Bohemian rhapsody, äntligen kom vi iväg.

Idag bjöd jag maken på en liten Date.

Jag bjöd på middagen och efter det så gick vi på Bio.
Bohemian rhapsody Jo vi hade inte sett den från nu. Men nu har vi sett den. För några år sedan såg vi en dokumentär om de sista åren då Freddy Mercury, Då rann tårarna fast jag redan visste att han var död och hade varit död i många år. I dag på bion satt jag där i mörkret och grät. Det gjorde inget, det var ingen som såg. Filmen var bra och de sista sceenerna kastades jag tillbaka till 80 talet då det begav sig. Då satt jag klistrad framför tv. För det var en stor grej. En stor man var han han hade en enorm karisma och så häftigt att han så att människorna som samlats var flugor som samlas av något som är ruttet. Nu var kanske inte han som person rutten, utan där i de kretsar han befann sig i var det som var ruttet. Idag har jag gråtit. Filmen vart så otroligt bra, nästan som att gå på konsert.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen där är här först imorgon.