Bradagsbankbok

Yes!

Den där yrseln jag skrev om är borta. Kanske för denna gång och kommer återkomma men borta är den nu. Å härligt, härligt med stora bokstäver. Idag är nog första dagen som den på riktigt är borta.  Idag var nog första dagen på länge som min kropp var full med energi.  Redan i morse när jag vaknade kände jag hur hela kroppen sprudlade av energi. När jag vaknade så vart det som det ska vara när jag vaknar. Jag liksom hoppar upp ur sängen och kör på med en gång. Kaffe, kolla in min app om hur jag sovit sedan på g. Fixade i köket, tog min Proteindrink och tänkte att så här bra dagen börjar så ska jag göra den bättre. Så jag gick ner i källaren och stannade vid mitt gymrum.  Har lyckats redan nu att träna i alla fall 45 minuter. Idag får det vara den träningen som blir. Har inte tränat på länge, tror jag haft ett uppehåll på en månad eller två. Så nu är det dags igen.

sdr

Hurra, jag på g igen. Har läst mycket på nätet om åkomman med yrseln. Även här pratar dom om träning och åter träning.  Kost ska vara viktigt. Saltfattig kost, träning, undvika stress, är rekommendationerna. Just det där med saltet är svårt för mig, för jag gillar salt. Men ska försöka minska ner det. Likt min artros-höft ska jag nu på riktigt hitta till friskvården i den andra diagnos-sjukdomen.  Tydligen ska den komma i skov, mellan skoven ska man vara bra.  Så här ska jag samla på bra dagar. Tänker att bra dagar, kan vara bra att samla på även utan olika symtom och diagnoser. Tänker att vi alla borde samla in bra dagar, sätta på bra-dagar-bankboken. Tror det är viktigt för själva känslan i livet.  Livet är ju upp och ner ibland. Ibland är det mera ner än upp. Just i sådana perioder, kan det vara bra att gå in och titta i bra-dagar-bankboken, för att hitta till att det inte är alltid ner.

Tänker att vi alla har upp och ner dagar. Ner dagarna är här för att vi ska uppskatta upp dagarna. Upp dagarna är här för att vi ska orka ta oss igenom ner dagarna.  Så börja samla på bra dagarna.

Att titta på småbarns fötter kan höra till bradagsbankboken tycker jag-

Har inte varit ute på uppdrag på länge. Har inte pratat om ADHD, bland folk på länge. Men i sommar kommer det att ske. Denna gången är det på Attention sommarläger, jag har tackat ja till. Jag pratade med en kvinna som hade skickat en förfrågan till (H)järnkollriks. Presenterade mig genom att prata om hur min familj såg ut, hur saker och ting blir här hemma ibland.  Jag ska prata om ADD, vilket för mig är det samma som ADHD fast på insidan.  Man är rik på Dagdrömma när man har ADD, kanske inte alla men ofta är det det som jag får till mig.

 Nu finns det forskning som visar på att vi alla håller på att förlora våra dagdrömmar. De pratar även om att just det där med dagdrömmar, är något viktigt. Man pratar om att dagdrömmarna, får ge vika för våra smarttelefoner, att vi inte längre har tid att drömma oss bort bland dagdrömmar. Så här, som den optimist jag är, hittar jag till en tillgång i ADD som innan varit en o-tillgång. Eftersom Dagdrömmar ibland ställer till det, för den som har ADD så kanske smarttelefonen tar bort en del. Vilket sedan leder till att Add-rikedomen i dagdrömmar blir mera sund. Hm fast det är klart det är nog fortfarande lika enkelt att ramla in i dagdrömmar i skolan. Ni vet det där när man läser matte tal. Lisa har två äpplen, Kalle har fyra och två bananer…

Redan där kan man spåna ut och fundera på vad man kan göra med äpplen, om de är ekologiska, vart dom kommer ifrån, hur dom kommit hit.  Vilket klimat är det, miljöförstöring till isberg. Jo det är ju det, som är det. Så, nå ja, inlägget spånades bort, jag som skulle skriva om bra dagar. Blev föreläsningsbokningen och dagdrömmar. Men kolla vad jag lärt mig, knyta ihop säcken, ser jag.

Ha en bra dag.

Lev idag just nu, igår är borta och förbi, morgondagen den är där borta i framtiden.

Carina Ikonen Nilsson

Vi glömmer det där viktiga runt om.

Det där att ta hand om människan i känslor och upplevelser. Vi botar och gör symtomfri, men glömmer förståelse och levnadskunskapen. Den tar vi först när vi redan genomlevt.  Idag har jag varit på Akuten på Näl. Igår när jag var på jobbet, så blev jag helt plötsligt yr. Det surrade i kroppen och jag fick en känsla av att jag höll på att svimma, som tur var satt jag ner. En kollega till mig var där och gav mig vatten. Efter en stund kändes det bättre men yrsel gjorde att det kändes som marken gungade. Under hela kvällen kändes det som om det snurrade när jag rörde på mig. När jag slutade fick maken och dottern komma och hämta mig. Jag vågade inte köra bilen själv. Idag på morgonen satt känslan av yrsel kvar och jag ringde vårdcentralen fick en tid där. Efter det samtalet ringde jag för att rådfråga vår sjukanmälan som vi har på jobbet. Där sa kvinnan till mig: Nej du ska inte till vårdcentralen, utan till akutvården och du ska åka med en gång. När jag kom till Akuten tog dom blodprover och kollade blodtryck, sedan in på ett mottagningsrum. Efter någon timma eller två kom sedan en doktor. Han hade läst på om mig, hade hittat att jag för två år sedan hade varit hos dom, för nästan samma symtom. Han gjorde de vanliga testerna för att utesluta lite farligare åkomma. Skrev sedan en remiss till öron näsa hals. För två år sedan misstänkte de kristaller i örat. Men de var inte helt säkra. Idag var doktorn inte heller säker, men var helt säker på att det som var fel hade att göra med min hörsel eller öra. Jag har haft problem med mina öron hela mitt liv. Opererat in rör och tömt innerörat på vätska minst en gång om året som barn. När jag var 19 år fick jag göra en riktigt stor operation på 8 timmar nere i Halmstad. Där satte doktorn in nya hörselben och ny trumhinna. En operation som var ganska meningslös, för hörde bättre, gjorde jag inte. Dessutom fick jag något fel på balansnerven under någon månad eller två. Idag fick jag veta att nu ska det till en ny undersökning. Eftersom jag för två år sedan hade den där yrseln då med. Under vårvintern i år gick jag en utbildning där träffade jag på en tjej som jobbat på hörselverksamheten i vbg. Hon berättade för mig att som hörselskadad så är det ganska tufft att leva. Det tar kraft av en person som är hörselskadad. Det sliter på arbetsminnet och som hörselskadad får man lägga mera kraft, på att höra och leta reda på vilka ord, ljud man hör. Idag när jag var hos doktorn så sa han, eftersom du hade liknade symtom för två år sedan så gör man nu utredning. Jag tänker att jag inte är ensam som hörselskadad, jag kan inte vara ensam om att helt plötsligt få yrsel som är kopplat till mina hörselorgan, där läkaren ganska så snabbt hittar att det härstammar till örat. Även om det inte är Kristaller så är det något med örat som orsakar det. Min tanke här och nu, blir varför har inte någon kunnig läkare, annan inom hörselverksamheten informerat mig om vad som kan tänkas bli som äldre? Varför har jag inte fått informationen och förståelsen innan, om vilka svårigheter och krafter jag lägger på att faktiskt försöka höra? Jag har ju redan som 5 -6åring varit i kontakt med öronspecialister varje år, flera gånger om året, Faktiskt inte fått speciellt mycket hjälp. Inte ens med hörseln, bara ett konstaterande, att nej du hör inte mera idag än du gjorde förra gången. Du har lite vätska bakom trumhinnan. Jag behöver inte gå till doktorn för att veta att örat krånglar igen, det känner jag. Märker jag, för folk blir irriterade på mig att jag inte hör. Det där lite mera psykiska, det där med förklaringar förståelse mm, har helt saknats. Kanske har man pratat med mina föräldrar när jag var liten men, inte med mig som individ. Vilket jag idag, inser och ser, att jag faktiskt hade behövt. Hur är det med er andra som har lite svårigheter med hörsel? Har ni fått mera hjälp med att förstå? Så att du inte ställer så stora krav på dig själv. Hade någon pratat mera om de där problemen jag upplevt som hörselskadad, så hade jag skaffat hörapparat kanske redan som 20-åring. Inte som nu jag har bara haft min i kanske 6- 7 år. Jag hade haft mera förståelse och kanske känt igen det som jag idag och igår upplevt. Inte blivit så rädd när rummet börjar snurra. Kanske hade jag kunnat få klart för mig, att det där med att kraftigt lägga mig i sängen och ställa balansen till rätta hjälper mig, om jag gör det då och då. Det vet jag i och för sig inte idag heller. Men med tanke på motion och Artros hjälper mig att bli mera rörlig.  Inbillar jag mig att om jag hade gjort de där kristall rörelserna hela tiden, så hade de gjort att jag idag sluppit vara så yr.  Då hade jag kanske sluppit uppleva det jag fick uppleva igår och idag. Nåja, det är bara min lite längre tanke, men jag tänker att jo, så kan det vara. Nej lev idag lev nu, just nu. Igår är historian och morgondagen, är här först imorgon. Just nu. Nu gäller just nu.

 

Carina Ikonen Nilsson

God fortsättning på detta nu så nya 2019 år.

Så här årets första dag. Är livet lite tunt, eller långsamt. Jo vaknade vid halv åtta, drack mitt kaffe i soffan, som vanligt så som jag alltid gör. Plockade bort de sista nyårspjäserna, i formen av glas och glitter från gårdagens fest. Vår överman, (en robot dammsugare som vi precis köpt.) började sitt skift kl 8.00. När han började, så började jag rensa det som var kvar på bordet i vardagsrummet. Eftersom vi har mycket saker i vardagsrummet, två jobbiga mattor , så dammsuger jag vardagsrum. En överenskommelse jag gjort med herr överman, om han tar resten av övervåningen. Så när bordet var avplockat, så plockade jag fram den gamla vanliga dammsugaren. Började dammsuga men bestämde mig för att även tvätta golvet. Vi hade ju spillt lite av champagnen igår. Nu tror ni säkerligen att jag inte är helt 100. Det är jag inte men jag vet att roboten inte kan prata och inte göra överenskommelser. Men jag gör dom ändå. Vår förra överman har fått flytta ner till källaren för han har några år på nacken. Idag har han bytt namn till Källman. Där nere i källaren, jobbar han förfullt en gång om dagen. Resten får han vila, har vi kommit överens om. Då när han var ny, tyckte jag att han var grym, på sin grej. Idag ser jag att han gör sitt bästa, men är snart i pensionsnivåerna. Herr överman han däremot är grym. Han till och med tvättar golven samtidigt som han dammsuger. Där av blev det att jag tvättade golvet, i vardagsrummet.
Jag har ju en konstig passion för just dammsugare. Just nu har jag kanske inte så många dammsugare som jag haft innan. Har i och för sig fyra eller åtminstone tre för många för att det ska vara normalt. Jag har två på övervåningen, två i källaren. Och en storpjäs, en master-mansdammsugare som just nu bor i Bastun. En sådan där grymme dammsugare som då den köptes var fasligt dyr. Fasligt bra är den och den kan göra nästan allt förutom att laga mat. Men den är fasligt jobbig att göra ren. Det är en sådan där vattendammsugare, den låter vidrigt högt. Men den är grym, när man vill städa på riktigt. När det behövs en sådan där stor rejäl rengöring, kan det vara bra och värt det, att behöva göra rent den efteråt. Sicket inlägg det här blev. Jag som bara skulle skriva och önska er, en god fortsättning på detta nu så nya år.
Jo, så är det ibland. Ibland svamlar man runt om strunt av bara farten. Ibland blev det idag.
Ha en fin fortsatt god fortsättning på detta helt så nya spännande 2019 år.
Lev idag just nu, igår finns inte längre kvar och morgondagen, den ligger där borta i framtiden. Just nu verkar vi i.

Välkommen du 2019

Helt nytt och vacker är du år 2019. Så mystiskt, outforskat. Det där med framtiden är det du ger oss. Så här första dagen på året så ger du mig en smak av mera. Du är fortfarande så ny.

  Gott Nytt År!

Lev idag just nu tar vi de där fösta stegen på detta året. Det är just nu som gäller. 2019, traska ut i livet i tiden just nu. Igår är Sååå 2018….

Carina Ikonen Nilsson
×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
https://malix.se/2019/01">
Twitter
%d bloggare gillar detta: