En Ny morgon igen, en lite gråare morgon. Där ljuset inte hinner riktigt in rummet. Paviljongen skymmer fönstret, vardagsrummet är mera skumt mörkt än igår då det badade i ljus från solen. Dottern och hennes familj kom hit igår. jag och Alfred lekte med plastdjuren han tycker så mycket om. Han satt i vår säng jag låg i sängen. Ibland behövde djuren sova. Då passade jag på att blunda jag med. Men den lilla plasttuppen gal så fort att det var knappt vila. När vi leker med djuren så är det ofta så att dom bor på olika ställen, en kommer över till lägret där han inte bor och berättar att han är snäll. Då brukar mina djur fråga vad han heter vilket gör att Alfred sedan viskar till mig och frågar vad det är för djur. Jag viskar tillbaka, efter det säger Alfred högt och tydligt vad djuret heter. Sedan efter det går leken ut på att bli vänner med alla de andra djuren. När presentationen är klar är det dags för djuren att sova. Efter sömn är det lite olika upptåg där dom behöver leta efter en kompis eller hjälpa någon av dom andra. Jag tror vi lekt den här leken i över ett år. Jag tror den är viktigt för Alfred som snart fyller fem år. Han tränar på att möta andra. Jag tror det är det leken går ut på. Innan det lekte vi med dinosaurier då var det att mina djur ofta fick hitta på lekar åt hans djur. Nu är det mera att presentera sig och visa att man är vän. Igår berättade Alfred att han är så stor så att han vågar åka med oss i husbilen och att han vågar sova över. När det gäller att komma hit för att sova över här hemma behövde han nog bli tolv år innan, sa han. Han har sovit över här i huset innan men han tycker det är läskigt utan mamma och pappa.
Husbilen blir enklare säger han, då är det så roliga saker som händer. Han längtar till alla roliga lekplatser, alla bad. Dessutom har vi gjort en plan. Han tycker att vi ska stick to the plan. Vilket är att vi i år ska besöka en djurpark, åka till slottsskogen och ha picknick. Alla ska följa med säger han, men jag ska göra pannkakor och mackor till honom. Hans mamma och pappa får ta med sig sina mackor. Det är så roligt att prata med honom, men lite svårt att hänga med i hans tankar. Det sista han sa i går var mormor We must stick to our plan. Mitt svar blev yes, Alfred we willl…
Han är rolig den lilla Alfred han pratar engelska och svenska blandat. Han älskar verkligen älskar när vi pratar engelska. Riktigt grym är han på det. Kommer inte att bli svårt att lära sig engelska han inte.
Idag blir det ett besök på sjukhuset. Ska hämta något kitt där som jag ska dricka innan röntgen om någon vecka. Sonen har redan underrättat mig om att det smakar mindre bra till och med vedervärdigt. Han har lovat att han kör mig dit och hem efter för tydligen får man lugnande i sambandet.
Tacksamhet.
- tack för att jag fick vakna upp till en nya dag idag igen.
- tack för alla ord som jag och Alfred växlar.
- tack för alla som finns runt omkring mig.
- tack för dryckerna från Hebalife, dom gör att magen mår lite bättre.
- Tack till livet.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.