Jag läser fler och fler inlägg om hur barn inte passar in på kortis. Hur barn blir skulden till att det inte fungerar på kortis verksamheten. Det var ju några år sedan man sa nej till vår son, seek då han var för svår för personalen. För svår handlar det egentligen inte om. Det handlar om att personalen inte ser den lilla grabb eller tjej.
Har läst så många inlägg om just barn, drugs som är för mycket för att personalen ska reda ut det. Hur tänker man? När man som personal ser det som att det är barnets fel? Egentligen så vet jag hur man tänker, ambulance har själv tänkt och pratat sånt språk. Fast då inte på kortisverksamheter. Jag vet att när jag och mina kolleger tänkte så, då för många år sedan. Handlade det inte alls om barnen och deras tillkortakommanden. För det handlade om oss i personalgruppen. Det handlade om att vi inte hade fått rätt resurser, inte såg vilka resurser som behövdes, för att vi ska göra ett bra jobb.
Vi kan aldrig eller får inte klandra den unga, tänker jag. Den unge som personalen inte klarar av, den personalen behöver sätta sig ner och tänka rätt. Fundera och diskutera i sin personal grupp, om varför det inte fungerar. De ungar som är på kortis, eller vad det nu än är, är där av någon anledning. Inte för att han eller hon fungerar, har det bra på alla sätt och vis. Hade det varit så, så hade den unge och hans föräldrar inte behövt kortis.
När ett barn gör tokigheter, ställer till det och är allmänt jobbiga, så är det inte för att det är det den unga vill. Den vill inte vara den jobbiga, ha konflikter. Men av någon anledning blir det så. Det är just där vi vuxna, kortis personalen skall leta efter lösningar. Vi ska aldrig komma till slutsatsen, att det är den ungas fel. Han eller hon är för jobbig. Då är vi fel ute och inte på rätt spår, gör ett väldigt dåligt jobb.
Vårt jobb är att vår lilla kille eller tjej, ska känna sig hel, må bra inte behöva ta till strategier där hon han måste slå, sparka eller ordterrorisera. Som personal borde det vara självklart, att jag inte ser att det är den ungas fel.
Jag borde mera se att oj oj oj vad den lilla kille/ tjej tycker att det här är jobbigt, jag får göra något så att han hon ska må bättre, känna mera trygghet. Eller kanske till och med: Men hallå han slåss och svär och hotar, Han mår inte så bra. Jag gör något som inte är bra för den här killen/ tjejen hur ska jag göra för att det ska bli bättre.
Som personal är du där på ditt arbete, för att göra ett jobb. Ditt jobb är att se till att den där killen/tjejen har det bra i några dagar, kanske över en helg. Ditt jobb är att killen/tjejen ska känna: att oj vad kul det här va, hit vill jag igen. Ditt jobb innefattar inte att du ska se till att hitta fel hos killen/ tjejen eller föräldrarna. Du är där för att göra det så bra som möjligt, under några dagar för den där lilla killen eller tjejen.
Du är där för att han eller hon ska känna trygghet, slippa tjat och få koppla av från det vardagliga.
Du är inte där för att sitta och fika med dina jobbkompisar, eller för att ha det så lugnt och skönt du bara kan. Nej du är där för att jobba. Göra ett bra jobb, se till att ungarna har det bra, och framför allt att de tycker att det är kul att vara på kortis.
Du är där för att skapa en miljö där den unge känner att han har koll på vad som kommer att hända, känna trygghet och att han hon duger som hon är. Den unge är inte där för att du ska ha ett så bra och lugnt jobb som möjligt. Det är ditt jobb att i så fall ordna det så bra för killen/ tjejen, så att det kanske blir ett bra och lugnt jobb för dig. Det får du beroende på hur du jobbar.
Ditt jobb handlar om att Ligga steget före, skapa trygghet, göra miljön så förutsägbar så att barnen slipper gissa sig till vad som ska hända eller ske. Det här är barn som fått misslyckas så många gånger redan innan, ditt jobb är att låta dom få lyckas.
När du ser till tillgångarna i den lilla killen eller tjejen, bekräftar det som är bra med honom eller henne, då är du på rätt väg. Då kommer du få ett jobb som du vill ha. Du kommer att känna glädje, du kommer att se underverk när du letar efter det som är bra. Då du bekräftar det som är bra, då kommer du få se massvis med bra saker för det är då underverken sker. Det är då du som personal gör ett bra jobb. Då är även då du gör skillnad för den lilla kille eller tjej, det är då du gör ditt jobb. Det är också då du gör att den där lilla killen eller tjejen tar till sig dig, tänker på dig som en vuxen värd att minnas.
En sådan vuxen vill vi alla vara! En vuxen som gjort skillnad, en vuxen som den unge minns för att ha gjort något som är bra. Det bra som egentligen handlar om att se den unge utan dömande ögon.
Vi kan välja vilken vuxen vi vill vara… Vi kan välja att se det som är bra, eller så väljer vi att se det som är dåligt.
Ojoj oj jag känner att jag skulle kunna sitta här och skriva hur långt som helst idag. Men väljer att avsluta här för du orkar antagligen inte läsa längre. Risken är att du tröttnar. Det vill inte jag.
Så här slutar jag mitt inlägg.
Vill du läsa andra bloggar som jag använder mig utav så finner du dom här.
Lev idag just nu, Igår finns inte här och morgondagen den är här imorgon.
Upptäck mer från Malix.se
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.