ADHD vardag Concerta kan förändra hur morgnarna känns och fungerar i livet. Den här texten handlar om just den förändringen.
Den här texten skrevs ursprungligen 30 augusti 2008 och är varsamt dammad för publicering på malix.se.
ADHD vardag Concerta – morgonen
Jag gillar morgonen. Då kan allt hända.
Min morgon går ju åt till att få iväg barnen till skolan. Kaffe ska drickas och jag ska vakna. Det var lättare för mig att vakna innan jag började med Concerta. Då studsade jag upp ur sängen, fixade kaffet och härjade runt. Dammsugaren var igång innan jag och min familj hann vakna. Mitt hus var rent och fint.
Hela mitt kylskåp var fullt av allt – till och med kaviartuber för en månads tid. Mina räkningar var betalda innan de kom. Bröd bakades. Tider glömdes. Inget slut gjordes, allt stod halvklart. Tvätten var upphängd, struken och låg i vackra högar som aldrig kom in i garderoben. Skulle det vara så att de kom in i garderoben låg de i samma hög, vilket gjorde att det till slut blev flera högar som inte längre såg särskilt strukna ut.
ADHD vardag Concerta – idag
Idag är så mycket annorlunda och jag vet inte om jag har vant mig ännu.
Idag står dammsugaren och skrattar åt mig.
I kylskåpet ligger en halv tom kaviartub. Min dotter påminner mig ständigt om att jag måste köpa kaviar.
Räkningarna blir betalda när det brinner i knutarna.
Hårschampot är slut.
Strykning är inte ens uppsatt på min prioritetslista.
ADHD vardag Concerta – frågan
Vad beror detta på?
Är det så här mitt liv ska vara nu?
Kan det inte finnas ett mellanting?
Det är en lite för stor förändring för mig för att jag ska finna mig harmonisk med det.
Från militärisk ordning till ett kaotiskt kaos – varför kan inte jag ha ett mellanting?
Läs också:
Vardag ADHD och närvaro
https://malix.se/
ADHD och motivation – vinden i seglet
https://malix.se/04/adhd-motivation-vinden-i-seglet/06/24/
Onsdagens bibliotek
https://malix.se/
Morning, Concerta and the search for balance
Morning
I like the morning. Anything can happen then.
My mornings are usually spent getting the kids off to school. Coffee needs to be drunk and I need to wake up. It used to be easier for me to wake up before I started taking Concerta. Back then I would jump out of bed, make coffee and rush around. The vacuum cleaner would already be running before my family and I had even properly woken up. My house was clean and tidy.
My fridge was always full – even tubes of caviar for a whole month. My bills were paid before they even arrived. Bread was baked. Appointments were forgotten. Nothing was ever completely finished – everything stood half done. Laundry was hung, ironed and placed in beautiful piles that never really made it into the wardrobe. And if they did end up in the wardrobe, they stayed in the same piles, which soon became several piles that no longer looked ironed at all.
Today
Today so much is different, and I’m not sure I’ve fully gotten used to it yet.
Now the vacuum cleaner mostly just stands there laughing at me.
In the fridge there is half a tube of caviar. My daughter constantly reminds me that I need to buy more.
Bills get paid when things start to feel urgent.
The shampoo is empty.
Ironing is not even on my priority list.
The question
Why is this?
Is this how my life is supposed to be now?
Can’t there be something in between?
The change feels too big for me to feel comfortable with it.
From military order to chaotic chaos – why can’t I just have something in between?
Lämna ett svar