Morgonpromenaden gav mig tankar.

En lång promenad med hunden redan innan 8 på morgonen är en bra start för mig. Vaknade vid 7 tog kaffe och där efter blev det Flap. Flap är våran hund, for sale tror att vi var ute redan 20 över sju. Där vi traskade på ner till vår fågelsjö. Fast eliten säger nog mera våtmark. Promenaden ger mig möjlighet att bli av med den värsta morgon-dampen. Även så ger den vår hund lite rastlöshetsbortfall. Nu ligger han på golvet helt utslagen av alla steg, prescription jag sitter här med fötterna på bordet, tangentbordet i knät, mina kinder känns varma och jag misstänker starkt att de är blossande röda. En kopp med kaffe bredvid mig. Snön faller utanför, och jag har en hel dag framför mig där jag har timmar till att göra sådant som jag gillar. Då jag var ute så kände jag mig redo för målardrag men nu känns det mera jobbigt. Ligger grejer i vägen som måste bort innan jag hittar till staffli. Där hindret är, borde kanske målet vara att jag ska ta bort det som utgör hindret. Så blir det enklare att hitta dit nästa gång som jag känner för att måla. Men inte nu för nu vill jag sticka lite grann, har en massa idéer om en tröja som jag vill göra. Men först måste jag göra klart en tröja som jag har liggandes. Tänka sig först slutförde jag boken, nu hittar jag till saker ganska ofta som jag slutför. Jag är inte lika rädd för att slutföra saker längre.

Publicerat den
Kategoriserat som Malix

av Carina Ikonen Nilsson

2009 skrev jag boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Idag är jag ute och pratar om Npf hur det kan funka och vad som inte funkar. En och annan bok säljer jag också.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.