Ibland är det bra att hitta till något nytt i tankarna. Just nu provar jag det här med att vara i stunden. Stunden just nu, Jo jag vet jag brukar avsluta varje inlägg med just nu tankar. Men att skriva det och göra det är inte samma sak. Under några veckor har jag provat på det där med att vara mera närvarande i stunden. Vara mera medveten om vad jag gör just nu, hur det känns i kroppen när jag gör just det jag gör. Hur andas jag, var någonstans i kroppen är känslan. Äter jag så smakar jag på varje tugga, hur känns det i munnen, vilka smaker finns det hur känns det i stunden vilka känslor bor i kroppen.
Här bor känslan av kyla då lillkillen skulle bada för första gången ett år.
Något händer i mig och mina takter på något sätt. Jag saktar ner takten i kroppen om det är så man kan förklara det. Stressen och den där lite rastlösheten trappas ner. Dessutom lär jag mig att hitta till olika känslor i kroppen. Ett bra sätt att varva ner, ett bra sätt att komma närmare mig själv. Lär mig även hitta till olika upplevelser i att blunda, smaka på bara ett russin om så är. Blir jätte spännande. Gjorde ofta det förr om åren, men har liksom glömt det i vardagen. Känner mig glad över att hitta tillbaka till dessa övningar jag nu gör igen.
Nej, nog om detta. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen är här först imorgon.
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar från Lindex.
Ibland måste man skämma bort sig själv. När jag skämmer bort mig själv så brukar jag göra det på Lindex. Fast jag har flera sätt att skämma bort mig själv på. Ett sätt är att sitta och skriva. Jag gillar att skriva, sitta med fötterna på skrivbordet och bara låta fingrarna dansa över tangenterna. Sedan om jag skriver hellre än bra, gör inget. Inte för mig.
Ett annat sätt att skämma bort mig är att ligga vid havet och sola, hoppa ner i det kalla vattnet för att simma för att sedan ligga där på brygga och lapa sol. Tänk snart är vi där igen.Där mitt i allt det härliga. Jag har redan sett hav av vitsippor, tussilago var det flera veckor sedan jag såg. Ute i trädgården kommer det upp mer och mer tecken på livet efter denna konstiga vinter.
Nu är det ju bara den där Coronan som inte passar in. Nu när livet börjar bli så härligt så ställer det där viruset till det. Det gör det lite svårare att skämma bort mig i Lindexbutiken. Men det går att handla online, där av länken som jag lägger här.
Jag vet, det är inte samma känsla som att ströva runt där inne i butiken. Men man slipper sprida smitta eller få smitta. Ett enkelt sätt att vara trygg. I dessa tider behöver vi inte springa runt i massa butiker, utsätta oss för risken att sprida eller få Corona. Det gör valet lite enklare, dessutom är det enkelt att skämma bort mig här, med tangenterna och shoppa på Onlinebutiken Lindex samtidigt.
Jag behöver inte någon annan klädaffär för hittar jag kläder, så brukar jag alltid dom på just Lindex. Har alltid varit så. Jag köper även kläderna till min barnbarn på Lindex de ha bästa kvaliteten.
Märkte ni att jag Gillar Lindex? Hmmm inte? Slow Learner….
Nej strunt i det. Lev idag just nu,Igår finns inte kvar och morgondagen är här först i morgon. Just nu Gäller. Just nu.
I mitt förra inlägg pratade jag om osäkerhet i stunden du blir mamma. Det är inte alla mammor som är i den där fullständiga lyckan, när de äntligen blir mamma. Istället kan det bo en massa osäkerhet i stunden, då du och den lilla babyn får åka hem. Gör jag rätt? Duger jag att bli mamma? Tänk om mitt barn blir sjuk? Det kan även finnas skam. Över att den där lyckliga stunden den där obeskrivliga lyckan över att bli mamma, inte infinner sig.
Jag var en av dom där mera osäkra, olyckliga mammorna. Det handlade inte om att inte älska mitt barn eller något sådant, utan om osäkerheten i den nya situationen. Det gjorde ont inom mig, att inte ha den där fullständiga lyckan över att få bli mamma. Nu är det väldigt länge sedan men, till och med nu när jag skriver det så kommer jag ihåg känslorna. Jag känner att dessa känslor är viktiga att skriva om. För jag inser att jag inte kan ha varit ensam om dessa känslor. Tänker att det finns flera, som har och kanske till och med just i denna stund upplever de där mindre bra känslorna. Tänker att det kan vara en tröst att veta i allt det som gör ont, så är du inte ensam. Det finns hjälp att få. Gå inte där hemma, må dåligt och dölj undan dina känslor. Gör något åt dom. Ett sätt är att sätta ord på dina känslor, berätta om dina känslor för någon, prata med BVC, sök hjälp! Framför allt dölj det inte, klanka inte ner på dig själv utan sök hjälp. Det finns hjälp. Dessutom vill jag skicka med dig att du kommer att komma ut ur den tunnel du just nu befinner dig i. En dag sitter du där på parkbänken/skogsdungen, stranden eller var du nu är, känner känslorna av att oj, vilket underbart härligt liv jag har.
Det är inte alla som har den där obeskrivliga babylyckan, utan de har en mera grå ton, som en sorglig klang av toner under en tid. När klangerna klingar dovt och utan glädje så ta hand om dig och sök hjälp. Jag hade en farmor som hjälpte mig, min farmor, min underbara farmor som liksom såg mig i den stunden jag var i. Hon sa till mig, att de som är så där obeskrivligt lyckliga har inte förstått allvaret i att ta hand om ett litet liv. i mig blev det en klokhet. Hon fanns även med mig i mina olika känslor sa alltid de där rätta orden som gjorde att jag fick förlåtande tankar om mig själv. jag vågade känna och vågade må. Vissa stunder måste vi faktiskt få må, men då är det viktigt att vi tar hand om det som är i oss. Ibland räcker det med att vagga och krama om oss själva. Nej nog om detta.
Snart fyller vårt lilla barnbarn år. I dessa Corona tider känner jag det tryggast med att beställa över nätet. Jag gillar Jollyroom. Där har jag handlat många julklappar och födelsepresenter. Bekvämt är det bara att hämta ut på vår lilla ICA i vår lilla by. Det blir mindre möten där jag kan sprida eller få smitta av det fruktade Viruset.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller! Just nu idag har du möjligheten att påverka din framtid, den där framtiden som är här imorgon.
Tänk vad ord ställer till det. Tänk vad saker kan ställa till det när man är ny på något, är med om saker första gången. Just det, har jag tänkt en del på nu. Har pratat med en tjej som är nybliven mamma. Tänk då, när man själv fick sitt första barn. Vad rädd man var, för att inte göra det som skulle göras. Alla kanske inte har det så men, jag minns att jag var jätterädd för att inte göra rätt, för att inte vara den där perfekta mamman.
Herre min skapare vad jag läste klokhetsböcker om barns sovtider, utveckling, vad som är bäst för allt va det nu var, gjorde efter konstens alla regler. Idag när jag pratade med den nyblivna mamman, (även om det barnet är ett halvår gammalt) så är man nybliven mamma, tänker jag. Först då kom alla dessa konstigheter tillbaka till mig, under vårt samtal kom klokheten fram i mig. När jag sa: men du, gör alla dessa böcker dig illa och osäker, så släng böckerna. Ge dom till någon som behöver dom, skänk dom till välgörenhet, gör vad som helst med sluta läs dom. Det hade hon redan gjort, men böckerna hade skapat ångest i henne.
Lita på dig själv, gör det som känns rätt för dig, blev min fortsättning.
Gör som flickan här, göm dig, när du inte vill vara med. Visa tydligt att nej, det där vill inte jag, jag gör på mitt sätt.
Alla dessa duktigheter som finns om barn, alla dessa klokheter man får höra, då man får sitt första barn. Gör vissa av oss illa. Är ingen nytta alls, för den som är osäker på vad man ska göra, eller inte göra. Som tur var hade jag en klok svärmor, klok farmor och en klok kusin, som hjälpte mig med mina orolighetstankar som var då. Idag kände jag att jag kunde dela med mig, av min lilla klokhet. Kasta bort sånt du inte mår bra av! Lyssna på dig själv. När det känns rätt, det du gör och barnet verkar nöjt och belåtet. Vila dig då i att du har gjort tillräckligt bra. Att det du gör, är det som är bästa just nu och för er.
Lyssna till din egen röst och skapa det liv du vill vara i. Ingen kan dig och ditt barn, bättre än du själv. Se till att må bra, se till att släng bort alla oros tankar, som inte hjälper dig. Summera dagen och du kommer att se att du duger i dina göremål.
Nu säger jag inte att man inte ska läsa böcker om man nu vill det. Men ställer böckerna till det för dig, skapar oro inom dig, sluta läs. Gör något som ger dig trygghet, se ditt barn. Barn visar i sina olika sätt att vara, om det du gör är bra eller dåligt. Va lyhörd, lyssna och känn efter i din magkänsla. Inse att du är tillräckligt bra, du duger som du är. Glöm inte bort att skämma bort dig själv. Ta hand om dig. Du är värd det!
Det bästa jag vet är att bada och är ett sätt som jag skämmer bort mig med.
Nog om det för idag.
Lev idag just nu vilket är ett nu som finns just nu. Igår är borta och förbi men finns i dina minnen. Morgondagen är framtiden och kan vara något som blir genom dina val idag just nu. Just nu gäller. Idag just nu.
Det är en konstig tid vi lever i….. Just nu litar jag inte ens på min egna förmåga. Jag blev lite snuvig, för två veckor sedan. Har varit hemma sedan dess. Första veckan kände jag mig inte ens sjuk, Jag var bara snuvig och hostade ganska mycket. Hade lite feber, ont i huvudet och sov kanske lite mera än vanligt. Andra veckan kände jag mig frisk och var beredd att gå till jobbet. Men då sa arbetsgivaren, nej stanna du hemma så du blir frisk på riktigt. I helgen kom feber, jag ringde till doktorn i appen för att fråga om hur jag ska tänka. Doktorn sa nej du ska stanna hemma, det är inte bra att du går till jobb. Har varit hemma, haft feber från och till, hostar från och till och är snorig. Känner mig lite down, men det blir jag när jag inte jobbar. Men är så osäker och rädd för att föra min smitta vidare. Just den här tiden hjälper inte till, att hålla mina tankar borta från bakterier och smuts. Men jag har jobbat starkt på att inte falla in i massa tvång. Det är bara den där lite större rädslan jag har för att föra smitta, som ställer till det. För det är tänker jag, lite stora proportioner i mig just nu. Det gör att jag är väldigt rädd för att om jag går till jobbet så kanske jag smittar. Jag blir den som förde in smittan på mitt jobb. Vilket blir en väldigt vidrig tanke i mig. I vanliga fall skulle jag inte varit hemma första veckan utan jobbat på för att se hur det utvecklar sig. Men tiden är ju som den är och rekommendationerna är att stanna hemma om du är sjuk. Här tog jag ansvar, tänker jag.
Vecka två hade jag kanske funderat på om det går över eller är dags att ta det lite lugnt. Denna vecka hade jag kanske stannat hemma och vilat mig lite extra. Men dagsläget, i dessa Covid -19 tider har gjort att jag gjort annorlunda. Nu blir tankarna svårare i mig för jag är inte helt återställd, men inte så sjuk att jag behöver vara hemma.
Jag känner igen känslorna i mig från en annan situation som var för länge sedan. Då vi fick till oss att handspriten var bra. Det har gått en lång tid sedan just den situationen och det jobbet. Eftersom det var bra med handspriten så formligen jag nästan badade i det. Jag använde det hela tiden, på ställen som man kanske inte ska ha handsprit. I ansiktet, tvättade arbetet i handsprit så fort jag kom till jobbet. Diskbänk, toa, handfat handtag, stolar och det jag skulle äta på. Till sist blev det lite mera än mycket, faktiskt ganska så jobbigt. För det blev mycket att hålla efter, med all handsprit. Ångesten försvann bara för ett kort tag, kom tillbaka i en större dos med kraftigare tag. Ångesten över smuts och alla dessa osynliga bakterier. Nu är jag mera rädd för att den hosta jag fortfarande har kvar, är smitta och att jag sprider smitta, de där äckliga virusen. Men febern är borta och har varit borta i två dagar, så jag tänker att jag är frisk och bara har det där eftersläpande av lite snuva och hosta. Hosta gör man eller i alla fall jag, i flera veckor efter en förkylning.
Självklart har jag varit i kontakt med arbetsgivaren, om mitt beslut att gå tillbaka till jobbet. Lite feg är jag men, jag tänker att jo, jag är inte sjuk och jag sprider inte smitta längre. Just i denna stund kommer tanken men tänk om. …. Tänk om. Nej jag ska inte klura på det, för jag känner mig frisk och har bara efterverket kvar. Jag kommer att hålla avstånd och ta mitt ansvar, i dessa så viktiga tider, jag sprider inte smitta.
Tankar som får hjälpa mig känner jag.
Ta hand om dig, ta det personliga ansvar du har. Det är så viktigt just nu.
Nej, lev idag just nu, igår är historia och morgondagen vet vi inget om. Just nu gäller. Just nu lever vi. Just nu kan vi göra något åt. Just nu är det viktigt med vårt allas ansvar, att lyssna och gör rätt. Det är svårt att göra om och göra rätt, just nu.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.