en dag hemma, medicine rastlösheten kryper under skinnet. Men idag orkar jag inget, samtidigt som det är skönt att vara hemma så vill jag ut i sommaren. Har haft fullt upp ett par dagar nu, behövde en dag hemma. Ändå känns det som jag vill ut, vill till sjän och bada fiska vad som helst bara inte hemma.Idag har det inte varit väder för bad mm, nu i kväll har solen visat sig och jag fantiserar om att ta mig en kvällstur. Vart skulle jag åka? Inte en aning, dessutom orkar jag inte ändå är jag rastlös,mera än vanligt. Det liksom kryper i kroppen på mig.Jag var en stund hos min gamla farmor idag, tog med lite Lasagne till henne. Ännu idag var hon fortfarande tacksam över att vi åkt i går. Hennes ögon lyste när hon berättade hur kul hon tyckte det var igår och hon pratade tacksamhet lyckorus. Hon är värd det min lilla farmor, hon är värd varje känsla av lycka och kärlek. I hela mitt liv har hon gett mig det och nu kunde jag göra det samma till henne. Det känner jag tacksamhet för. Tack lilla farmor att vi har dig kvar, trotts dina virriga tankar och skrynkliga hud så finns det ingen som jag behöver så mycket som dig, är glad åt varje dag du fortfarande andas. Jag vet att jag är ursel på att hälsa på dig, jag borde gjort det mycket mera. Men bara vetskapen om att du fortfarande andas gör mig lycklig. Tyvärr tror jag ju i mina tankar att du alltid kommer att finnas som du alltid gjort. den dagen du inte gör det kommer jag gå sönder en liten bit av mig kommer att försvinna då du inte orkar mera. Men ännu så länge lever du, finns här hos mig. Det gör mig lycklig……/© malix