Då är det jobb igen. Kaffet är snart upp drucket och snart ska jag packa ihop mina saker för arbetsdagar igen, viagra Idag börjar vi tidigt redan vid 10. Möte i några timmar, ambulance sen igång med arbete med en gång.
Igår var vi i Göteborg. Läkarbesök på BNK, Jag hade tagit hand om tidsbokningen, skrivit den i min digitala kalender, ändå blev det fel, en timma fel. Jag hade skrivit en timma fel i kalendern, så besöket blev bara en halvtimma. Skäms man då, jo trotts att jag är så väl medveten om alla dessa missöden som blivit under mina år så lyckas jag ändå inte få till det.
Trotts att jag nästan dagligen kämpar med tider som ska bli till så blir det fel. Igår tag jag ett beslut om att tider är något som människor runt omkring mig ska få ta till ansvarsområden. Min make ska få ta ett större ansvar över min tid, över alla inbokningar, för mig räcker det att veta dagen. Man gör det man är bra på, att ha koll på klockan och läkartider är inte min grej ser jag återigen.
Nu är det dax att ändra, Maken får bli inbokare av familjeangelägenheter. Han har mera koll. Fast vi kom en hel timma försent så tror jag att besöket blev bra, mera effektiv tid. För vi sa det som var viktigt.
Bad även särskilt om att Annika Bengtner ska vara den som hjälper oss i skolan, en klokare mera inkännande person finns inte, Jag känner sådan tillit till henne, hon kan så mycket och vill så väl.
Jag hoppas verkligen att vi kan få henne att berätta för skolan. Jag träffade henne för i våras, redan första gången kände jag att detta är en kvinna som förstår, som ser och vet vad det handlar om. Med hennes hjälp blir det inte fel, aldrig fel.
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Hej. Det ar intressant att lasa dina inlagg. Kanner att jag vill veta mer om vad du gar igenom. Blir nyfiken. Nar vi sitter i terapisamtal forsoker vi alltid genomskada var nyfikenhet, vi sitter inte dar for att tillfredsstalla var nyfikenhet sa vi fragar oss alltid ”varfor vill jag veta det? – ar det for att hjalpa klienten eller for att jag ar nyfiken?” Nar jag laste ditt inlagg blev jag rakt igenom nyfiken pa vad den har Annika skulle hjalpa dig med… Det verkar som att hon verkligen ar en trygghet och ett stod for dig. Harligt med manniskor vi kan lita pa!
Visst ar det skont ocksa att inse vara begransningar och att lamna over, slappa taget, istallet for att kampa oss blodiga och sla pa oss sjalva nar vi inte lyckas uppna vara hoga krav. Det behover jag ova mer pa.
Hoppas slutet pa aret blir fint for dig, och att det nya blir fyllt av gladje!
Kram