Kategori: Skola Sida 8 av 12

Det Svenska Folkhemmet Rimmar Dåre-ligt Reinfeldt

En dålig klang enligt mig. Reinfeldt och det svenska folkhemmet rimmar dåligt. Jag anser att han inte ens har en aning om vad  som är ett Svenskt folkhem.  Han har inte en aning om hur det är att heta Kalle  som känner ångest över att vara sjuk, medicine vara livrädd för att pengarna inte räcker månaden ut. Gråtande ansikte

För den kvinna som bor på tredjevåningen, har två små barn och är ensam med omvårdnaden och ekonomin för sina små. Pengar

Han har inte heller en aning om hur Det griper tag i Hjärtat på mig nu . Han har inte en aning om hur det är med rädslan som  bor inom mig, då jag tänker tanken om att jag kanske behöver ge mig ut på arbetsmarknaden och söka nytt jobb.Fryser

Han har inte ens  en susning om att jag i mig kommer att möta attityder som gör  att mörkrädsla kommer flytta in.Skola

Attityder som jag i mitt uppdrag som ambassadör inom (H)järnkoll försöker förändra genom att gå ut och berätta om psykisk (H)älsa. Stjärna

Han vet inte vilken attityd som Människor med Psykisk Ohälsa blir bemötta med, när de möter okunskaper  Glödlampaute i samhället. Han vet inte att då jag berättar att jag har ADHD kan bli tystad för att människor är rädda.  Besviken

Han har heller inte en susning om att Människor börjar artikulera och nästan gå ner till barnnivå för att de tror att jag inte förstår då de förklarar.

Han vet inte om att barn med Asperger Inte får den (H)jälp de behöver i skolan. Han vet inte om att min gamla Farmor vill ha omvårdnad och vill känna sig trygg i sitt eget hem då hemtjänsten är där.  Han vet inte, Han har inte en susning, han har inte koll,  INTE (H)järnkoll. 

För det svenska samhället är mera än Han och hans gelikar.

Det svenska Folkhemmet är du och jag. PojkeFlicka

 Det är även  RUT OCH ROT,  inbillar mig eller misstänker starkt att, i alla fall Rut inte Själv har råd att anställa en annan RUTAN, som kommer hem till henne och städar.  Prinsessa Även Rutan hon till hör det svenska Folkhemmet.Rött hjärta

Folkhemmet är inte det Folkhem som Reinfeldt känner till. För Rutan blir sjuk ibland, ibland så sjuk att hon får träffa personalchefen för att diskutera andra arbetsuppgifter, som leder till att hon kastas ut till den Öppna arbetsmarknaden. Där vissa av oss inte får plats, inte har en möjlighet att få plats, förutom då det pratas  Lönebidrag och aktivitetsersättningar.

Vilka är ersättningar som inte ens är i Närheten av Reinfeldts löner, för där är lönebidragen och aktivitetsersättningar endast lite fika eller Russel pengar.  Dessa fika pengar är även den lön Rutan får då hon är ute på sina Rutuppdrag. Men Rutans fika,  är mera fika som hon tagit med sig hemifrån, för hon har inte råd att fika ute. PengarKaffekoppTallrik

Men du Trotts alla dessa inte en aning om, så Vill jag, att vi alla,

Alla i det Svenska Folkhemmet även Reinfeldt! 

GOTT SLUT

OCH

ETT GOTT  NYTT ÅR!

Där det nya året kommer att heta

2011

Gott Nytt År!

//Malix

Socialdemokraten Mikael Damberg, har visioner, tro på skolan, ungdomar

Aj vilken klokhet som bor i Mikael Dambergs artikel i Expressen  idag.

Hur och när ska vi börja? När ska Magdalena, order Rikard, och Rodrigo kunna känna tillit till att deras drömmar och och förutsättningar för att nå dessa bli verklighet.  Inser att det inte kan ske idag men det borde vara målet för oss alla.  Damberg pratar om en jämlik skola där  alla har  möjligheter att växa och få till sig kunskaper som möjliggör mål, drömmar som våra barn idag inte ens vågar drömma för dessa ligger så långt ifrån verkligheten. Korvstoppningsmetoder skall enligt Damberg bytas ut till en mera anpassad och kreativ miljö där skolan inte är en isolerad ö från övriga verkligheten.  Jo, Hans drömmar och visioner ligger nära mina egna.

Jag tror att  barn ungdomar då de möts där de befinner sig växer känner trygghet och får självkänsla.  Det ser jag mera att ungarna skulle kunna göra i Mikael Dambergs skola än Björklunds skola.  Jag skulle vilja att Björklund hade ett mera liknade synsätt som jag tror att Damberg har. Han verkar ligga mera nära mina egna uppfattningar om hur individer växer och blir sina egna.  Jag tror och inbillar mig att de öronmärkta pengarna som Damberg vill ge till skolan även skulle kunna räcka till de barn som behöver lite extra resurser.

Citat (Expressen, Damberg. 2010)

“Därför vill vi att skolpolitiken sätter fokus på framgångsfaktorer som ger resultat. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, höga förväntningar, en benhård övertygelse om att alla vill och kan lära och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap både i skolan och i klassrummet.”

En benhård övertygelse om att alla vill och kan lära

För mig borde dessa ord förgyllas och ramas in, för jag inbillar mig att: framför allt eleverna vill och kan.  9 År i skolan är för en del av  eleverna en sträcka av tid, där de lär sig att de duger inte, de är inte värda att lägga ner tid, på så att de  får förmågor som att läsa och skriva.

Nej, det som dessa barn  lär sig mest är att de är odågor som inte duger till mera än att misslyckas.

Även skolan och Björklund, vill och kan,  men frågan är vad han tror på. Var bor hans övertygelse, visioner?  Är det så att bara vissa Vill och Kan?

Skola godkänd eller är det ogodkänd?

Har just varit på möte i skolan och klumpen i magen bara växer. Klumpen i magen om att det blir godkända betyg, medical för att slippa ta ansvar.   Jag kan inte med säkerhet säga att det är så, stuff inte heller att det finns något som indikerar på att mina farhågor är rätt.

Men inom mig mal just dessa tankar. Det är bara fantasier, pilule säger mig kunskapen och verkligheten. Det är bara inbillade strofer av en verklighet, som inte finns. Intuition kan det också kallas och en del av mig säger att det är värt att lita på.

En annan del av mig säger vänta och se.

Men Vänta och Se, vad är det jag ska se?

Vad är det som skall bevisa för mig att jag antingen har rätt eller fel.

Facit om ett år då det är gymnasium, och misslyckandet kanske redan bor i situationen. Det är ju ett av mina barn det handlar om, historiska erfarenheter ger mig grund i mina farhågor.

Är det så verkligheten idag ser ut om du är en krävande förälder, som säger att det är skolans ansvar?  Är det så att det barnet får godkända betyg för att skolan ska slippa ta ansvar? För att de ska slippa ta till sig kunskaper om Neuropsykiatriska funktioner.

Jag säger inte att mina farhågor är sanna eller helt rätt. Men en gnagande oro finns i att det skulle kunna vara så att godkänna är lättare än att komma till rätta med svårigheten.  Den som då återigen är den som betalar priset är inte skolan och skolpersonalen, utan återigen är det en liten flicka eller en liten pojke som får bära ansvar över att skolan saknade kunskaper.

Skulle jag bli överraskad?

Nej inte alls, det skulle vara just i den verklighet som jag befinner mig i. Jag tror att många med mig befinner sig i.

Så synd bara att det handlar om människor, som du och jag.  Människor, unga människor med samma känslor som du och jag, fast med en nyare och mindre erfarenhet. Av att stå ut med dessa känslor och misslyckanden. Gör det ont i dig och mig så har vi liksom tränat, lärt oss mera hur vi ska ta hand om dessa känslor. Det har inte våra barn lärt sig ännu, det är just det som de ska tränas i. Då menar jag att det är för stora känslor att träna i, det är för stora känslor i Misslyckanden att träna sig i att stå ut med.  Men vad vet jag?

Just nu vet jag bara, att jag har en klump i magen som visar på framtidsoro….

ADHD Förlåtelse-PROCESS ……

Vilken tur att vi har den globala uppvärmningen för hur kallt hade det inte varit annars? Här har vi massor av snö och hundpromenaden är inte lika trevlig för mig som för hunden. Fast det är klart för vem skulle den annars vara trevlig om det inte vore för hunden.  Våran skånska hund formligen älskar snön och burrar ner hela huvudet i snön. Hund

Läste i attention om Camilla Henemark och att hon menar att ADHD förklarar så mycket. Kan bara hålla med henne, doctor ADHD är en förklaringsmodell. Den förklaringsmodellen blir sedermera en arbetsmodell där jag kan få tillgång till verktyg som gör livet mera förutsägbart och tydligt.

Här är det mobil, drug Dator, see Google, och inte att förglömma Concerta som ger mig klokheter. Datorn är google möjlighetsgörandet. Som sedan i oändlighet kan påminna mig om allt och inget. Min Mobil påminner mig om tvätten i tvättmaskinen,  om  tabletten till och med om att jag inte ska glömma av att dricka vatten.   Ö med palm

Men det viktigaste tillgången i förklaringsmodellen ADHD är så VIKTIG, så otroligt viktig att den borde ramas in och förgyllas.

Den borde till och med receptbeläggas och vara en klokhet som är det första jag får till mig när jag går i från det sista mötet med ADHD-teamen som ger denna förklaringsmodell.

Det är inget som är självklart hos dessa team.

Glödlampa

FÖRLÅTELSEPROCESSEN

Fred

Nu skulle jag vilja använda mig av vackerhetsbokstäver och gyllene färger för att visa på viktigheten i denna process.

Men det får duga med den vackerhet som blev i färgen. Vackerheten ligger ju i betraktarens ögon och för mig blev det vackert.

Det är ju därför det är så viktigt att våra barn får till gång till ADHD-förklarings-modellen så tidigt som möjligt.

Det blir mindre att förlåta och acceptera.  Som 40 åring har eller hade i alla fall jag lite mera att förlåta än om jag varit tio.

Jag kan ju bara utgå i från mig själv men jag vet och känner att Just förlåtelse-Processen är och har varit en viktig del i min  Förklaringsmodell.

Lev idag och

S TOPPA TANKEN

ACCEPTERA TANKEN

Namnlöst-1

O BSERVERA TANKEN

L ÄMNA  TANKEN

LÅT DEN FLYGA IVÄG ELLER HÄNG DEN PÅ TVÄTTSTRÄCKET TILL ETT SENARE TILLFÄLLE.”

MERA…..

Det fungerar för mig när tankarna blir för enkelspåriga och för många………

Regnbåge

//Malix

ADHD DNA genetiskt arv

Adhd finns i trasigheter av hela kedjor i DNA. Alltså ett tydligt tecken på att det är ett genetiskt ARV. Arvslott, sovaldi Hur tydlig ska jag vara. Arv, just nu slås jag av lite historiska minnen, där jag ser på hur vissa suckar himlar med ögonen och alla

”Att hon är så Ointresserad av …….”även ”Att hon inte ens kan uppfostra och lära sina barn hur man gör……” Att hon inte ens kan vara intresserad av hur det funkar i skolan.

Men även av hur jag då jag arbetade i Ungdomsvården, kämpade med att uppfostra och träna barnen där, i samma oförmågor som jag själv innehar. Tränade dem till att vara något som de inte var. I dag vet jag att jag i mina tankar då hade rätt, men vågade inte tänka dessa fullt ut. Idag skulle jag vilja samla alla dessa föräldrar som jag träffat och sagt samma saker till som jag idag själv inte tar till mig.

Idag skulle jag vilja sitta ner och prata med alla de killar och tjejer jag träffat på. Som jag i okunskaper tränade på att inte visa på de egenskaper som jag och de barnen hade på ungdomshemmet. Det var just sådant som gjorde ont. Jag tränade och blundade för verklighetsinsikter som faktiskt bodde inom mig, men jag då kämpade med att inte ha. För det tar kraft av individen att Vara något som man inte har inom sig. Det tar kraft av mig att gissa mig till hur jag ska vara, i vissa sammanhang. Självklart så måste det ha tagit kraft av dessa ungdomar då dom inte fattade vad jag och andra ville att de skulle göra. Idag är jag klokare, än då innan jag fick mina kunskaper. Idag är jag klokare idag är det även så att man inom Ungdomsvården mera får kunskaper i de olika NPF diagnoserna. Visst är det så att den kunskapsbanken behöver byggas ut, visst vi kan inte få för mycket kunskap.

Men i tunneln ser jag ett ljus. Ett ljus som visar på att okunskaper flyttar ut och kunskaper liksom blir den nya grannen. Men likt den nya grannen, är vi ännu lite rädda, vilket gör att kunskaperna inte känns så trygga. Då vi är ännu lite otrygga så flyttar vi eller lutar oss vant åt det som känns tryggt. Dvs. de gamla vanliga fördomarna som innan var våra sanningar. Åter igen till ARVet, Arvet det genetiska från DNA, skriver Aftonbladet i dag om. Om nu jag har ADHD, och då jag blir förälder förväntas jag lära mina barn det som jag själv inte har lärt mig då det bor lite o-tillgångar bland alla mina tillgångar. Jag är föräldern som kommer att se beteenden och svårigheter i mina barn som jag själv som liten blivit bannad för. Här skapas ångesten, här bor vreden och alla grusade förhoppningar det lilla barnet i mig hoppar upp och ner medans den vuxna kvinnan ser allt gropar och taggtråds-erfarenheter som det lilla barnet i henne fick utstå.


Det är ju inte så konstigt att vi blir tigrar som vuxna. Vi vill ge våra egna barn andra erfarenheter, än dem vi själva just klampat utifrån. I min värld idag, är det inte jag som misslyckades i skolan, i min värld är det så att de barnen, som går ut ur skolan med betyg som är omdömen som visar på att ” Du duger inte” Du är inget bra. Blir i min värld ett betyg där de vuxna projicerar ut sin egen o-kompetens att hjälpa, möta barnet på barnets nivå. Även så har betygsutföraren misslyckats med att skapa den goda kontakten, med betygsinnehavarens föräldrar. Inga föräldrar, inte heller barnen vill att karriären innan vuxen livet skall vara grusat med ”Du duger inte omdömen”.

Barn som byter familjehem på familjehem, till ungdomshem till fängelser. Är barn som blivit utsatta för Vuxna som inte klarat av att utföra sitt arbete, med att möta barnet och barnets föräldrar på deras nivå. För mig i mina tankar är det så de procent tal, som visar att dessa klarar inte av att bli godkända i skolan, är barn som blivit utsatta för de vuxnas projicerings- tillgångar.

Du duger inte betyget är Egentligen ett betyg att: Jag klarade inte av att använda mina yrkeskunskaper på det sätt som jag behövt använda mig av. Därför projicerar jag nu ut detta i formen av ett betyg där det står att du DUGER INTE! Du lilla underbara unge som nu står där med ”DU DUGER INTE” som kanske genom hela ditt liv inte blivit bemött med respekten för din person. Som inte blivit bemött just där du befinner dig i ditt liv. Till dig vill jag säga att Alla dina påklistrade lappar av andra där de säger att du duger inte. Är FEL, FEL, FEL! Det är så att omdömena som du innehar, är vuxnas misslyckanden i att utföra det arbete de borde utfört.

De Mötte inte dig. Där Du borde blivit bemött. De såg inte hur du sparkade bock-ut för att du inte förstod. De såg inte att den lilla killen egentligen, ropade på HJÄLP! Kanske var det så att du inte ens själv, fattade att det var det du gjorde. Alla de vuxna trodde att du trotsade och djävlades med dem, därför var det så viktigt för dem att kräva respekt av dig.

Det visste föga om att respekt, det går inte att kräva det förtjänas !

Hur tydlig behöver jag vara? Respekt får man gratis genom att respektera.

DNA kedjor, hur blev alla orden till?

Ja, just nu känner jag bara att alla dessa ord är ord som är viktiga. OCH! Framför allt ADHD med mera är genetiskt betingat, alltså handlar det inte om uppfostran. Om det nu var så att någon där ute inbillade sig det.

Hittade en fantastisk konstnär och skulptör. Titta in, själv gillar jag den taggiga ensamma människan, längst ner den skulle jag vilja använda mig av i detta inlägget men måste först få svar av konstnären som gjort underverket.

©

Bokmässan 2010 Göteborg

En lång lärorik dag. Vaknade tidigt fast lite sent, seek idag hade vi tänkt oss till bokmässan. Redan vid nio satt vi i bilen.  Hittade till det bås eller monter där liten upplaga höll till. Tog de fyra demonstratörerna i hand, there och tackade för det fantastiska i att min bok blev till. Nu var det ju inte bara deras förtjänst, utan en stor del av mig och de som hjälpte mig att stava alla orden. Tog lite kort men då jag var lite  surrig så hann liksom inte min make med att kolla hur korten blev. De stackarna från liten upplaga måste funderat på vad som hänt för det gick lite snabbt och intensivt.  Sådant är det ju med mig. Jag är ju lite intensiv.

Där efter gick vi och letade efter Scenen som Mia Törnbom skulle inta vid 12. På vägen råkade jag gå förbi båset som handlade om dyslexi. Genast glömde jag bort Mia, bokmässan och varför jag åkte dit.

Svensk TalTeknologi AB Fångade min uppmärksamhet. Två herrar visade mig vad jag och andra dyslektiker behöver alltid. Det borde vara en självklarhet för alla hjälpinstanser och även eller FRÄMST en självklarhet för skolor. Inte ens priset Kan vara ett problem så det kan inte vara en kostnad fråga för skolorna. Nu är det inte så att det någon gång skall vara en Kostnads fråga om Hjälpmedel till människor som har speciella svårigheter, eller o-tillgångar bland sina tillgångar!

Just det som Svensk TalTeknologi AB visad mig vid deras monter var något som jag insåg att jag saknat i hela mitt liv. Det jag saknat är ett program som läser upp det jag skriver när jag skriver det. Jag behöver inte gå ut på nätet för att lyssna om det är felstavat eller grammatiskt fel.

Inser att jag då jag skriver en ny bok, kommer att använda mig utav deras program.

Självklart kommer jag även att behöva den fantastiska pennan som de även demonstrerade för mig.  Tänk er en penna som spelar in och styckes indelar efter orden jag skriver. Tänk om jag haft den då jag dokumenterade på jobbet. Då hade inte jag haft ett Handikapp i formen av dyslexi. Inte hade jag behövt gå hem med ont i magen, för att jag insåg att jag missat en massa viktigheter.  Nu tar orden slut för idag skriver mera i morgon……

Lev idag, just nu, så är jag tacksam över att jag och mina barn, inte kommer att vara dyslektiker här hemma. Då jag tänker mig att införskaffa det som vi nödvändigtvis behöver.

Svensk TalTeknologi AB gör att vi kommer att slippa känna av vår dyslexi.

Massvis med intressant information och inbjudningar.

Klicka här Lyssnade på Honom idag men kallt var det.

Skriver mera om honom imorgon

ännu en föreläsning men i GBG:

Klicka för att komma åt F%C3%B6rel%C3%A4sning-med-Sari-Solden-och-Dean-Solden-fr%C3%A5n-USA.pdf

Flickor och ADHD

Nu verkar det som det kommer att bli flickornas tid inom forskningen inom ADHD. Kan det vara så?

Tänker ta upp det som jag läste i Göteborgsposten idag, try det är så otroligt viktigt.  Flickor och pojkar har olika sätt att förvalta sin adhd.  Jag skrev om det i min bok,  i mina föreläsningar tar jag upp det.  Jag har så mycket erfarenheter av det  som Svenny Kopp visar på. Det är så otroligt viktigt för det gör ont  att leva i okunskap och att bara veta  att man är annorlunda, och utanför. Mobbing, misslyckanden, dyslexi och så mycket annat lidande lägger vi flickor i magen.
Där bor det tills vi glömt av att det finns, gnager och tar sakta bort allt som är bra med ADHD.  Vi kämpar febrilt med att i massor försöka  vara Normala och inte glömma,  vara som alla andra.  Jag har pratat om det i flera år, har 40 års erfarenhet. Vi går liksom inte ut och slåss, eller har sönder, det som slits sönder är istället oss själva.  Självkänslan dör eller blir inte född, för vissa av oss, självförtroendet  föder vi på andra sätt där vi i oss blir mindre och mindre. Våra flickor är  viktiga, vi måste ta hand om dem. Flickor, kvinnor påsidan av i det utanförskap och ibland tillhörande sidospåren faller längre ner än våra söner.  Flickor tar mera stryk.  Dessutom ställs det på något sätt mera krav på oss.  Läs mera i artikeln som finns i Göteborgsposten.
Vi behöver göra massor, upptäcka, se och bekräfta.  Vi måste bli mera uppmärksamma , skolan och  de utredande instanserna måste lyssna på oss föräldrar. Själv mins jag för några år hur jag liksom tappade andan, fotfästet och tog till mig professionens omdömen. Där jag blev dålig mamma, tokig och skulle välja mina konflikter.
Tre års lidande till, innan jag och familjen fick en ny tid, till BNK i gbg i stället för Uvalla.  En tydligare och djupare förståelse,  gav oss krafter att orka och våga.
Idag vet jag,  och jag vet att det jag såg och visste. Var sant.  Idag har jag lärt mig att jag faktiskt är den som har kunskapen, jag har förstått att jag skall lite på mig. Det är mitt råd till dig idag. Tror och ge inte upp. Finns det något jag kan göra så skall jag försöka. Idag är det detta inlägg som är mitt försök……

Tack för att du läste, antagligen bryr du dig också om våra flickor som kan ha lite svårigheter inom  NPF.

Facebook

?ett länk som jag delade på FB  gav mig  många ord  och Kalle han heter Givetvis något annat!!

min kommentar:

det blidde visst lite jobbigt för herr statsministern var tog det påklistrade leendet vägen

Emelies text sprids som en löpeld över nätet – och tar ställning för de rödgröna. Hennes mammas öde kan bli Reinfeldts mardröm. I natt ville han inte tala om bloggbomben.

link ´, troche €, ask ´,?,?,?” />

ett svar som jag fick på FB
(VI får kalla honom Kalle vill inte hänga ut honom) Lysande att Emelie, som är medlem i vänsterpartiet, använder sin mamma i debatten, och lastar regeringen för försäkringskassans bristande handläggning.
jag inser”KALLE” att vi två har väldigt olika värderingar och olika syn på människor, Människor kan bli sjuka ”KALLE ”oavsett vilken partitillhörighet. Med tanke på var du jobbar blir jag lite rädd för var dina värderingar. Jag misstänker starkt att Emelies mamma oavsett politisk åskådning ändå skulle vilja bo kvar i sin lägenhet och slippa flytta. Helst av allt misstänker jag att hon faktiskt vill jobba,och vara frisk, hon hade ju faktiskt gjort det i många år. 37 om jag inte minns fel.
    • ?”KALLE” svar:
    • 1. Kan ju knappast lasta Reinfeldt för försäkringskassan usla handläggning av en svårt sjuk människa som uppenbart skulle ha sjukpenning resten av livet!! Jag håller helt med om att fallet är absurt- men det är ju inte regeringens ”fel” ut…an försäkringskassans.Om man anstränger sig kan man hitta massor med folk som hamnat i kläm i systemet även under den tidigare regeringens härjningar, vilket knappast kan tas till intäkt för att S är ”grymma” eller att Göran Persson är en elak person.

      Demonisering av fienden är ett känt propagandaknep bland socialister.

      2. Min människosyn och mina värderingar skulle vara olämplig med tanke på mitt yrke? Det är dig fritt att tycka.
      Jag är liberal i min politiska uppfattning. Jag tror på människans förmåga att utvecklas och växa, jag har valt ett yrke som går ut på att hjälpa människor till ett bättre liv- inte passivisera dem på socialistiskat manér.
      (Dessutom har du fler moderater än mig i din vänkrets- är de också olämpliga?)

      3. Den viktigaste poängen med alliansens politik kan jämföras med KBT. Man belönar det man vill ha mer av. När jag jobbade på soc. gjorde jag en nettovinst på att jobba på ca 200 kr i månaden jämfört med att vara arbetslös. (Slipper resa till jobbet och ha dagis). Jag kunde gjort som många vänner, inklusive min bror som spenderade dagarna med att fiska och tackade nej till jobb efter jobb som AF erbjöd honom. Egentligen var jag dum i huvvet som jobbade. Sedan 2006 jobbar de flesta av dem, och det tycker jag är bra. Individen ska också ha ett eget ansvar för sin försörjning, vi är inga fågelungar.

      4. Socialisternas metafor om att M ”sparkar på dem som ligger” vill jag översätta till att S ”piskar dem som drar lasset”. Kan man vara med och ”dra lasset” så ska man vara det, även om det är ett jobb som lokalvårdare eller på Mc Donalds. Om fler bidrar kan vi ha råd med en äldrevård och en sjukvård mm värd namnet.

      Men, mina värderingar är väl kass.

    Mitt svar till dig Kalle.

  • 1.inte sa jag att herr statsministern var grym eller inte ens en elak person. det  är något som  din tolkning sa till dig att jag sa. Läste inte det i artikeln heller, och visst håller jag med dig situationen som Emelis mamma är i är verkligen grym horribel till och med.  Och om det hade varit så att jag nu varit  någon som kunde ta försäkringskassans handläggare i ärendet i örat så hade jag varit den första att göra det.  Mitt sätt att  ta handläggaren i örat är att rösta rött. Vilket jag ser som även hennes räddning då jag tror att den rödgröna samlingen  kan göra det lättare för  försäkringskassans handläggare att sköta sitt arbete och låta hjärtat vara med. Hon behöver ju  kunna gå hem från jobbet  och känna att idag gjorde jag  en god gärning.
  • Demonisering av fienden är ett känt propagandaknep bland socialister. Skrev du. I går tittade jag på debatten där  statsministern sa nått om att de rödgröna ljög  om siffrorna inom arbetslösheten. Sedermera kom det fram att, det var  just det statsministern  gjorde.  Ingen  blir inte bättre av att göra  de andra sämre. Snarare  är det tvärt om. Inte blir jag större om jag förminskar dig men låter jag dig vara där du befinner dig och låter dig vara så stor och fantastisk som du är. Så händer det under även med mig ”Kalle” det gör mig minst lika stor.  Det  gör mig minst lika fantastisk.
  • 2.”KALLE” nu sa inte jag att du var olämplig, även detta är något som du  utifrån dina  tolkningar la in i mitt svar. Jag visade bara på att vi  tydligt hade olika värderingar , men  Jag vet ju vad ditt jobb går ut på, har ju liksom själv arbetat där, som du säkerligen minns.  Mitt arbete är idag liknade, jag tror också på människor annars hade jag inte haft det jobbet jag har,  mitt arbete går liksom ut på att få människor att växa och bli självständiga utifrån deras  egna förmågor.
  • Men vi har alla olika förmågor och tillgångar, olika förutsättningar till att hantera livets prövningar. Alla  föddes inte med guldskeden i munnen, utan fick nöja sig med den  gamla vanliga.
  • Vad beträffar min vänkrets eller inte vänkrets, tror jag du har lite aning om, men jag tror att mina vänner låter mig ha mina uppfattningar, mina åsikter och  att mina vänner  tycker om mig, för den människan jag är, inte för mina politiska åsikter.  Jag tror att de uppskattar mig, för att jag är jag, som jag är, i mig.
  • Jag tycker om mina vänner för  att det är människor som är som dom är, jag låter dom ha sina åsikter och sina uppfattningar.  Även om vi har olika uppfattningar  så handlar vänskap, om helt andra saker. De är där för mig när jag behöver vila mig luta mig tillbaka eller bara behöver vara mig  med eller  utan mina  politiska åsikter. Vänner är för mig är dom som ringer mig när dom behöver vila sig och allt där till. Inte bryr jag mig om  vilket  parti de röstar på.   Vissa vänner ”Kalle”  pratar jag inte politik med, och jag tror ”Kalle” att du är en av dom som jag inte skall prata  politik med. För det håller liksom inte vår vänskap för.
  • 3. KBT och alliansen.
  • Huga, på ren norrlänska!  har gått i KBT  under ett års tid nu och Nej! Nej! NEEÄj inte ens i närheten av det enligt mig. Kbt  är mera till för att jag skall kunna förändra mina egna tankar  och vanor för att få bättre livskvalite. KBT  en av mina favoriter inom  ämnet var Kelly, du vet han som bodde i husvagn och reste runt för att hjälpa lärare och elever.  Under sina studier  undersökte han  klienten men även  den som uttalade sig om klienten.  Det gav liksom två olika konstruktionsteorier. Jag skrev om det i min bok  ”Jag föredrar att kalla mig impulsiv”  om du nu inte  köpt den så finns den ännu att köpa. Eller  låna du den på biblioteken.  Du vet  ”gratiskulturen”
  • Så även här Kalle så har vi olika uppfattningar om saker och ting  vilket är tur eftersom jag  faktiskt haft nytta  av min KBT som i och för sig ger mig  vinster i  en bättre livskvalitet.  Svaret på din fråga om du var dum i huvvet  som jobbade när din bror gick och fiska.  2006  HMMM tror att jag  gjorde båda sakerna då  till och med så att jag faktiskt gick opch fiskade på jobbet. fick asså betalt för det.  Jag tror arbete är viktigt  mest för självkänslan men ser inte en  vinst i att om jag blev arbetslös  skulle arbeta på MC Dounals det gjorde jag under min ungdom. Idag  så skulle inte jag fixa det.  Du ser ADHD i mig gör att jag blir lite tröttar än den  utan ADHD, jag tar in alla intryck samtidig. Jag tror inte jag en  gång  sa nått om din intelligens och ev dum i Huvvet.  Den kompetensen har jag inte. Så jag uttalar mig inte om det. Dessutom  så  vet jag att vi alla har olika  till och o-tillgångar. Dum i huvudet  jag tror inte ens den tillgången finns.
  • Inte en  gång i livet har jag  känt mig piskad.  Inte är det så att du drar det lasset heller.  du liksom jobbar inom statligt verk. SIS är liksom det  och finansieras  genom skattekronan.  Men  om  de blå herrarna  vinner lär du  kanske bli arbetslös tillslut  för  då lär  mammorna  få sitta  på ungdomshemmen och vakta sina barn.  Ännu är ju det bara skolan  vi ska sitta i men vänta du snar kommer nog herr Björklund  hitta  till ungdomshemmen med!    piska  sparka  hur som  jag vill heller ha en statsminister som ser lite längre än till  sin egen plånbok. Vissa av oss  har liksom inte (H)järta att blunda för den råa verkligeheten. Det är inte så att jag och  andra med mig valde att köpa lite ADHD över disken på ICA.  Jag tror inte heller att Pelle som  bråkar i skolan, han   som inte ens lär sig läsa valde det. Och det kan inte uppfostras bort, han kan inte ta sig i kragen, men  med rätt bemötande och en större tolerans för olikheter,  så har han  också en chans. det  tror jag att en lite rödare politik skulle kunna  ge Pelle.  Hans mamma  ska du veta är livrädd varje gång  telefonen ringer, hon är hemma  av utrötthet  det är många  gånger som hon har fått förklara för  skolans personal, att Pelle har lite svårt att sitta still. Han glömmer liksom av att han inte ska avbryta.  Varje situation som du  och jag ser som liknade är inte det för Pelle, för  honom är varje situations ny.
  • Även  idag tog ADHD orden över igen många ord blev det och du Kalle  jag gillar att vi har olika åsikter det ger mig  möjlighet att utvecklas och bli trygg i att jag skall rösta rött på Söndag om du nu skulle inbilla dig något annat.

Riksdagslunch och skolan.

en resa till Stockholm där jag träffade min  vän Jenny.  Jenny hade  frågat mig om jag ville följa med på lunch i riksdagshuset.

Igår var en riktigt spännande dag, for sale en dag då jag riktigt kände hur mina fötter steg in på ett golv, där maktens män och kvinnor  vandrat många steg. Det var även här jag upptäckte vart alla postkontoren tagit vägen. Eller i alla fall två av dem.  I riksdagshuset blev vi  bjudna på lunch av Mikael Damberg. Han hade bjudit in människor ifrån en FB grupp som heter vi som kräver mindre skolklasser.  Anders Nystedt som även har bloggen Andersblogg, Jenny mer om henne ser ni här: VillaVital och jag var på denna lunch.

När jag satt där, lyssnade på samtalet om skolan och de andras önskningar om hur skolan skall se ut.  Blev jag konfunderad av hur kunde det bli så här? Vad är det som gör att alla dessa fina avsikter, denna lust, till att få en skola som är till för alla, en skola där  lärarna ser varje elev mera än 2 minuter/ lektion. Hur, vad är det som gör att det blev så fel?

Det kan ju inte vara så att allt är Björklunds fel!?! Så inskränkt är inte ens jag, men hur, vad är det som gör att det blev så fel?

Var ligger problemet?

Vems är problemet?

Självklart är det vårt ”allas” problem, inte är det så att  Björklund och hans gäng, inte har samma avsikter som vi hade igår.  Självklart ser jag att även de blå herrarna har målet om en bra skola för sina ögon.

Ligger det hos oss föräldrar?  Är det så att det är hos oss problemet ligger?  Är det vi  som vill att ungarna inte ens skall klara av målen i grundskolan?  Är det ungarna själva som inte vill på grund av hopplöshetstron om framtiden?

Är det  Lärarna som inte vill, är det deras okunskap som gör att  ungarna inte kan lära sig läsa.

Jag tror att skolan är vårt problem, vårt som innefattar oss ALLA. Min uppgift som förälder är att motivera, inspirera, samarbeta med och ställa krav på skolan och på mina barn.

Skolans problem, för varje barn som går ut grundskolan utan att klara målen i skolan, är  ett misslyckande  för läraren, för skolan. Läraren har ju inte gjort ett fullgott arbete.

Kommunens problem. Själv bor jag i en kommun, där skolan ligger långt ner i prioriteringslistorna.  Vilket även visat sig i olika mätningar då  F-landa ligger långt ner på listor, över bra skolor.

Staten, även här  ligger problemet, vi kan inte längre rycka på axlarna, det går inte,  vi får inte längre göra det.

För  bakom varje del, av vårt problem. Där vi vuxna  inte klarat av att visa den unge, att du är värd att ha en bra och trygg skola. Du  som barn, är värdefull.

Du som barn är så värdefull att du inte ens  skall få komma i närheten av känslan, att du misslyckas i skolan.  Bakom varje barn,  som misslyckats i skolan. Bakom är fel ord, I varje del av barnet som vi vuxna låtit misslyckats i skolan, i det barnets minsta celler är det något som vi grusats sönder.

Här har barnet förlorat det viktigaste, vilket borde varit en självklarhet för varje barn.  Du duger känslan. Den känslan av att du duger! Är det vi med berått mord,  stulit och skänlat. De barn som går ut i vuxenlivet med ofullständiga betyg, Har många år av misslyckande i självkänslobyggande.   Här är det aldrig den enskildas problem, utan här  är det vi.  Vi i ett solidariskt samband, tillsammans, vi alla  som har ett ansvar.  Vi måste sluta leta fel, vems fel,  för det är ett problem som vi alla äger.

Just detta lärde jag mig igår av klokheterna Mikael, Anders och Jenny. I dag  är jag tacksam för att jag fick till mig den klokheten.

Självklart fick även ”Herr riksdagsledamot” med sig min bok ”Jag föredrar att kalla mig impulsiv”.


(H)järnkoll = Kunskap, Kunskap = Fördomsbortfall.

Jag tänker prata om mitt ambassadörskap.  Eftersom jag har den formen av skap, pharm i mitt uppdrag så är det självklart för mig att jag inte skäms för någon del av mig. Där till absolut inte för min lilla tillgångsgen. Igår fick jag känslan av det var så, rx att det var just det jag skulle göra.  På något sätt blir detta svårt att skriva då jag skriver om någon som har lite av makt i mitt liv. Denna människa skulle kunna bli sur ,grinig  och jag vet inte vad. För det jag skriver. Men det är så viktigt för mig att skriva om det, faktiskt mycket viktigare än dennes makt.  Det är så att det handlar om Attityder, fördomar och  okunskaper vill jag mena.

Det handlade om att jag inte skulle prata så mycket om adhd, och en liknelse gjordes om  en liten lever, här ser jag en skillnad en liten lever kan man opperera, det går inte att opperera bort adhd, om jag hade  sett sämre hade jag kunnat be någon att hjälpa mig läsa, eller om jag  var utan funktioner i mina ben och satt i rullstol så hade jag kunnat  be om hjälp för att ta mig upp för en tröskel eller  vad det nu kan vara,  inte någon hade tyckte att det var något konstigt med det.

Men MEN  med stora bokstäver, Här blir det konstigt snurrigt och  jag blir rent av lite arg, frustrerad och känner viktigheten i det hela.  När jag har adhd så syns inte det, för det är en osynlig funktionstillgång som för med sig lite mindre bra tillgångar.   Det syns inte på mig,  det står inte adhd i pannan på mig, inte heller behöver jag  några stora  hjälpmedel som gör att man skulle kunna se att jag  har dessa  tillgångar.  ADHD i mig gör att jag byter fokus, tappar koncentrationen och att mitt arbetsminne är lika med  1, det slutar liksom där.  1 sak kan jag hålla i minnet om det är så att det är en bra dag. Ibland glömmer jag saker redan innan jag tänkt klart dom, det gör att  människor ibland blir irreterade på mig för jag säger saker som inte har med saken att göra, jag avbryter och en massa andra ouppfostrade saker till.

Makt människan,  den som har lite makt i mitt liv  berättade igår att vi hade en sak att ta upp.  Det var att jag skulle vara tyst om att jag har ADHD,  för mig blir det  kaos på tvären och mitt emellan och lite där till!  För  i situationen handlar det om att förändra attityder i det stora och det lilla,  detta sammanhang är det lilla.  Skulle jag inte  våga gå ut med det, inte prata om det, dölja de som  finns lite grann av inom mig så kränker jag inte bara mig utan mina barn, min familj, människor med andra  funktionshinderstillgångar,  Det är inte så att jag skall skämmas på mig! Det är inte så att mina barn skall  dölja och gömma vissa saker, för att  omvälden har bestämt sig för att leva i okunskaper!!! Nej skriker hela jag, Nej,  jag bryr mig inte,  om  ifall någon  som väljer att leva i okunskap  och bo i sina fördomar väljer att se mig som en mindre värd eller mindre vetande bara för att jag har ADHD. Nej för då handlar det inte om mig, längre utan om den som har just dessa tankar.

Jag är så trött på att vi skall Skämmas,dölja samt ge föda åt dessa fördomar. Vi finns och jag är inte mera eller mindre människa än  någon annan bara för att jag har adhd, men jag behöver för att må bra, en omgivning och ett bemötande, där man ser mig där man hjälper mig när jag behöver hjälp. Mina oförmågor är osynliga det gör inte att de inte finns. Det gör lika ont i mig  då ni vill att jag skall skärpa mig och ta mig i kragen. Som om ni sa till en synskadad att han minsann kan läsa om han bara skärper sig och bestämmer sig för att använda ögonen!

Nu var det inte så att  maktpositionsmänniskan i mitt liv  sa att jag skulle skärpa mig, men denne  ville att jag skulle sluta med att berätta, om att jag har adhd.   Och de se ni, det lär jag inte  följa det rådet, för det handlar  om mera, än bara mig. Då handlar det om att jag  väljer att föda fördomar, som att människor med Psykisk-Ohälsa är mindre värda. Just här finns det viktigheter, just här är en av viktigtheterna i (H)järnkoll.  Jag, inte heller någon annan är mindre värda eller mindre vetande, för att vi känt på vad psykisk hälsa är. Vi har bara kommit längre, i vår personliga utveckling, vi vågar reagera på saker som vi inte klarar ut.

En av fyra vill inte arbeta med mig, det handlar om Okunskap

Sida 8 av 12

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén