Godmorgon, jo det är en ledig godmorgon här. Men redan när jag startade kaffemaskinen blev det en mindre godmorgon. Struntade i att det knäckte i ryggen. Sträckte på mig och tog tag i en påse med kattmat. Böjde mig för att ta upp kattens matskål. Oj, oj, oj, det blev en spännande resa att ta sig rakt upp. Jag fyllde skålen med kattmat. Sedan blev det lite av en utmaning att få ner skålen på golvet. Katten var hungrig och min rygg krånglade.
Kaffet blev klart och stegen gick till soffan i vårt vardagsrum, som numera kan kallas musikrum. Ner i soffan, men inte utan problem. Att resa sig från soffan går just nu i olika steg. Först mental träning för att stå emot smärtan när jag rör benen. Jag som trodde att ryggvärken var ett litet minne blott med små knivar som stack in i sidan bara vid riktigt illa rörelser har fått en ny käftsmäll. Bara att gilla eller i alla fall acceptera läget.
Musik och tankar om världen
Alla sover, och jag lyssnar på Mike Oldfield. Just nu är det Crises som ligger på skivtallriken. Hur jag ska ta mig upp härifrån blir ett senare problem. Det är en ledig dag, och jag hade tänkt tvätta jobbkläder tidigt. Hmm, tror inte jag ens kan gå ner för trappan. Det får bli maken som tvättar kläderna.
Jag har suttit och tittat på TikTok en stund och inser att många i USA verkar bedrövade. I alla fall de som inte röstade på Trump. Vissa säger att han hotar senaten om de inte står på hans sida. Andra vill att vi sparar deras videor som historiska dokument för framtiden, så att deras barn kan se att de kämpade för en bättre värld.
Det skrämmer mig, fast jag bor på andra sidan jordklotet. En kvinna berättar att vi i omvärlden behöver få upp ögonen och stötta de som riskerar att bli förföljda. Det går att se rädsla i ögonen på de som är rädda. Amerikanska flaggor tas ner från flaggstänger och ersätts med svarta flaggor. Jag frågar mig, vad är det som händer? Hur kunde det bli så här? Hur kan ett demokratiskt land vara rädda för sin egen valda ledare? Det känns som att landet har väldiga motsättningar och att den här tiden är på riktigt farlig. Samtidigt inser jag att detta är demokrati – än så länge. Men jag undrar, hur länge har de där människorna fortfarande en demokrati?
Tankar om framtiden och att hitta lugnet
Nej, det här är inte en politisk blogg. Det här är min blogg. En egentligen helt vanlig vardaglig blogg. Men även jag känner oro för vad som händer i min omvärld. Det känns som att det är så mycket nu, så mycket som jag inte kan påverka. Allt ont som händer just nu känns som en kedja av ondhet. Jag är rädd, rädd på riktigt, för att tänka framåt. Kommer vi en dag att stå där och fundera över hur det kunde bli så här? Kommer vi skämmas, fundera på vad som gick fel? Kommer det fria ordet fortfarande vara fritt?
Nej, jag ska sluta tänka på omvärlden just nu. Jag behöver tänka smått och fokusera på min värld. Min oro behöver vila sig från omvärlden och flytta ut från kroppen. Min oro ska bo utanför mig själv. För idag ska jag njuta av min lediga dag – även om den kommer med ryggvärk.
Avslutning: Ta hand om din dag
Jag önskar dig en härligt fin dag. Ta hand om dig och de dina. Tack för att du läser min blogg. Skivan har slutat spela, och jag ska nu, i etapper, ta mig upp från soffan och spela samma sida igen.
#Vardagstankar #Ryggvärk #Kaffestund #OmvärldensUtmaningar
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.