserade av vad man mera kan göra med grejen än det som den är till för. Varför använda en sak till det man ska ha den till när det kan finnas andra sätt att använda den.

Lite så har det alltid varit här, att när stora sonen suttit och pillat på  pennor, eller andra små grejor så har de blivit andra användningsområden eller helt andra saker av vad det innan va, av det han pillade på.

Så nu har lillkillen liksom lite samma uppgifter att göra, här får man liksom ibland säga att nej den där grejen vill jag ha till det som den är tillför.  Men jag inser att den här killen kommer att gå långt, han kommer att fixa saker till något som det inte va tänkt till. Men bra blev det till det där nya också. Han är kreativ och uppfinningsrik.  Har byggt en del halvfärdiga saker som ligger och väntar på att bli klara, eller så blir det  något helt annat än vad han tänkte sig från början.   Jo året har gått fort och varit väldigt enkelt egentligen. Han har fått kamrater och har fullt upp att göra här hemma ibland. Ibland ringer det på dörren flera gånger om dagen.  Ibland är han ovän med bästisen och efter någon timma igen är de kompisar. Det har varit roligt lärorikt att få förmånen att bli förälder igen, även om vi inte är de riktiga föräldrarna så har vi liksom anpassat oss bra till de här nya. Familjen har blivit större ännu en gång.  Familjen lär växa lite till här under hösten, för Stora sonen han ska snart bli pappa vilket leder till att vi snart ska få träda in i rollen som farmor och farfarsrollen. Nu är vi ju redan det till de små nu skolvuxna barnen vi tränat på i några år, så den rollen ska vi nog klara den med.  Här har vi en händelserik höst att gå in i.  Skolan börjar snart  och här gillar vi läget, vem vet kanske vi rent av kommer gillart.  Just den erfarenheten är helt ny och inte inlärd ännu men kanske, kanske lär vi den oss i höst.  Nej nu ska jag ta hand om den här  första dagen på den här sista semesterveckan.

Lev idag just nu, Igår vart det borås och djur, som är minnen idag. Morgondagen den här först imorgon och vem vet kanske vi gillart.

Här kommer några bilder från igår.