Månad: april 2014

De hämtar de där sakerna du inte vill ha perfekt

Men vilken grej, sovaldi sale här skulle jag och min gör det sedan symtom få det enkelt.   Återvinning  en firma som kommer och hämtar  allt som ska till tippen, och återvinningscentralen. Kan det bli bättre? Skulle inte tro det,  tyvärr så ser det ut som att de bara  befinner sig i Stockholm. Men jag tycker de får ta och utveckla så de täcker hela landet.  Då hade det inte stått en massa bröte ute i vår trädgård som det gör ibland när vi väntar på att hyra släp och ta oss till den återkommande tippkörningen. Hade om de funnits här sökt  månads kontrakt och bett dom komma hit  en till varannan månad.  Underbart blir det i tanken, tänk  det kommer hem personal från företaget och hämtar det som du ska slänga. Precis som de kommer och tömmer soptunnor. Jo de får ta och utveckla  och expandera tycker jag så jag också får ta del av denna service.

http://www.junkbusters.se

Junkbusters hämtar:trädgårdsavfall, gamla möbler och kontorsmaterial hämtar de, det kallar jag för miljöarbete 🙂

Medias bild är inte min bild av psykisk ohälsa.

Min farmor, sovaldi tänker jag skriva om idag. Hon hade nerverna på utsidan, sa man till mig när jag var liten.  Det tyckte jag var konstigt, för jag såg aldrig några trådar, eller konstiga saker på min farmor.  Skulle det ligga en tråd  någonstans, var  nog farmor den snabbaste med att ta upp den. Ibland fick min farmor åka till sjukhuset. Sjuk i nerverna, fick jag förklarat till mig.  Inte heller det, fick jag klart för mig vad det va för något.  Men som den lilla flicka som jag var, så tyckte jag väldigt synd om min farmor. Redan som liten förstod jag att det måste vara svårt att vara sjuk i nerverna.  Det syntes ju inte utanpå, men vem som helst kunde redan då ställa diagnosen. För det gjorde man om min farmor. Hon var inte riktigt klok, vansinnig klen, sjuk i nerverna sa man och himlade med ögonen.

Min farmor bakade världens bästa bullar, lagade den godaste maten, och var en väldans duktig farmor på att sy, pynta hemmet, duka fram till fest varje dag i veckan. Var jag ledsen, så fanns det inget ställe som gråten tröstades så bra som just hos farmor. Därtill så kunde jag prata med min farmor om nästan allt. Det fanns liksom inga tabun inom min farmor, om att prata om konstiga saker, känslor. Hon visste nästan allt och för henne var jag nog det bästa i mig,  alltid. Världens snällaste, som såg det som viktigt att lära mig att uppföra mig.  Så jag skulle slippa skämmas för att inte veta. Redan som liten  visste jag om uppfostran eller kunskapen om hur man för sig i möblerade rum, runt människor var uppfostran av omtanke. Aldrig tillrätta visande som gjorde ont, eller fick skamkänslor att bo i min kropp. Asså jag hade världens bästa farmor. Finns ingen bättre.

 

Idag när jag läser tidningar får jag samma rysningar  när jag läser rubriker så som  Psyksjuk man begår våldsbrott, knivhoten kom från en psykisk sjuk … Med mera…

Känner sorg, känner hur skev bild som visas. Lika skevt som det beskrevs om min farmor som var klen i nerverna, som hade nerverna på utsidan.  Jag skulle kunna sätta mitt huvud på, att min farmor likt mig, hade samma diagnos som just jag har. Jag  kan tänka mig att farmors skurande hand, likt min egna hands skurande, handlade om  att hon var fasligt rädd för bakterier. Hennes  ilska som ibland hittade fram berodde på, att hon kände avsaknad av kontroll.  Men kanske även för hur  hon blev bemött av sin omgivning, som liksom visade, en som inte va riktigt klok.  Hon var någon, som då man pratade om min farmor, var någon som man himlande med ögonen om, och sa klen sjuk i nerverna.

En av fyra  pratar  (H)järnkoll om. Media visar fram psykiskt sjuk är lika med våld. Jag tänker det är synd att media inte träffat på min farmor. Att inte media lika enkelt visar fram bilden om psykisk ohälsa, lyfter fram bilden som visar  min farmor. Som var  världens bästa bullbakare, världens bästa på att göra morotsdrinkar, sydde gardiner,  värdens bästa farmor som fick mig att känna mig speciell. Nej, den bilden visas aldrig i media.

Ändå min farmor var sjuk, så sjuk till och med att hon i bland blev inlagd på sjukhus.  Då sa man  till mig, att farmor hon var sjuk i nerverna. Jag förstod inte.  Inte en enda gång tror jag att jag skulle vara rädd, för att min farmor skulle begå våldsbrott. Inte en gång  har jag varit rädd för att låta min farmor vara barnvakt åt mina barn.

Tvärt om, då var jag trygg, visste instinktivt att de skulle få näringsriktig mat, ett och annat klokt ord samt väldigt goda bullar. Hon  visade även  barnen respekt, berättade för dom om deras bra sidor. Funderade  ett extra varv om de hade hittat på en dumhet, hittat en förklaring som vem som helst skulle förstå.  Den bilden skulle jag vilja se i media då de pratar psykisk (O)hälsa.

Jag skulle bli glad om man visade bilden på min farmors ögon, som på riktigt himlade av glädje, när hon hittade en begåvning i människor. Just begåvningar, var något som min farmor kunde hitta i alla människor, vem den än var som stod framför henne. Hon såg inte dåligheterna i människor, utan lyfte fram det som var bra och lät storheten i alla människor lysa. Tror det är just det som gör underverk.

20130514_113540

Min älskade farmor.

Min älskade farmor. Hon kunde till och med hålla blommor levande  år ut och år in.

Lev idag just nu, igår är historia, imorgon är imorgon.

 

En man som heter Ove…

Fötterna på skrivbordet efter en helt grym bra start på dagen. Nästan som en halleluja dag, cialis om det inte varit för att hungern kom tidigt idag.  Kanske lite dumt att träna en fastedag, men  har jag tänkt tanken så går den liksom inte att stoppa bara så där…Fast mest är det nog för att jag inte har tränat sedan i torsdags, samvetet eller den där inre rösten samt träningsredskapet där nere i källaren nästan ropade högt på mig.

I morse vaknade jag tidigt redan kvart över sex,  ändå somnade jag rätt sent för jag låg och lyssnade på min bok.  En man som heter Ove heter boken och den är så himla bra så det nästan gör ont i kroppen.  Ove har  enligt mig  väldigt mycket Asperger, och han gillar rutiner.  En bok som alla verkligen ska läsa.  Redan från början  bara jag älskade Ove, även om han är  rejält så kantig så är det svårt att låta bli.

Oves fru är död har jag  förstått i boken, men ändå är hon närvarande och gör så att Ove  tar bra beslut och gör saker för att slippa tjatet från frun när han väl träffar henne igen.  även om boken är fruktansvärt sorglig, så är den  väldans rolig.  Många gånger när  jag skrattar till så  fastnar  skrattet lite i halsen av händelsen.  Det är roligt men  på ett tragiskt vis.   Ove är en otroligt rationell, konkret enkel man så är svårt att inte tycka om.

Rekommendera boken i massvis. En bok man inte får missa.

Nu får det bli slut på skriveriet för nu ska jag återigen träda in i Oves värld och flyta bort i boken.

Ha en underbar Söndag och lev idag just nu. Historian är igår och kan inte göras något åt. Idag Just Nu påverkar vi morgondagen genom de val vi gör eller inte gör just nu.  Just nu väljer jag att bege mig till Oves värld igen.

Recension av boken hittar du här.

Solann företaget som gör patienten glad…

jag har skrivit om det förut det här med artros. Vilket är värk som gör ont.  Träning hjälper och jag vill aldrig vara ett offer för att jag inte tagit hand om mig kropp därför tränar jag ständigt nu minst tre gånger i vecka, hospital hårt ibland fyra fem gånger.  Utöver det tränar jag de  övningar som sjukgymnasten visat mig som bara är för min höft.  Det ger resultat vill jag lova. Från att gått med krycka och haft sitt-kudde hela tiden, buy   står nu kryckan och väntar om ifall att det skulle bli en sådan dag.  Just sådana dagar är idag sällsynta men ibland bor dom här.  I början lusläste jag nätet om olika mirakeltabletter av alternativa mediciner. Idag gör jag det som är bra för mig vilket är träning, De olika svindyra medicinerna har jag faktiskt kastat. De gjorde bara att magen kom i otakt.

Men vissa dagar har jag mera ont än andra, idag är en sådan dag, vilket gjorde att jag tittade på olika sidor som kanske skulle kunna vara till hjälp. Då hittade jag Solann.

Solann.se

Företaget som ger nöjdare patienter, tänkte precis då att det är ju just det som är grejen.  För även om jag inte blir helt återställd så kan jag bli nöjdare. Lära mig leva med och underlätta.  Hittade saker som min farmor, min gamla farmor skulle bli hjälpt av. Lassekudden som avlastar och kan hjälpa till och lindra vid liggsår. Farmor är ju gammal nu, hela 88 år, mest sängliggandes och kanske skulle dessa kuddar lindra hennes ben.  Nästa gång jag är där ska jag tipsa personalen om sidan jag hittat.

Lev idag just nu ler solen emot mig.  Imorgon är en helt annan dag som jag påverkar idag.  Nu ska jag iväg och hämta små barnen igen. påskäggen ligger här och väntar på dom.  Vi får tjuvstarta det får man om man vill.

Angelpower, Lyxigt egentid och jobb

En dag som är en oförskämt bra dag.  Ändå är jag mitt i mellan jobbpassen.  Haft en dag med lite mycket att göra, treatment men ändå gjorde jag inte avkall på min nya vana som faktiskt har blivit en riktig vana.  Vanan är egentid, egen tid nere i källaren som först börjar på min motionscykel en halvtimma som sedan fortsätter med att styrketräna. Efter det lyxar jag till mig med dofter av Indien, Angelpower produkter. Duscholjan är helt underbar.  I förra veckan öppnade jag min nya flaska med Yogi showergel, Vill inte vara utan så idag beställde jag två nya. Tänkte jag skulle lyxa till det lite extra när jag jobbar och ha en där med.

Jag har en förmåga att vilja lyxa till det lite extra när jag är på jobbet, skämmer riktigt bort mig  jobbdagar.  Hmm, skulle min chef läsa detta så tror hon säkert inte jag är riktigt funtad. Men sådan är jag. Det blir lite heligt att jobba. På rasten brukar jag lyxa med en riktigt god macka och bara det finaste tet. Krypa upp i soffan med filt om benen och mysa, meditera en stund och ladda upp för nästkommande timmar. Skulle det vara så att jag inte hinner med rasten, då tar jag igen det när det är jour tid, och dukar fram te, macka och filt innan jag ska sova. Just den där halvtimman med te i soffan och filt, är viktig för mig. När det sedan e jour tid, då  blir det en kokhet dusch och bädda sängen efter konstens alla regler.  Ett glas vatten, en stund skrivande i min dagbok och  lite läsa bok.  Morgonen går jag upp lite extra tidigt för att hinna med att vakna, dricka kaffe  i sängen för att sedan duka fram frukost.  Jo, jag gillar att lyxa till lite extra då jag är på jobbet.  När det sedan är sista passet känslan som redan är i morgon då är det lite extra festligt.

För mig är det viktigt att ha det bra, att ta hand om mig på bästa sätt.

 

Lev idag just nu påverkar vi morgondagen.  Just nu ska jag skriva i min  Dagbok och  bra bok. Just det är också viktigt för mig.

Aranda

Vi behöver nytt band till Sverige, and   just de här två killarna  bara älskar jag. Tror det va för två år sedan maken introducerade dom för mig.  Med orden: Här  är nog något du gillar.  Gillar  i gatan jag älskar dom  de är Jamie Oliver bra .

Aranda  Senaste  cd är helt grym, patient   men de äldre är  lika grymma i sin klang.. Killarna är helt grymma och den dagen som de kommer till sverige då är jag nog den första som har en biljett i min hand.

All I ever wantedAll I ever wanted  is you Aranda right here in our beautiful country Sweden. Please, salve please, please, come to our little country! Gothenburg is the city that would suit you, Scandinavium a good arena  is where I want to enjoy your musical beats.

Deras äldre låtar finns att lyssna till på Spotify.

här finns  Satisfied vilket är  grymme bra : https://myspace.com/aranda

File:ArandaPromo2012WindUp.jpg

Det egna värdet kan va svårt att ha med alltid.

Jag kan säga att jag blivit klokare, sale till och med mycket klokare. Under senvintern började jag känna mig mera nere och lite down. Eftersom jag har  och har haft under många år en kurator kontakt, drug så kunde jag ganska så fort få hjälp. Detta genom medicin, Medicin är något som jag inte på riktigt tror på, dessutom brukar jag få  skräckliga biverkningar.  Biverkningarna i vintras då jag fick  ny medicin för min Artros, gjorde att jag  akut fick åka till näl efter att jag pratat med sjukvårdsupplysningen. Då för att jag fick svårt för att andas och lite sånt.

Denna gången var det huvudvärk  under tre veckors tid. Kanske till och med fyra veckor.   Två gånger under perioden blev det  migrän attacker som gjorde att jag fick ligga till sängs.  De andra dagarna mera  huvudvärk som ligger och lurar, kan utvecklas till sängläge om jag inte  tar hand om mig.   Att ta hand om mig  är en balansgång i huvudvärkstillstånd, för det kan bli mörkläggning eller bara den dova känslan som kan bo i kroppen.

I veckan när jag var hos min kurator, så tog jag upp min huvudvärk och han kollade biverkningar. Jodå  det var en  vanlig biverkning på medicinen jag fått. Eftersom jag inte gillar mediciner, så har jag ganska  mycket under vintern och våren letat efter må bra saker. Må bra saker för mig är musik, träning, rita, måla, skriva. Frisk luft och egentid,  ärlighet emot mig själv är också viktigt.

En sådan ärlighet var  faktiskt att jag var tvungen att acceptera att jag mådde lite sämre, var lite sorgsen inom mig och  tappade bort allt vad självkänsla heter.  Såg bara dåligheter i mig.  Just medicinen  till och med bara vetskapen om medicinen, gjorde att jag började ta hand om mig på bästa sätt igen.

Vet inte hur  många  Jag är bra boken jag skrivit i,  men jag har hållit på sedan  2006 eller 2007.  Under  en lång  tid har jag glömt av min goda vana,  tänkt att nej med jag har skrivit i den så många år, så det behöver jag minsann inte.  I alla fall så  i sambandet  med medicinens intågande, så tänkte jag att men jag ska ta upp min goda vana igen.

Nu säger jag inte att jag e bra boken har gjort mig frisk, nej så menar jag inte.  Men den är en av sakerna som hjälpt mig hitta till den mera ljusa sidan i mig.  Nu skriver jag säkerligen inte  så som man ska heller, utan har mera ett eget sätt att skriva i min bok.   Mera dagbokliknade men med  stolpar  efter själva dagbokskrivandet där jag har de olika rubrikerna:

Mindre bra. Här brukar jag  kanske skriva  idag var jag ofokuserad och bara babblade på utan att tänka efter riktigt. När jag upptäckte det så slutade jag prata och sa hur det låg till.

I mig blir det en bra sak sedan, där jag blir insiktsfull som kom på hur jag babblade och där till får jag in lite ärlighet och självkännedom också.   Men det kan även bli  rader så som. Idag har jag ritat, det kändes så roligt när jag faktiskt upptäckte att jag satt och tyckte det var kul igen.  Ofta är det så med mig att jag inte tycker något är roligt när jag är lite svartare inom mig.

Just den där upptäckten att det  blev ljusare i rummet, eller jag blev  helt inne i min teckning efter en stund, är bra saker i mig, för mig.  När jag har skrivit upp alla mina bra saker. Vilket brukar bli  ganska så många  när jag väl kommit in i skrivade. Då går jag över  till mina tacksamhetstankar.  Då skriver jag upp saker som jag känner tacksamhet över.  En alltid tacksamhet som jag har med är tacksamheten över  att jag råkat  gifta mig med världens bästa make. Han som älskar mig, precis så som jag är,  han som får mig att tänka  flera  tankar som är lite mera böjliga än mina vanligtvis raka  och tvära.

Men det får plats ganska så många tacksamhetstankar om mig själv.  Till ex. tack för att jag har så många känslor inom mig, som känns  bubblande från stund till stund dessa  ger mig förmågan att känna in och göra rättsaker för mig.

Det är när jag gömt undan alla dessa känslor en längre tid, som jag blir lite mera gråtonad inom mig och får svartare tankar.  För mig är det viktigt att jag och min kropp är utan kemiska preparat. Den enda medicin som jag faktiskt har förlikat mig med är: Den omskrivna och hemska medicinen Concerta. Den som jag faktiskt har förlikat mig med, vet om att jag behöver för att få en lite  långsammare takt, och ett mera  eftertänksamt sätt. Nu säger jag inte att jag är helt bra, helt fokuserad, när jag tar den. Men den får mig att sakta ner.  Men det är den enda lilla tablett som faktiskt hjälper mig få livskvalitet, får mig att känna mig mera lugn.  Något annat  kemiskt preparat är inte min grej, jag gillar inte  avstängningskänslan som bor i lyckopillrets kraft.

Utan jag känner att jag har rätt att känna alla mina känslor, känslor är inget fel.  Jag har ansvar över mig och mina känslor, har rätt att ha dom även om de är av den sjukare sorten,  som gör mig  gråtonad och sorgsen. Sorg är för mig vackert.  Även om det är djävligt jobbigt när jag är där.

Oj oj oj  nu försvann jag från första tanken.  Alla dessa ord för att jag egentligen bara ville visa på min klokhet och Må bra väg.  För nu är jag på  rätt väg, känner jag  till och med helrätt igen.

Jag  tar hand om mig på det sätt som är rätt för mig.   Jag  tar ansvar över mitt mående genom  kost,  Här är det inte expertråden som gäller utan  mina egna råd.  Vilket är  goda grönsaker, njuta av min mat och äta allt som är gott och jag mår bra av. Livet behöver kryddas med inte bara av en sak.  Så med måtta.  Hitta tillbaka till  min jag är bra bok, har varit en viktig del i att må bra.  Motion vilket jag gör i källaren  där vi har  gym och cykel.  Där lägger jag minst en timma  tre till fem dagar i vecka.  Lyssna på musik, ljudböcker och skriva  nonsens och andra viktigheter är bra saker för mig. Måla, rita Laga mat, andra saker som gör att jag hittar tillbaka till det vackra inom mig.

Men mest av allt, är det att se, känna uppleva mitt egna riktiga värde där jag faktiskt vågar känna, känna på-riktigt att jag är värdefull om än så bara för mig själv.  Oj vad babbel det blev.

Ha en fin dag och lev just nu, igår kan vi inte göra något åt. Idag påverkar vi  imorgon genom valen vi gör idag.

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén