Månad: augusti 2021

  • En dag ska vi bo i vår husbil på heltid. Om en 3 – 4 år är tanken….

    En dag ska vi bo i vår husbil på heltid. Om en 3 – 4 år är tanken….

    Firar en seger, segern firar jag med en snabb promenad i 40 minuter. Promenaden blev runt omkring här i vår lilla by. Segern bestod i att jag, under bara några veckor har gått ner 4,9 kg. Det är enkelt, när jag följer WW viktväktarna. Att följa deras plan är enkelt och du slipper vara hungrig.

    Byxorna jag köpte för en månad sedan, börjar att bli lite förstora. Jag gillar´t. Ett steg närmare delmålet som är: När jag gått ner 10 kg, då ska jag skämma bort mig själv med något eller några plagg i garderoben men, då måste storleken vara mindre. Det kommer den att vara, när vikten är 10 kg mindre.

    Ja, det är som det är….. jag hade inte allt tänkt skriva om WW. Jag hade tänkt skriva om något helt annat. Min nya dröm, som börjar ta fart. Just nu är det bara en dröm, kommer så att vara i en tre- fyra år. Jag tänker om tre- fyra år att jag och maken ska jobba mindre, utan att få dra åt svångremmen i ekonomiska frågor.

    Vi pratar just nu bara löst om det men, vi pratar lite varje dag om det. Idag ringde maken nu på morgonen, pratade om hydrauliska stödben. Ja det handlar om husbilen.

    När vår minsta pojk här hemma, är så pass stor att han inte längre bor hemma. Det är då drömmen inte är en dröm, utan mera en verklighet. Det ska in mera frihet, mindre kostnader och ännu mera frihet. Vi säljer då vårt hus, allt vi äger och har i vårt hus. Ska börja redan nu, med att packa ner sådant som jag ändå vill ha kvar. Foton, minnen som är viktiga. Men allt annat kommer vi att sälja, skänka och kasta.

    Jag tänker träna mig på att bli minimalist, i både kläder och saker under de här tre åren. För då när drömmen är en verklighet, då måste jag vara minimalist. Då bor vi i husbilen. Det fungerar liksom inte att jag har flera garderober med kläder, som bara hänger där.

    Någon klok har sagt ju mindre du äger, ju lyckligare är du. Jag tänker ta till mig det. Visst vi kommer att äga en husbil. Men det är det vi kommer att äga. I den tänker vi bo. Tänk sicken frihet att det bara är den där pytte-lilla ytan som är vår plats på jorden. Med den kommer friheten i att vi kan välja, att den ska bo på olika ställen. Klart måste vi ha en buffert, för sådant som kan hända. Det är självklart. Men friheten att välja att få mera lediga timmar, mera ställen att utforska och massor av tid till att umgås med han som betyder så mycket för mig. Min maken.

    Tänker att det kommer bli enkelt, men ska redan nu börja skriva listor för vad vi kommer att behöva i utgifter. Kläder måste tvättas ibland, sådan kommer bli en kostnad. Ibland kommer det bli kostnader för vart husbilen bor. Mat, försäkringar, reparationer, förbrukningsartiklar, elektronik så som telefon mm. Oavsett, så har en ny dröm börjat ta form i mig. Nu kör vi. Ett steg i riktningen mot vårat mål att att börja rensa få mindre saker. Eller är det kanske att skriva en lista på vad som ska bo i de där lådorna med minnes saker kanske?

    Nåja jag ska klura men, vi har ett mål att sträva emot. Målet att bo i husbilen, om bara några år. Leva i friheten där vi väljer, vart vi ska och bor.

    Lev idag just nu, igår är borta och förbi morgondagen är där borta i framtiden. Idag just nu kan jag göra något åt. Nu det är just nu det börjar det där med att nå till målet.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Självförtroende, det kan vara skärvor av glas…

    Då sitter jag här igen. Trött är förnamnet och efternamnet idag. En jobb helg, är en jobb helg. Men det där med att campa mellan passen, gjorde susen även om sömnen blev så där. Den blev så där i natt med. Har nog vaknat varje timma i natt, redan innan makens klocka ringde idag. Gick jag upp, för kaffe var kroppens längtan. Nu sitter jag här, är halvvaken fast jag suttit här en timma.

    Solen visar sig på himlen, inte en dag för tidigt känner jag. Den behövs, för att städa bort tankar och känslor i kroppen. Jag som ska leva här och nu, sitter med ältande tankar om allt dåligt jag gjorde i helgen på jobbet. I stunden glömmer jag, allt bra jag gjorde. För när jag tänker efter, gjorde jag nog mera bra, saker än dåliga. Dumt att hänga upp sig, på de dåliga sakerna. Jag tror det är tröttheter-na i kroppen som gör känslan. Även den där lilla genen som säger ADHD. Har skrivit det förr. Om den där självkänslan, ADHD-n ofta tar död på. Det är så många fel, under livet, jag lärt mig av. Den där sviktande känslan av att duga, försvinner när felen blir till.

    Det är därför det är så viktigt att berätta för barn och ungdomar om alla bra saker, dom gjort under dagen. Dom där felen, det vet dom om ändå. När ungarna sedan blir vuxna, så har dom så många gjorde-fel, i erfarenheter. Felen som bor där, tynger ner och gör ont. Den falska självförtroende spegeln, de visar upp. Är en spegel, mera är gjord av skärvor. Ofta är det små sår som liksom aldrig läker. Det är som skrubbsår som hela tiden går upp. Eller som ett illa myggbett, man kliat på. Där sårskorpan gärna går sönder, vid minsta kliande.

    Jag brukar tänka så när jag möter mina barnbarn. Dom som inte levt så länge, i livet. Dom ska bli rustade med självkänsla, istället för duktighetsgenen. Dom ska känna att dom duger, även om det blir fel i bland. Jag vill att deras ögon ska lysa av den solen, dom är, där längst där inne.

    Igår när jag kom till jobbet, var han som sovit jouren kvar. Vi jobbade en timma ihop, innan han gick hem. I hans ögon, är jag någon som kan, som nästan hela tiden gör bra saker. När han pratar, känns det som att han pratar om någon annan. Men igår kom en klokhet, av hans ord fram. Även om jag känner att det är inte är sant, det han säger. Har jag en möjlighet att lyssna på orden, sträva efter att bli så bra, han säger att jag är. Det kommer bli något jag ska jobba med, inte i en vecka. Utan här kommer det ta längre tid, känner jag.

    Nu ska jag kavla upp ärmarna här ska jobbas. Det dåliga tankarna lämnar jag här och nu. Dagen ska bli min, det ska bli en bra-ig-hets dag med stort mått. Nu kör vi.

    Lev idag just nu, de ältande tankarna är historia och dom kan du och jag sudda bort. Det du/ jag kan göra något åt, är där vi är nu. Vi kan och har möjlighet, att göra om och göra rätt i nuet. Historian behöver inte upprepa sig. Just nu sår vi, det vi skördar imorgon. I morgon är där borta i framtiden.

    Bort med ältandet nu kör vi.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Efter ett jourpass blir ADHD en del som gör ont.

    Nu sitter jag i vår husbil lvl^och bloggar. Lunchen blev tidig idag. Jag brukar inte äta frukost på jobbet, när jag sover jour. Innan vi loggade in på Campingen som är Stenröset. Handlade vi på Citygross. Man kan nästan säga att just Stenrösets Camping, är vår hemmaplan. Som att vi just nu, spelar på hemmaplan. Vi brukar landa här då och då. Traditionen är även att det är här firar vi vår midsommar med våra barn och barnbarn. Stenröset är en bra camping om man vill ta promenader, bada i pool och bara njuta av det stillsamma livet på en camping.

    Ojdå det blev en helt annan tanke i orden innan. ”Lite ADHD-tänk” Precis när vi loggat in, gjorde jag lite lunch till mig och maken. Rullader med flödeost med lite vild ris. Det gick alldeles utmärkt att äta, även om man som jag är WWare. Poängen blev bara 9 stycken. Jag har sparat in en del poäng under veckan, jag kan till och med äta lite kräftor till kvällen.

    Den där boken jag en gång skrev, den finns inte längre i bokformen men är du intresserad går det att köpta den som e-bok

    Jag skulle jobba med mina tankar under veckan. Tankar som bara är tankar, inte någon verklighet. Hm, som jag jobbat med detta under morgonen här. Jag kämpar på men, just nu kommer de där katastroftankarna. Dom bara ploppar upp, gör sig påminda. Efter jourpassen gör sig Dampen mera påmind, tankarna blir ofta dömande av mig, mitt handlande och min o-tänksamhet. Det är i sådana stunder jag har mest ont av min ADHD, det är här min ADHD gör ont. Ont på riktigt och gör sönder mig del för del. Men jag kämpar på. Jag ska vara här och nu, vara i stunden just nu. Precis som just nu. När jag nu sitter här i lvl^och skriver, radion är bakgrundsljudet och maken sitter just nu och chattar med Comviq. Även här gör den ADHDn sig påmind, för radion och makens ord då och då gör att jag tappar koncentrationen.

    Jag skaffade för en månad sedan ett abonnemang hos Comviq Senior. Det billigaste abonnemanget, visar mig att det är ett dyrköpt köp, när det är det gäller mig. Man fick bara ringa i 200 minuter, dom har jag redan gjort slut på tyvärr. Den nya potten ringminuter kommer först den 19 september. Ett nerköp känner jag, även om det var billigt. Jag kommer antagligen få betala närmare 200 koronor extra. Jag lär få leta upp ett annat abonnemang, men vet inte vad jag ska välja, Halebop har jag provat och dom använder jag aldrig mera. Vimla var okej men dålig teckning. Comviq har jag alltid gillat men, lite dyrt. Eller är jag kanske dum snål. Kanske är det att bara höja upp det och vara tyst. Ojdå , idag flyttar tankarna i hit och dit känner jag. Här blev det ord, och tankar som hoppar från ö till ö utan ett uns av sammanhang. F-låt men efter jourpassen är dagen som är ADHD i kubik. Det är bara att gillla läget. Eller så handlar det om att bara acceptera läget.

    Nåja, nog om detta! Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon. Det är i just nu just i den här stunden, som jag och du kan göra val som kan vara bra val i till framtiden.

    Att campa är ett bra val för mig, det är verkligen avkopplande.

    Just nu, gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Semesterlån bara för en dag.

    Semesterlån bara för en dag.

    Det blåser även idag här hemma, Idag blir det jobb. Imorgon träffas jag och maken utan för citygross i Trollhättan för att göra en del inköp till lvl^. Vi ska ta tillbaka semesterkänslan och campa. Jag sover jour på jobbet och det kan bli som en extra ledig dag. Att bo i husbilen lördag till söndag. Det blir igen jobb på söndagen, men då är jag nära jobbet. Man ska ha husvagn, eller nej husbil gör det så mycket enklare. Ska bli så mysigt att tillbringa dagen i lvl^. En extra semesterkänsla så där på en jobb helg. Hur härligt kan inte det vara.

    Har just bestämt mig för att uppmärksamma mina tankar idag. Ska jobba med dom under en veckas tid. Bara för jag kan. Vara uppmärksam på vad tanken att det är en tanke och inte en verklighet. Att det jag tänker inte är verkligheten utan faktiskt bara en tanke. Vi får se vart det landar.

    Lev idag just nu, igår är borta och förbi. Morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Spegelbilden du möter, kan behöva ett förlåt.

    Det blåser i träden idag. Hösten är här. Just nu vilar jag mig i tankarna, va bra då är det dags att plocka fram den fina höstjackan jag köpte i måndag.

    Jag hade ett samtal för några dagar sedan, där vi pratade om saker som gått lite fel. När det gått så där fel, att andra människor blir lidande.

    Då behöver man be om ursäkt, till den man gjort illa. Men det är något annat som är viktigt i just den handlingen. Kanske till och med viktigare. Jag tänker att om jag bara säger ursäkta mig, förlåt mig för jag gjorde dig illa. Då glömmer jag av den viktigaste personen i livet. Det vill säga mig själv.

    Varför är det så viktigt då? Kanske du tänker just nu.

    Mitt svar bli här: För är jag medveten, vet om att jag, gjorde den där andra riktigt illa. Då är det en tanke, en medvetenhet som även skadar mig själv. Jag behöver förlåta mig själv, för att jag inte gjorde bättre just då. Jag är medveten om att jag skadade någon. Vilket oavsett om jag lurar mig själv med tankar om att han/ hon fick vad hon skulle. Fytt i gatan va bra jag satte dit den där… Visst det kan hända att man fyller sitt ego med just dom tankarna, en stund.

    Men, då när man sitter ensam på sin kammare. Det är då dom där riktiga tankarna, kommer fram och möter spegelbilden.

    Då blir tankarna mindre snälla om mig själv, mera skrämmande. Då möter vi oss själva. I mötet med oss själva, brukar tankarna göra mera ont. Om det är mera onda handlingar, vi gjort. När vi sitter där på vår kammare, nöter in de där tankarna om hur illa, hur dåligt jag betedde mig. Det är då dom tankarna, blir en sanning. Tankarna blir ett eget jag.

    Handlingarna är en del, av det liv jag lever. Handlingarna jag gjorde är inte jag, i min person. Utan något jag gjorde, för att jag inte valde det bättre alternativet. Jag gjorde ett dåligt val. Det är här jag menar att det är viktigt, att förlåta mig själv. Det är här jag behöver ha mera förlåtande, till mig själv. Då har jag möjlighet att hitta tillbaka till den där som på riktigt är jag.

    För visst är vi på riktigt där inom oss, egentligen helt fantastiska individer. Egentligen är vi har vi samma längtan av att bli accepterade, älskade. Vi har en längtan, av att bara få vara den vi egentligen är skapt att vara.

    Så nästa gång du säger förlåt till någon, glöm inte av det förlåtet som du är skyldig dig själv. Det förlåtet är nog så viktigt. Kanske ett livsavgörande förlåt, där du har möjligheten att skapa en ny mera ärlig bild av dig själv.

    Det är med mig själv jag måste stå ut med varje dag, varje timma, sekund. Det gäller att gilla mig själv, mina val och handlingar. Då vågar jag möta mig själv i min spegelbild. Jag måste, för att stå ut med mig själv, bli den bästa vän jag någonsin haft och kommer att få. Då kan ett förlåt till mig själv, vara det finaste jag kan ge mig själv.

    När vi lever här och nu, har vi möjligheten att göra bra val. Just nu gäller. Igår finns inte längre här. Det tillhör historian, historian kan du lära av. Historian är idag den konsekvens du lever i just nu. Morgondagen är framtiden, den får konsekvens av det du väljer i ditt just nu. Det gäller att välja bra konsekvenser.

    Just nu har jag möjlighet att andas och leva.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Just nu, gäller alltid.

    Framtiden är beroende på vad jag gör, idag. Igår är historia, den kan jag inte förändra. Det jag kan förändra är det jag gör just nu. Att säga förlåt, kan vara det som gör en förändring. Att säga nej, ja eller vad det nu än är, så blir det ett resultat i framtiden som jag påverkar i just nu.

    Har börjat jobba igen. Tungt, Jo dom första dagarna jobb är tungt. Det känns som huvudet är fullt, riktigt korvstoppat. Efter dagens möte idag, är jag grymt trött. En sådan där tung i huvudet värk surrar och vill hitta fram i full styrka.

    Men det stoppade inte mig, oss att göra den vanliga promenaden till Återvinningen som ligger här i vår by. Det känns som en nyttig promenad, i många syften. Den tjänar miljön på flera olika sätt. När vi traskar till återvinningen istället föra att ta bilen. Det blir två, tre vinster. Vi släpper inte ut avgaser, vi slösar inte på fossila bränslen. Vi sparar en peng, på att inte göra slut på dieseln, slitage på däck och motor. Att lämna plasten i plaståtervinningen, är ett plus på flera håll. Glas i glas återvinningen och kartong i rätt container. Nytta för miljön.

    Det känns som jag bidrar på mitt sätt. Fast jag kör bil till jobbet. Att vi efter återvinningen, sedan går till affären är även det ett plus. I stället för att ta bilen, så handlar vi mindre och bär hem våra varor. Vi skulle säkerligen kunna göra mera, för miljön. Men det känns som jag bidrar.

    Det känns gott inom mig när jag vilar mig, i dessa tankar. Vilket leder till mera själviska vinster bara för mig. Kanske är dom inte helt själviska, för min omgivning står ut med mig mera om jag mår bra. Stegen som blir till återvinning och affär, även de ett par bonusar. Både fysiskt och själsligt. Jag blir ett bättre person än om jag aldrig hade tagit mina små promenader till byn. Andra står mera ut med mig när jag mår bra.

    Nog om detta nu. Men det är viktigt det där med miljön. Vi kan alla göra någonting för att bidra.

    Då är det slut på årets semester, nu är det lång tid tills vi igen kan ge oss av på våra spontana resor. Känns lite tröstlös, idag redan andra dagen kom jobbet att bli kanske lite tyngre, än jag mäktar med. För istället för ett kontaktuppdrag, fick jag två.

    Redan på vägen hem från jobbet, kände jag ångesten gripa tag i mig. Hur ska jag hinna med alla de där uppgifterna, som är mina? Kommer det gå ut på kvaliteten på mitt jobb? Kommer jag klara av allt det där, som ligger på mitt ansvar. Jag vet att alla har två kontaktskap. Men jag känner att det kan vara en, för mycket för mig. Kommer mina tankar om hur jag utför mitt jobb nu, bli något som blir dåligt samvete för mig. När vi gjorde planen idag, kände jag fort men oj, kommer jag göra något annat än det jag måste.

    Kommer det finnas utrymme, för de där i förbifarten viktiga samtalen, som ofta hittas i små stunder. Kommer jag att hinna med och se alla som jag möter. Sådant är viktigt för mig. Det är viktigt för mig att känna, att jag hade något gott att säga, till alla. Alla som jag mött under dagen, kände dom att jag såg dom? Nu pratar jag inte om personalen, utan om dom som jag jobbar med. Kommer jag ha tid att sitta ner och vara i just den stunden, som är just då? Kanske är detta helt enkelt bara fantasier men, dom känns och gnager lite inom mig.

    Men även tankar om min familj kommer kommer att märka av, att det blev ännu mera jobb på jobbet? Dom betalar redan idag, ett högt pris. Men jag tror nog att jag betalar det högsta priset. Mina intressen, sådana där saker som jag gör för att känna mig levande, kommer bli mindre av. Kommer jag orka med att måla mina tavlor, skriva mina ord och göra sådant jag tycker är kul.

    Nej nu sitter jag här och måla himlen svart. Det måste jag sluta med, jag ska vara i nuet. Det är just nu jag lever, just nu jag kan göra något åt.

    Då ska jag inte sitta här och måla himlen svart, i mina tankar. Skulle jag inte mäkta med, så får jag säga ifrån. Men jag får inte ge upp, redan innan det börjat. Igår när jag var på jobbet, kände jag hur roligt det var att vara tillbaka. Kom på men oj, gud vad jag älskar mitt jobb. Det är ju det här jag kan och tycker så mycket om.

    Nej, nog med kvällstankar för idag. Lev just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon. Just nu lever vi, du och jag. Det är just nu, vi kan göra något åt.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • En papperskorg hade vart ett bra alternativ.

    Igår åkte vi hem från Kungshamn. När vi kom till Uddevalla stannade vi för att handla på Citygross. Då stod det två killar en bit ifrån varandra, med var sin städvagn. Dom plockade sopor efter lördagskvällens bravader. Asså dom hade nog behövs vara flera än två, för det var väldigt mycket sopor. Där låg påsar med skräp från Mc Donalds, sönder slagna flaskor och annat. Vi fick åka försiktigt för att inte köra sönder våra däck.

    Jag stannade och pratade med killen som städade. Han lät väldigt uppgiven. Innan vi hade handlat, hade han redan plockat upp fyra stora sopsäckar med skräp. Fyra sopsäckar på en parkeringsplats! När vi kom ut från handlandet så hade han plockat fyra till.

    Men på riktigt, hur svårt är det att slänga skräp? Hur kul kan man ha på en parkering, utanför ett köpcenter? När jag kom hem, frågade jag sonen, även han hade varit där. När man frågar honom så hade självklart inte, han slängt något skräp. Jag tänker att han nog hade varit med och bidragit, till svineriet där. Men på riktigt, hur svårt är det? Vi måste verkligen ha ett snack med våra bilburna ungdomar. Vi föräldrar har väl lärt dom mera än så? Har vi inte det Så är det på riktigt dags nu. Det borde inte stå två killar från samhall och plocka upp skiten från lördagskvällen, det borde dom som hade så roligt med att skräpa ner göra!

    Det är dags nu alla föräldrar, att ta den där kursen i att plocka undan efter sig själv. Ja, så är det det är faktiskt! Vi föräldrar som borde gett den kursen. Redan innan ungarna började skolan. Den kursen har tydligt missats. Plasten i havet, har det skrivits och pratats en del om men vi har glömt av svineriet på land. I och för sig, så är det inga fiskar som får i sig den skiten. Men fytt i satan hur mycket skräp kan man slänga? Nu är det dags att kavla upp ärmarna, lära våra ungar att plocka upp efter sig.

    Inte fan vill vi att dom ska svina ner så på bara en kväll. Vi borde väcka våra små gullegrisar redan kl 7 på morgonen, för att köra dom till Parkeringsplatserna på söndagsmorgon så att dom kan städa upp efter sig själva! Eller så borde dom ta en del av sitt kära studiebidrag och lämna till killarna som städar. Dom kostar pengar i sina löner, det är något som vi alla får betala för på ett eller annat sätt!

    Nej skärpning!!! Det är dags nu att göra något åt det där med nedskräpning. Snacka med era ungar! Nästa bilträff dom ställer till med, är det min ungen som kommer väckas redan kl 7 på morgonen. Jag kommer rusta upp honom med sopskyffel och sopsäck! För då ska även han bidra med att plocka skräp!!!

    Det är vårt förbannade ansvar!

    Lev idag just nu, det är i nuet vi kan göra skillnad, det är dom val vi gör just nu som kan göra andra resultat i framtiden. Framtiden är inte just nu men där borta i sedan. Igår finns inte kvar. Just nu finns.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Kungshamn, Wiggersvik.

    Kungshamn, Wiggersvik.

    Nu ger vi oss av hemåt. Sicken helg vi haft. Så härligt ledigt avkopplande. Man kan inte göra så mycket mera än att bara var. Njuta av sol, och åter sol. Min lilla espressokokare funkar utmärkt. Igår tog vi en långpromenad i Kungshamn. Efter det var det solstol, grill och njuta av utsikten. Alltså just den utsikten kan jag inte titta klart på. Beroende på solen ljust förändras skiftningarna i bergen, havet och växtligheten.

    Ska inte sticka under stolen med hur mysigt det sedan är att krypa in i husbilen och njuta av mysigheten här inne. Kungshamn, Wiggersvik ett måste att besöka någon gång då och då. I alla fall för oss. En väldigt mysig camping. Kostar inte så mycket med tanke på läget och visst duschen kostar men priset är inte så dyrt. 310 kr per natt, då har du en meter till havet. Vita sandar 380 utan hav men visst vacker utsikt där med men inte alls så fint bad som Wiggersvik. du kan välja att bada i pool eller hav. Vita sandar betalar du för poolen och i sjön är det väldigt långgrunt. Ni förstår vad jag väljer.

    Nu är semestern över för mig med. Nu är det varannan helg resor vi kommer göra med lvl^ bilen. Nästa resa kommer att bli till Varberg. Då blir det husinspektion Usch vilket ord. Nåja vi ska kolla in makens brors nya hus.

    Lev idag just nu igår finns inte kvar. Morgondagen kommer först en annan dag. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Ett helt vanligt jobb…

    Ett helt vanligt jobb…

    Njuter av mitt underbart goda kaffe i husbilen. Alltså varför har jag inte haft tanken, om att köpa en helt vanliga espresson kokare innan. Nu är det lyx känsla i mig på hög nivå. Att få sitta här med fötterna i soffan, datorn i knät och bredvid mig en god helt vanlig för mig kopp med kaffe?

    Men inte känna känslor för sånt trams. Nu är det gjort, jag är nöjd.

    Igår hade vi en underbar dag, jag och maken när vi kom till Kungshamn. Det första jag gjorde efter att vi plockat ut våra möbler från garaget, var att koka kaffe i min lilla söta moka bryggare. Jag blev så glad att det funkade. Så många år i husvagn och husbil. Tror säkert det är över 20 år. Nu har kaffet hittat hem till husbilen. Efter kaffe drickandet, njöt jag av solen. Så härligt att ligga i solstolen och bara lapa sol. Har varit ont om det på min semester.

    Till middag blev det kräftor med ungs-varma världens godaste, glutenfria frallor. Då jag äter efter Viktväktarna, så blev det Tzatziki istället för majonnäs. Vilket inte är en förlust för mig, för just Tzatziki är min favorit.

    Jag som provat så många dieter som aldrig fungerat, tror faktiskt att jag hittat hem, i det här med WW. Appen passar mig, så enkel att använda, jag behöver inte gå hungrig. Maten är god, kan välja mat av alla sorter, utan att känna mig fuskande.

    Hela veckan har vi ätit god mat, om du frågar mig. Nu ska jag inte sticka under stolen med att minsta sonen, kanske tittat lite konstigt på mig vissa dagar. Men han får gilla läget, han med. Nu ska nya olika rätter in i menyn hemma. Nu kommer det bli överraskningar allt som oftast. Inte bara äta det där gamla vanliga. Maken, han får åka med av bara farten.

    Stora sonen har ju lite annorlunda smaksensorer, han äter ändå bara sådana där saker som han äter. Han äter fiskbullar, spagetti och köttfärssås, tacos, kycklinggryta, brysselkål, morot, broccoli, svamp och majs. Dessutom är det inte något fel på hans vikt längre.

    När han fick sitt studiebidrag själv, då gick det lite snett. Det blev godis, kakor, dricka för hela slanten. Han som innan varit så smal, blev tjock. Riktigt tjock. gick upp över 50 kg på bara några år. Att vi påpekade det, hjälpte inte. Han var stor, vuxen, sa han. Vi ska inte lägga oss i.

    Men så en dag när jag och han gick till doktorn. Då pratade doktorn med honom. Sonen gick hem och läste på internet, slutade med allt socker. Han åt bara saker som hade mindre socker än 3%. Tog två år sedan var han nere i sin vanliga vikt han haft innan. Vår son har Autism (Asperger). Men är idag vuxen, har ett kanske anpassat jobb. Men är det jobb som passar honom. Nog om detta, idag blir solen på himlen.

    Jag blir i solen, ska även bada i havet. Jag trodde det hade blivit kallt. Men igår mätte jag badtemperaturen, det var 20 grader. Det både duger och blir över. Jag mår som bäst här, önskar inget annat än att bara vara. Här i just nu. Nu är semestern slut, jobb i veckan. Men om två helger då kan vi igen åka ut med vår husbil.

    Hmm jag får skaffa mig ett annat jobb. Ett jobb utan helgjobb. Vart kan man hitta det tro? Något måste göras, känner jag. Ett helt vanligt jobb. Så att jag varje helg kan njuta av vår fina husbil, som jag trivs så bra i. Var hittar man sådana jobb?

    Då hade jag kunnat göra så mycket som jag inte kan idag. Jag skulle kunna umgås med maken och familjen varje kväll. Jag skulle kunna gå en målarkurs på kvällar mitt i veckan, skulle ha tid att skriva mera, måla tavlor, hitta en simmarkompis där vi simmar vissa kvällar i veckan. Träffa mina barn och barnbarn mera mitt i veckan, eller i alla fall varje helg. Vart i gatan hittar man ett helt vanligt jobb i min ålder?

    Nej, jag har lagt mitt liv på ungdomar, som kommit på kant med livet. Ångrar inte en dag, av alla de dagarna. Inte hos alla men, någon eller några, där ute så har man i alla fall sått ett frö eller två. Jag har alltid jobbat helger, jourer, kvällar. Men tanken finns där. Ett helt vanligt jobb.

    Hmm ett helt vanligt jobb med ungdomar på dagtid. Fast det är klart det är inte bara mellan 7 tilll 16 det kan gå åt pipsvängen, oftast är det andra tider.

    Nåja nog om mina fantasier om ett helt vanligt jobb.

    Lev idag, just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller just nu kan vi, jag göra något åt.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Ett vinnande koncept?

    Ett vinnande koncept?

    Då sitter jag i soffan igen då da… Nattens sömn va så där. Men idag är en ny härlig dag. Idag är en husbilsdag. Redan nu är husbilen packad för avfärd. Jag har bara lite småsaker att packa in. så som lite ost, is till proseccon, och självklart min dator. Idag åker vi till Kungshamn för att njuta av solen. Ikväll blir det kräftor.

    Kaffet har varit ett problem i husbilen. Först hade vi en 12 voltare för att brygga kaffe. Inte gott och tog på tok för lång tid. Att sitta och vänta på att kaffet ska bli klart i 30 minuter, är inte jag. Efter det 12voltaren blev det koka vatten och brygga som mamma gjorde för. Inte heller det min grej. Dessutom gillar jag inte bryggkaffe. Podmaskin ( jag hade två) jo det stod jag ut med i ett år. Men inte heller det är min grej. Så när småbarnen som nu är lite större småbarn, var med oss i husbilen, fick dom maskinen. Dom gillade att dricka varm choklad, tyckte det var mysigt och lite coolt att ha en sådan på sitt rum.

    Igår när vi var och handlade, så tror jag att jag hittat det vinnande konceptet. Nu får jag go-kaffe både hemma och i bilen. För jag köpte en espresso bryggare ala ställa på spisen, finare namn mokabryggare. Jag dammade av min gamla mjölk skummare, jag inte använt på ett tag. Jag tror jag hittat hem i mitt kaffedrickande. Jag tror på det här. Detta kommer att göra att jag slipper söka upp närmaste tapp för att dricka go-kaffe.

    Ibland ramlar 10-öringen ner även hos mig. 10 öring hmm det var länge sedan dom försvann. Men dom fanns då när jag var ung, när det skanades någon krona till att köpa ett litet paket prins och det saknades 50 öre då vart det bra att leta bland fickor och fråga mamma om en tio öring. Den var liksom inte så svårt att få till. Fast det är klart, hon visste ju inte att vi skulle köpa cigg för pengen. Kan i förbifarten nämna att det var riktigt längesedan jag köpte ett paket cigaretter. Det jag med när jag hittade till el-ciggen.

    Lev idag just nu, just nu ska jag äta lite havregrynsgröt med äpple, ala WW. åt lite för lite igår och nu är jag riktigt hungrig. Just nu gäller, igår finns inte här och är historia. Morgondagen är inte här. Det är i nuet vi kan välja.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson