Smakar ni också på Vår och den stundande sommaren?

visst är det en ljuvlig årstid vi träder in i nu.  Smäktande och fantastiskt vacker. Just den här tiden, sick innan allt exploderar ut i alla färger är så trånade och väntande, viagra tycker jag.  De fösta tussilagons har redan visat sig och fåglarna sjunger för oss, när vi tar oss tid att lyssna. Till och med jag som hör mindre än bra, hör dom, hör hur de förbereder sig för den väntande sommaren. Någon sa till mig att det är tiden nu och fram till Midsommar som vi ska lyssna, sedan slutar de sjunga dessa vackra toner. Varje vår tänker jag på just detta. Oftast glömmer jag av det till midsommar. Så om det stämmer har jag inte en aning om.  Kanske blir det just detta år som jag faktiskt får veta, kanske kommer jag komma ihåg att tänka på det just i år.

Jo idag är verkligen en underbar dag. Redan i morse tog jag och maken bort sängkläderna. La dom i tvättmaskinen, tvättade dom för att sedan få förmånen att  låta tvätten torka utomhus. Nu ligger de soltorkade sängkläderna i sängen igen, doftar underbart friskt rent och om jag får säga det så luktar det även lite sommar.

Idag tog maken fram vårt förtälts bord ställde det på altanen. 20140329_154755

För vår trädgårdsmöbel som vi brukar ha, behöver lite upprustning, innan vi ställer ut det igen.20140329_154912

Det visste vi redan i höstas, men då tänkte vi att vi har hela vintern på oss.  Vintern är nu över men, bordet behöver fortfarande slipas och oljas in så vi får nöja oss med ett blått platsbord så länge.

 

Jag tjuvstartade med en gång Bordet och de två stolarna  stod på plats.  En kopp med latte, min mobil med en talbok i öronen, så satte jag mig i solen och mös. Kaffet blev kallt, för jag glömde av det så fort jag satt mig tillrätta, för att låta min kropp och mina sinnen smaka på solen.

Fortfarande  har vi funderingar på om vi ska sälja vår husvagn.

Vi har liksom fått andra intressen, eller nej, nu blev det inte sant. Vi har kommit fram till båda att två, att vi får sluta upp med att smita undan.  Tänker att pengarna som vi lägger på camping och husvagn, nu ska läggas på annat.  Vårt hus behöver omsorg och vi har liksom inte tid med att smita längre. Dessutom har jag redan i februari satt olika grödor på odling här ska odlas i sommar, Chili, tomater, Squash, gurkor och massvis med kryddor.

20140329_154849
20140329_154831
Här ska odlas i sommar :)20130507_122030

Av erfarenhet vi vet, att om vi ger oss av  som vi brukar, så vissnar det i växthuset redan innan maj månad är slut.

20140329_154801De här små gurkplantorna får smaka lite sol så här på eftermiddagen :)

Denna sommar vill jag lyckas. Denna sommar vill jag vara hemma, bara vara. Slippa känna skulden i att  när jag är i husvagnen borde jag vara hemma,  när jag är hemma känna att jag borde vara i husvagnen.

Dessutom om vi säljer den  så blir det en mindre utgift. Just mindre utgifter gillar jag.  Det är aldrig inkomsten som är problemet, utan just utgifterna. Det är där man kan spara pengar :).

Nu lär vi inte gå med någon vinst, på vår husvagn för vi har endast tänkt ta det pris vi har kvar i skuld på den. Kanske kommer vi ångra oss.  Men det  tänker jag att vi inte kommer göra, för jag brukar inte ångra.  Jag tänker inte ångra livet, vilket det blir i mina tankar. Skulle vi sedan få husvagnsabstinens, så ja, men då får vi väl köpa en ny då i så fall. Just nu känns det inte som vi kommer ångra.

Nej nu har jag babblat på känner jag, nu ska jag ut och njuta av solen och känslorna av att det snart kommer en ny färgsprakande försommar igen. Ha en fin härlig eftermiddag och kväll.

Lev idag, just nu lyser solen och jag nästan lyser i kapp med den.

Publicerat den
Kategoriserat som Malix

En resa i tiden då ska man åka till ED.

Jag var i Ed i tisdags även i måndags var jag där.  På måndagen köpte jag en ny matta till hallen, order redan när jag kommit hem och lagt på den nya mattan, advice kom jag på att jag borde köpt två mattor så det fick bli en ny tur till Ed redan dagen efter.

Då passade vi även på att besöka den sötaste lilla minsta baby jag sett. 20140318_123951

Hon låg och nästan hela tiden.  2 månader gammal och hade de sötaste små fingrar man kan tänka sig.   När vi varit där en stund så visade hennes pappa fram sin passion i livet.  Just det där med passion är sådant jag gillar.  Jag gillar när människor brinner för det dom gör och han var en sådan där brinnande människa som pratade om  sina samlingar med en sådan inspiration så jag blev väldigt inspirerad.  Har ni någon gång vägarna förbi  Ed så stanna till hos denna samlare köp en fika och bli inspirerad av hans samlingar.

20140318_125906

Han arbetar som Tatuerare men i hans salong säger man så?  I alla fall där han tar emot sina kunder får kunderna en förmån att resa i tiden.  Har han tid så berättar han nog mera än gärna om alla hans samlingsobjekt. Där finns allt från gamla tidningar

20140318_123337
Just den här tidningen är tydligen det första numret upplaga A av just denna tidning.
20140318_123359
Brödrost som  vid sin tid var en smart uppfinning där den vände på sitt bröd genom ett enkelt tryck. Men tydligen så var den livsfarlig om man kom emot gallret som rostade brödet.
20140318_123627
Den första diktafonen stod på sin plats.  Där jag fick en lektion i hur den fungerade.
20140318_124506

Nu fanns det väldigt mycket saker som killen visade med brinnande intresse, jag fick kunskaper om både rör i radioapparater och i det mera moderna radioapparaterna som hade små batteri liknade el saker.

20140318_122038Detta är rören som är i en sådan där gammal radiogrammofon.

20140318_122147

Här en mera modern apparat från  60 talet 🙂

20140318_121906

Som ser ut så här på insidan. 20140318_121939

En och annan dammsugare fanns där och barnvagnar från 40 50 tal.  20140318_121019

Som jag redan skrivit så gillar jag människor som  brinner.20140318_123925

Som med passion talar om sitt sina intressen och just den här killen gjorde verkligen det. han berättade om sina rak knivar,  de första Gillettebladen och hur det utvecklats genom åren.

20140318_125111

20140318_125116

Jag fick mig en historia lektion om  hur det var förr då när nyheter var nyheter.  Från den tiden då Moderniteterna flyttade in och blev vår tidsålder.

En riktigt spännande förmiddag blev Vårt besök i Ed.  Och mattan jag skulle köpa fick jag med hem.

Har ni vägarna förbi Ed så ta er en titt hos denna kille för oj vad spännande det var och så roligt att höra hur han med passion i rösten berättade om sina gamla saker.

Lev idag just nu påverkar du framtiden.

Publicerat den
Kategoriserat som Malix

Ikea är något genomgående i livet just nu……

Idag är det kvällspass som gäller, sovaldi sale ska bli spännande att gå till jobbet. För i onsdags kom leveransen från Ikea. Förra veckan eller om det var veckan innan så åkte jag och två av mina arbetskamrater till Ikea och handlade saker till vår lägenhet.  I onsdag kom det vi handlat. Självklart kunde jag inte låta bli att kolla hur det blev med vissa saker  när jag tog emot varorna. Så självklart provade jag att skruva ihop vissa lampor och la ut de fina mattorna vi inhandlat.  Just mattorna var dumt att prova, order för den stora mattan skulle ligga under ett väldans tungt bord.

Jag är envis när jag vill något och just den envisheten använde jag mig av just då.  Det var tungt och min onda höft blev ju inte bättre av just de flyttningarna, order men vilken värme det blev i rummet.  Tänk va lite färg kan göra med ett rum och lite småmys lampor.  Ser verkligen framemot att gå till jobbet idag, ska bli kul och se om det är andra saker som är klara.  Synd att maken har annat att göra idag, annars hade jag tvingat upp honom till jobbet. Där skull han kunnat få prova på att använda sin borrmaskin. Kanske kan jag locka honom på söndag, om det finns saker som ska borras upp på väggarna.

Imorgon ska jag och maken åka till stora sonen, han och hans sambo har skaffat en ny lägenhet, så den ska vi kolla in.  Fast innan inkollandet lär det bli en del att bära.  Ett stopp i GBG på Ikea innan resan bär av till Borås, där de bor.  En tur till den gamla lägenheten för att tömma den på vissa kvarlämnade saker, innan vi sedan får se hur den nya lägenheten ser ut.  Sonen vet hur hans mamma ska bli förväntansfull och det är jag.

Lev idag just nu  Igår är redan gjord, imorgon är saker som vi kan förenkla genom  dagens val.

Publicerat den
Kategoriserat som Barn, Malix

När ska vi börja prata mera öppet och säga våra åsikter?

Hur är det egentligen? Har det blivit ett kyligare klimat här ute i livet?  Eller är det bara jag som känner av kylan behöver jag mera kläder för att slippa uppleva kyligheten?

Har en längre tid känt av det lite mera kyliga klimatet i min omgivning.  Kanske inbillar jag mig att det är så, and men tanken slår mig oftare.  Vilka värdegrunder har vi idag? Hur ser vår värld ut och hur tar vi hand om varandra?

Jag tänker på de kvinnor och män som jag oftare möter idag som sitter med en mugg utanför affären och väntar på min godhet. Ofta är jag mindre god tyvärr och skyller det på att jag inte har varken tid eller pengar.

Men egentligen har vi väl det?

Debatter om tiggare går heta, affärsinnehavare kör iväg och vissa häller till och med  vatten på dessa arma människor som inte har ens pengar och mat för dagen.  Själv går jag in och handlar, vagnen full och känner hur ont det gör i mig, när jag ser dessa människor.  När jag i stället borde fundera och tänka på hur ont det gör i den som sitter där.

Hon/ han som inte har en plan för morgondagen, som kanske inte ens vet vad som finns att äta för kvällen, om hennes barn där hemma i Rumänien har mat, varma kläder för dagen.  Ibland slänger jag till henne en tia eller två, låter det onda i mig göra mindre ont. Dövar det samvete som sett henne,  intalar mig att jag hjälpte henne.   som om en tjuga skulle hjälpa…..

Jag kan inte rädda världen, men hur står det till, står vi still och har slutat att ens känna längre?  Hur kan en människa som ändå har  mat för dagen, tjänar till sitt uppehälle ta sig rätten att slänga en spann vatten över en kvinna som sitter och ber om allmoser?

Nu bor jag inte i närheten av just den affären, men tänker gör en så kan flera göra….. hur kommer det se ut om en månad? om två?

Jag börjar bli allvarligt rädd för hur vi beter oss mot varandra.  Jag börjar bli allvarligt rädd för rasister, natzister, Sverigedemokrater och Svenskarnas parti. Är det så att vi nu bara står och ser på eller verkar vi, gör vi något?

Själv känner jag att jag gör för lite, inbillar mig att jag lägger min röst i valurnorna och väljer partier som är mera människovänliga.  Men räcker verkligen det? Räcker det med en tia eller två och en röst i valurnan?

Vart har alla fackeltåg tagit vägen? Vart har alla röster som säger nej, stopp och inte okej tagit vägen?

Jag känner att det är för tyst. Varför är vi så tysta och tittar åt ett annat håll?  Varför säger jag inte Nej, med stopp, så tycker inte jag…. eller gör jag det?

Är  alla dessa ord ett förtvivlat rop på hjälp eller ord som ännu mera ska döva mitt egna samvete?  Jag är rädd, faktiskt rädd på riktigt för hur vi låter dumheter och förföljelse bana väg för den främlingsfientlighet som flyttat in på allvar i vårt land.

Förr då när jag bodde i förorten, då  sprang det runt lite rassar och skrek heil ute i skogen.  Då tänkte jag stackars satar va rädda dom är, tyckte synd om dem. Idag är det jag som är rädd, en rädd sate som inser att hatet  har kommit närmare de skriker högre och är fler, har större omkrets, är flera  känner hur det på något sätt har blivit mera okej att lägga skulden på, att hata och göra illa rasistiska uttalanden.

Här tänker jag att jag har ett ansvar, att du och jag som inte har våra sympatier hos de mera främlingsfientliga partier och grupper säger våra åsikter.

Jag tror nämligen vi har varit tysta alldeles för länge.

 

Publicerat den
Kategoriserat som Malix

Hungerflickan är värd att läsas.

Eftersom inlägget blev långt och jag egentligen skulle rekommendera en bok så skriver jag det först.  Boken heter Hungerflickan är skriven av författaren Hillvi Wahl.  Just den boken känner jag att den skulle ligga på varje bord där det finns flickor, seek på varje bord där man jobbar med ungdomar och barn.  Om nu någon ska läsa boken så  är de personalen som jobbar med just ungdomar och tjejer.   Jag köpte tre böcker av Hillevi i tisdags förra veckan.  Tyvärr så har jag redan läst dom alla tre, troche men inser att jag redan nu kommer att läsa dom igen och igen.  Hillevi skriv mera!!! Jag vill ha mer!

– Vad veckorna går, remedy säger en man som jag har förmånen att känna. Just nu håller jag med honom. För oj vad dagarna tickar iväg.  Har under en tid känt det som om jag inte är på banan.  Vart lite låg i sinnet och mest haft dagar vid tv, när jag varit hemma. Kollat in hur många filmer som helst.  För några dagar sedan blev jag rejält förkyld, så det där med träning har legat på is.

När man som jag inte är en sådan där rörlighetsmänniska som tyckt det är helt skönt att träna och sånt. Så har man inte, eller så har jag inte heller lärt mig det där med när är det okej att träna. Just nu, inser jag att träning kanske inte är det bästa. Men hur länge ska man vänta? Sånt kan inte jag, även om jag nu inser att träning kanske bör vänta till i alla fall febern är borta några dagar.

De sista dagarna har gått i Alvedonens tid.  Både för att ta bort feber men även för min värk i höften.  Värken i höften kommer om ett  mail på datorn när jag inte tränar.  Det räcker med att hoppa över en dag så kommer värken tillbaka.  Just nu är jag lite rädd för att jag snart kommer få ta hjälp av min Okompis kryckan igen.  Men ännu är jag inte där.  Förhoppningsvis så kommer de här dagarnas vila göra susen, så jag kan sätta i gång med träningen igen, till veckan som kommer. Det skulle jag se som en vinst, om nu jag och  kryckan har en tävling.   Det har varit lite mycket nu och nu är jag helt ärligt ärlig. Har haft ganska många tider att passa och haft en del föreläsningar gjorda. Förra veckan hade jag även förmånen att vara på utbildning i projektet (H)järnkoll.

Tyvärr så ser det ut som att tider och passa lär vara i framtiden också ett tag, dessutom kommer vi göra om vårt schema i framtiden. Så just nu vet jag inte hur tider ska planeras in. Jag som till och med lärt mig och följer  kalendern maniskt just nu. Känner oro när jag inte kan planera. Jag fyller ju i jobbtider i flera år framåt och brukar veta redan i Januari om jag jobbar jul och nyår året som kommer, har inte längre koll på mina helger. Just sånt är jobbigt.

Min Chef har hittat på ett stort jippo, som kommer att vara i maj. Medborgaren i Centrum, eller så var det tvärt om, lär veckan kallas. Jag fick en för frågan om jag ville delta och tackade jag med en gång,  Men nu när jag sitter och tänker på det, så blir det hmm vad har jag egentligen tackat ja till.  Färgelanda är litet och här i byn är jag privat, ska jag stå framför Färgelanda bor och prata om mina tillkortakommanden?

Hon vill även att jag ställer ut mina tavlor men just där  känner jag att där går nog min gräns. Det är jag inte helt säker på att jag vill göra.  Nja, tror jag kan tänka mig att prata in för Medborgarna i vår kommun, sälja en bok eller två men tavlor hm.  Vem skulle vilja se mina tavlor på duk? Nej det får räcka med tavlan som är framsidan av boken.  Sorry cheifen, just det är jag inte redo för. Inte just nu i alla fall……

(H)Järnkoll, Hillevi Walh och Angelpower

 Det är mycket som får plats i ett inlägg. När tankarna är  mina…

Jag har varit på utbildning, for sale inom (H)järkoll. Tyvärr var det den sista utbildningen, i den tappningen som nu var.  Jag ska erkänna att det var inte riktigt så att jag var på utbildningshumör när jag gav mig av. Hade till och med försökt hitta ursäkter för att inte delta.  Men idag nu, när jag sitter här med fötterna på bordet och den värsta tröttheten har försvunnit så känner jag mig glad över att jag deltog.

Det var kul att träffa alla härliga människor. Kul att träffa alla de andra ambassadörerna som jag fått förmånen att lära känna under några års tid nu.  God mat, trevligt sällskap och ett helt okej hotellrum.

Quality Hotel 11.

Mest av allt alla människor som liksom brinner för det dom gör.  De gav mig kraft, ork och en massa nya idéer. Vi hann till och med att diskutera en och annan Dammsugare.

Många härliga skratt, massvis med ljusskimmer i det arbete vi gör när vi vågar prata om vår psykiska hälsa.  Tre böcker fick jag med mig hem.  Hillevi Wahl är författaren till böckerna och redan nu har jag plöjt igenom den halva den första boken.

Självklart hade jag och Majsan lite AngelPower party, där vi inspekterade  de olika krämer vi har inhandlat.  Jag tog kort på de krämer som hon hade, så jag kan inhandla dom vid nästa beställning jag ska göra.

Idag är det jobb på min lista, så nu så här går dagen åt att samla energi till kvällens arbete.

Lev idag just nu, igår är historia och just nu påverkar vi den framtid som är vår.

(H)järnkoll gör skillnad!