Sökresultat för: ”barnbarn ”

  • Svunna tider då badar farmor i Lycka……

    Jag var hos min gamla farmor där på sjukhuset.  Min underbara fina gamla farmor.  Snart 86 år gammal. När jag kom dit så misstänker jag att de hade bedövat henne kraftigt.  För hon låg med rosenskimmer i ögonen, mind och pratade mest om att farfar dröjde väldigt länge med kaffet.  Flera gånger pös hon över i stolthet över att de berömde hennes son så väldigt.  Farmor hade ramlat in i svunna tider långt innan jag ens fanns tror jag.  Hon pratade om att hennes son var så duktig, och det gick åt väldans massa kaffe vissa stunder sa hon att nu får allt Roland skynda på lite.  

    Jag har vart med förr, jag kastades tillbaka till när min gamla mormor för 15 år sedan gick bort.  Då satt jag och läste bibeln för henne. Efter som jag läser hellre än bra så hittade jag på lite hur som helst, det var stunder som mormor vaknade till  ur sin dvala och berättade att riktigt så stod det då inte i biblen. 

    Farmor kom liksom inte bort från dvalan i dag men några gånger frågade hon mig om Carina kommit än.  Då förklarade jag att det var jag som var Carina.  En gång tittade hon på mig och frågade vad jag gjort med mitt långa ljusa hår.  Då  sa jag till henne att åldern på mig inte var femton år utan jag nu var mera nära 47. 

    -Men vet inte Farfar att vi sitter här och väntar på kaffe, sa hon några gånger. Jag hade inte hjärta att ta henne från sina tankar. Så jag sa nått om att bilen kanske gått sönder.  Då fnös hon och sa: att det var nog så att han var lite törstig och tog sig en öl innan han  kom hem. 

    Jag hade inte hjärta att säga till farmor att det var 19 år sedan farfar hade  dött.  Inte heller sa jag att hennes son, som hon emellan åt var så stolt över,  hade varit död i 8 år.  Att hennes dotter inte heller fanns längre.  Farmor fick i dag hållas, hon berättade om att min faster Tony var den duktigaste frisörskan i hela Olskroken.  Men att man skulle akta sig för hennes apa.  Hon pratade om hur hennes barnbarn hade blivit arg över att fafa inte körde vagnen.  Och om  apa inte fick klia sig i örat.  Jag satt där och höll med, jag avbröt inte mera än då  hon skällde på att kaffet inte kom.  Barnbarnet hon pratade om var jag, för historierna  som hon berättade om har jag hört så många gånger. Men jag sa inget.  Jag ville inte rycka bort det fina i ögonen på henne som fanns där då hon mindes.

    Nu sitter jag här och funderar på om jag gjorde rätt eller fel.  Egentligen är det inte viktigt egentligen spelar det nog ingen roll. För farmor är senil och vet inte så mycket om vad som händer. Ännu så länge vet jag inte mera än att hon antagligen är inne för operation just nu.  Vet inte om hon överlever, vet bara att jag vill att hon ska ha det bra.  Jag inbillar mig att hon kanske flytt till de svunna tiderna för att hon mådde så mycket bättre då. Hon pratde idag om brödbakning och inlagda sillar det var hennes tid.  Tiden då hon var som bäst. Jag tror hon mår bra i att vara i de tiderna när hon mera  var mitt i livet så att säga……….

    Jag lät henne vara där ……….kommer nog  åter låta henne vara  just där  om jag får ha henne i livet några år till………

  • Face Book och en liten illa behandling av ett pappers ark……

    Den dök upp där på FB två sekunder tog det sen delade jag. Nu delas den till andra och åter igen andra.

    Mobbing, discount MOBBNING och återigen mobbning.  Denna gången var det en liknelse med ett papper och just den liknelsen gillade jag. Vilken visualiserandeeffekt, look   tror övningen skulle kunna göras i alla skolor och ger varje elev en inblick i vad deras tråkningar gör.  Det skrynkliga smutsiga pappret står för hur illa ställt det blir för den som blir utsatt.

    Tänk dig det lilla lilla pappret och sen de som ändå inte ser. Ändå väljer att se åt ett annat håll. Ändå inte vågar se, vågar göra nått. Nått så att den utsatta inte blir mera utsatt.  Någon som ändå trots sin utsatthet ändå måste bli sin egna försvarsadvokat och försöka rättfärdiga sin egna identitet. 

    Ofta är det så att den som blir utsatt för mobbning själv  måste rättfärdiga sin egna personlighet. Ofta får de hör att det är bara för att du ….gör …. säger … säger inte…. inte gör … har ful…. eller inte ful………  Där till det ödesvidriga handslaget och det vidriga förlåtelse stunderna när jag som blir utsatt säger förlåt till den som stampat in odugligheten i mig.  Man vill att vi ska sitta i ring säga förlåt och sen går vi ut på nästa rast igen och då är visan den samma…… I nior år kan just sånt här förekomma i NIO ÅR dag ut och dag in.

    Nej mobbning är inte okey. Men det tror jag att ni vet sedan innan att jag inte tycker……

    Här är den lilla liknelse som nu är ute och far runt………….den borde göras i varje klass, med varje elev, i varje hem och med varje människa.

    Förklaringsmodell Mobbning

    Hur förklarar vi för våra barn och barnbarn vad mobbning är? Här är hur en lärare i New York gjorde det för sin klass. Hon bad dem att göra följande övning: Barnen skulle ta varsitt pappersark. Sedan blev de tillsagda att skrynkla ihop det stampa och slå på det och men utan att riva det. Så bad hon barnen vika bladet, titta på hur smutsigt, fyllt med märken och ärr arket var. Så ombads barnen att ……säga förlåt till pappersarket. Fast de hade bett om ursäkt och att de hade försökt att släta ut det, var det fortfarande skrynkligt. ”Dessa märken kommer aldrig att försvinna, oavsett hur mycket du försöker ta bort dem. Detta motsvarar vad en mobbare gör mot andra. Även om du säger förlåt efteråt, kommer ärren aldrig försvinna.” Barnens ansiktsuttryck sade att budskapet hade önskad effekt. Kopiera och sprida ordet om du är mot mobbning.
    Det säger också hur viktigt det är med tillräcklig personal även på raster i korridorer och hjälp till självhjälp i klassrummen.

  • Sortering, sorti sort, jo jag tränar för fullt

    Starka strömmar, hospital starka drömmar. Så sjunger dom inte Kalle Baah  asså . Men just nu måste jag sjunga så för att inte falla in i korruption med mig själv och min oförmåga att sortera lägga tillrätta alla papper. 
    Den hög som jag så heligt lovade mig själv inte skulle finnas igen efter förra sorteringen. Har åter igen smyginflyttat sig till mitt skrivbord. 
    Hur gör man?
    Vad är det man ska göra för att inte högar ska bildas?
    Vad är det man sorterar?  
    Vad ska sparas?
    Vad ska kastas?
    Är säkerligen enkla frågor som andra kontrollerar och vet om svar på.  För mig är det stora gåtor som jag inte ens lyckas hitta en enda stavelse i rätt och fel. Finns det rätt och finns det fel I sorteringar och sparningar?
    Säkerligen fel i sorteringar, salve ett rätt  Lyckas jag hitta till !

    SAMLA INTE PÅ HÖG!!!
    Idag har jag bestämt mig för att just pappershögarna ska bli ett minne för tillfället.  Egentligen skulle jag vilja bestämma mig för att de inte ens  fick en chans att flytta in igen. Men all erfarenhet säger mig att där får jag begränsa mig till att tillfälligt få bort dom.
    Ops! Nästan en Jesus grej, patient som de säger i Smala Sussie.  Ordet  som per automatik  flyttade in i meningen ovan för, är ett ord som jag  på något sätt börjar lära mig  ganska bra eller hmm, börjat att använda mig av. Ordet hittades i mig per automatik. Begränsa mig oj, oj, detta måste vara en lycklighet eller lärohetsdag, utan ens att jag snubblade till mera än i reflektionen, som genast dök upp.
    Begränsa, jo sicket ord, det nästan glimmar om det känner jag.
     
    Även idag blev det inte det inlägg som jag från början hade tänkt mig skriva, för egentligen hade jag tänkt mig skriva om Min kusin som jag och min dotter samt Bonusbarnbarnet åkte till igår.  Vi var bjudna på födelsekalas till min kusins lille Markus som fyllde sex år.  Varför skulle det vara så viktigt att skriva om just det.
    Jo så här e det, jag och just denna kusinen har inte träffats på ca 20 år. Visst har jag försökt att ringa nån gång, men det har liksom inte varit läge att ringa just de gångerna.  Men tack vare FB och min kusins modighet, så fick jag och dottern förmånen i går att träffa kusinen och hans familj.  Just det kommer jag under lång tid bära med mig för det var så trevligt, roligt och så på ett konstigt sätt, som vanligt.  Fast det gått så lång tid som bjudit på så många olika erfarenheter mellan nu och just det förra mötet.  Så var det ett möte som kändes som vi träffats mera hela tiden. Hans fru kändes som jag hade träffats alltid som vi redan kände varandra.  Och ändå var det så att det var första gången jag träffade henne igår.

    Nej, eller oj det blev lite som jag tänkt mig ändå, Fick liksom plats med kusinen i inlägget.
    Lev idag, Just nu!
    Hmmm Just nu, ska jag ju sortera pappershögarna.  Hm, Jag ska bara först, Nej Nej nej jag skaaaa”!!!! Sortera just nu eller i alla fall börja. HM redan här känner jag hur stressad hur liksom stressen flyttar in i varje ord.  Jag vill liksom inte sluta skriva för då är det ju liksom dags att hmm SORTERA …….
    Lev idag va det ja……..

  • Guldklimpar

    Felicia försvann kan någon säga hur…. Marie Fredriksson tolkar en av våra Bellman. Thåström, decease Åkerström, case Cornelis, Hellman får också plats på min Bellman lista, även om jag inte hört någon Bellman tolkning av just honom. Stora ordkonstnärer, livskonstnärer och inspiratörer i mitt liv. Thåström ligger varmast i Hjärtat, ungdom, tonårsrevolt, åsikter, kärlek, nyfikenhet på liv, vuxenliv och liten liv i olika former. Utan Ebba, Utan punken överhuvudtaget så hade mitt liv varit tomt. Enkelheter och rakheter som bor i thåström gör mig mjuk och texter talar till mig på mitt sätt. Jag behöver liksom inte Thåströms förklaringar på texterna, utan jag kör mina egna. Nu var det inte riktigt detta jag skulle skriva om, inte alls men spåret blev till och orden få stå kvar.

    Jag ville mera berätta om guldklimpar i mitt liv, Små små guldklimpar en liten tjej på 4 månader och lill-killen på 2 år i augusti. I dessa barn bor det tacksamhet i mig tacksamhet och kärlek. I natt fick jag en liten återblick i hur det var då man var småbarnsförälder och mat mitt i natten, både 4 och vid sex på morgonen, därefter var det liksom bättre att vakna till liv. Nu sitter lilla Destiny, i mitt knä och vi bloggar sitter och lyssnar på rötterna i lund. Förr kände jag tacksamhet i barnens far för att han bjöd in mig. Idag är tacksamheten i att han sammanförde mig med sin dåvarande fru som ger mig klokhet och barn att låna som är som barnbarn jo visst jag e för ung för barnbarn, men för åldersskillnaden mellan mig och de små guldklimparnas föräldrar är för stor för att de skulle vara nått annat än barnbarn. Dessutom saknar dessa barn än farmor relation då deras farmor har fullt upp med sitt liv. Hon prioritera annat i livet än relationer….

    Känner till och med i de orden tacksamhet för det gör att jag få just den förmånen att låtsas vara farmor.

    Idag och morgonen bor det tacksamhet i att ja fick förmånen att ha dessa barn nära mig och att barnens mamma ser mig som en vän. För mig är det stort.

     

    Här bor tacksamhet……

  • Tacksamhet ger mig lycka i min vardag.

    Hörde idag en intressant intervju i P3. Där pratades det om tacksamhet. Känner själv att jag mår mycket bättre de perioder som jag kan vila i tacksamhetstankar. Vi har mycket att vara tacksamma över.

    Inte behöver det heller vara stora saker som jag kan skänka tacksamhetstankar om. Utan små saker i vardagen. De ger mig kanske inte rikedomar i plånboken men tacksamhetstankar ger mig ett rikare innehåll i mitt vardagsliv. För sådan som jag för några år sedan tog som självklarheter är i dag små under som sker. Det är inte självklart att vi alltid skall vara friska, hospital att våra barn skall vara friska och lyckliga. Det finns ställen där man är glad över friskt vatten eller en bit bröd. Glad över att inte ha hört eller sett någon med gevär över en timma. Glad över att idag kunna sätta fram mat på bordet.

    Sådant som vi här i vårt land tar som självklarheter i alla fall flera dagar än vissa andra mödrar ute i världen. Idag kan jag känna tacksamhet över att det blir ännu en dag att andas till. Att jag har två ben, discount att jag har kraft att ta mig upp ur sängen, ask att jag kanske om jag inte orkar gå upp ur sängen i alla fall, kan ligga och förundras över trädets grenar som dansar i vinden. Visst låter det sjuk men jag kan till och med känna tacksamhet över att jag kunde betala mina räkningar denna månade med. Kanske trotts att pengarna nästan helt tog slut. Att mina barn kom hem från skolan bor det tacksamheter i.

     

    Vad ville jag med detta inlägg?

    Jo jag ville slå ett slag för tacksamhetstankar och må bra i det lilla. För jag ser då jag kommer på tacksamhetstankar att jag är otroligt rik inte i pengar men i lycka, bara att jag lyckats ge ut en bok att jag för en gångs skull faktiskt gjorde ett avslutat projekt och verkligen skickade i väg mitt manus. Att jag då för länge sen vågade ta risken att tycka upp böckerna som idag blivit massvis med nya tryckningar i det vilar det tacksamhet. Tacksamhet till mig själv att jag är en duglig bra unik fantastisk människa, kvinna mamma barn barnbarns och en Carina. Men inte bara jag som är allt detta bra, utan vi alla är det. Vi måste bara själva inse att vi är det!

    Jenny Ström min underbara vän upp i Stockholm har startat ett projekt som är värt en slant. Gå in på länken och lyssna till hennes budskap, jag vet att hon kan utföra under för just barnen som har lite bokstäver hit eller dit. Finns även Hjärnfonden som behöver bidrag, här handlar det mera om forskning och det är så viktigt när vi pratar NPF SMSa en tanke så bidrar du. Det är även här jag i slutet av året ska bidra i mitt göra skillnad projekt som jag startade i År.

    Idag bor det en liten tacksamhetstanke i att solen hittat hit igen J släpp fångarna loss det är vår! J

    J

     

     



     

  • Skarsgård och Kunskap är att ha makt över sig och sitt liv…..

    Skarsgård och Kunskap är att ha makt över sig

    och sitt liv…..

    eller så är det inte så som rubriken säger, decease i alla fall inte Skarsgård men kunskaper är att ha makten över sig och sitt.

    I går blev det inget inlägg. Sparade mig tills idag för ett av mina bättre, då handlar det inte ens om mig hehehe. Nej till verkligheten,  så vill jag att du ska fly in till filmens värld, en liten kortfilm som jag hittade på FB.  En kille som kallar sig Aspergan,  hade lagt upp en film snutt som sändes  i SVT. Självklart är det en Skarsgård med i novellfilmen, Den är riktigt bra och den ger en inblick i Aspergerkänslor. I rymden finns inga känslor.

    Diagnoserna är ju något jag brinner för, kan man säga så? Vet inte,  vet inte ens om jag bryr mig, om man kan eller inte.  Det viktiga i det är att visa och ge en mera tydlig syn på vad det handlar om, så att fördomar och  olika skeva uppfattningar  blir mindre.

    Jag är en vanlig dödlig människa, kvinna, mamma, fru, dotter, vän,  Barnbarn, och allt man kan tänka sig, fast jag har adhd. Adhd är inte en stor farlig  svart varg eller monster, utan ett funktionshinder  när jag inte har kunskap. När jag däremot har kunskapen,  så blir mina otillgångar en tillgång där jag har möjligheten att växa, så är det!

    När jag själv och min omgivning får kunskaper om  adhd och vi blir mera  acceptanta, och får en större förståelse så lyser och glimmar jag. Därför är kunskapen viktigt för det är så sällan vi vanliga dödliga med dessa tillgångar  får möjligheten att lysa och glänsa. Oftast så blir  vi belysta då vi  gör fel och inte  befinner oss i acceptansområdet!

    Det gäller att ha (H)järnkoll. 🙂

  • Den 13 dec Lucia……

    Lucia, prostate Lucia just Lucia och tågen är så vackra, när jag var liten var vi ute under den mörka tiden i lucia tåg. Peppar kakor och kaffe bjöd vi på, gick runt i husen och lussade gamla tanter. Det blev lite klirr i kassan av det, även om det inte var guldpengarna för de fanns inte då. Då var det femtiöringar och enkronor som tjänades.  I våran lilla by har inte barnen kommit på att det är ett sätt att få in lite extra pengar. Här kommer inga lucia tåg, det saknar jag. När mina barn var små fick de lussa mormor och morfar, lucia sången kunde de inte men de sjöng ändå, Morfar satt i soffan och tyckte att de två små barnbarnen var fina efter själva lussande försökte han lära min dotter att sjunga sången som han kunde den  den med tian och femman.

    I alla fall fick jag uppleva luciatåget på tvn idag, jag tycker det är så fint, kanske just för att det var så spännande  för mig när jag var liten. Hela skolan var spännande just den dagen, våran klass hade alltid ett julspel för de andra klasserna i skolan. Jag vet att en gång skulle jag och en annan tjej sjunga en sång själva.  Jag kom självklart av mig, blev nervös men fixade det tydligen ändå.

    Idag är det lucia, pepparkakor och glögg, ska det vara då. Men jag ska jobba, så det får bli bara pepparkaka glöggen får bli en annan dag. Fast det är klart här hemma har vi bara saft glöggen för jag gillar inte de andra sorterna.

  • Lerkil i Vallda

    Tänkte för ovanlighetens skull  visa lite  bilder. Här  är bilderna  från  dagen då jag  förverkligade en dröm.

    Min dröm om att  få  uppleva en dag med min  älskade farmor i Lerkil.

    Svanens barnbarn lika ensam som alltid.   kristina-014.JPG

    vatten är till för att upplevas.kristina-009.JPG

  • Tacksamhet…..

    Jag har uppfyllt en dröm.  Min dröm som jag burit på  ganska länge, physician blev verklighet i går.  Det handlar om min gamla farmor. Min underbara  söta lilla farmor som är så gammal, ailment så trött och allt vad  det nu är med  min lilla farmor.  Igår var vi på kalas i gbg. åt god mat och träffade  min familj, det lilla som finns kvar av min familj. Vi firade min nu 40 åriga syster.  Under middagen där  så satt jag brevid farmor som  ännu en gång var en liten solstråle.  Jag lyckades övertala henne om att vi skulle ta oss en tur ner till Lerkil.  I min finurlighet så  berättade jag att vi var  en hlavtimma i från  paradiset.   Även att det hade  gett mig  en sådan glädje över att få  ta med henne  dit tillsammans  med  alla andra. Tänk  min  gamla farmor  Kom till Lerkil  och nu med  ett släp tåg av  svärdotter, barnbarn, barnbarnens äkta hälftar och slutligen barnbarns barnen  som redan börjar bli stora. Min gamla farmor som inte ens  tar på sig kläderna  ibland  kom iväg på kalas,  där efter en tur ner till Lerkil,  Hälsade på  Svanens som  under hela mitt liv  levt där, kanske  inte samma svan   men  dennes avkomma.  hon  min gamla famor fick  ännu en gång  sitta på stenen som  vi  haft under alla år  där vi druckit kaffe  och fika.  Igår  fick hon hjälp av  sitt barnbarnsbarn att  kunna sätta sig  hon  var i paradiset.  Hon gick  så långt och  väl framme vid bryggan kunde jag skymta  en yngre  farmor som  bara befanns sig  just där  hade  det funnit stege ner till vattnet   så  hade min farmor  badat.  Tyvärr så var de inte nere  ännu  med skulle det vara så  att  hon ännu finns kvar  så  ska vi ta oss en tripp till   med fika korg och baddräckt,  Alla ungdommar skall  isåfall ännu en gång få träffa  stålfarmor  simmandes mellan bryggan och stenen.

    Min tacksamhet  blir:

    Tack  farmor  tack för att du lät mig övertala dig. tack för att du ännu finns. Tack för att jag igår uppfylde en dröm att jag ännu en gång skulle få uppleva lerkil tillsammans med dig.

    Även ett tack till att Lerkil  fortfarande är Lerkil.  Att det forfarande har sin charm och ser ut som det alltid har  gjort.

    Tack för en dag en underbar dag……

  • MIN FARMOR OCH FARFAR

    En lördag en helt vanlig Lördag. Det är grått ute, prescription   inne hos  oss doftar det Kalops. Idag  ansträngde jag  mig lite och  började  med maten tidigt  redan  vid  halv tolv.

    Nu har vi  intagit  min favorit rätt  skånsk kalops med rödbetor och potatis.

    Jag  lyckas ju inte jag  få den lika god som min  farmor  brukade men  ändå  smaken  tog mig   30 år tillbaka till min  farmor och farfars kök.  Tallrikarna  på  bordet   var stengods från England, discount med en  brun rand och en blomma i mitten.  En  bordstablett under tallriken  och en servett.

    Farmors inlagda rödbetor som  hon odlat, buy cialis   och en burk med hemma kokt  lingonsylt.   Det  var min farmor,  farfar satt vid bordet  och  frågade den ständiga  frågan  till  maten.

    Vilket var….Finns det inte lite lingon  som passar till det här?

    Farmor  tar burken med lingon och ställer den  bredvid min farfar.   Farfar dricker  öl till maten, jag  och farmor dricker skummjölk.

    Nu var det ju så att  till all mat hemma  hos min farmor så fanns det grönsaker.

    Små barn och speciellt inte jag  gillar inte  grönsaker.

    Men det  var tvunget  hemma hos farmor.  Till maten var det grönsak som skulle ätas upp. Annars blev det ingen efterätt.

    På sommaren  var det  jordgubbar med o vispad grädde som hägrade.  Fast ibland var  det   så  att jag  och farfar  hunnit ut  till jordgubbslandet innan  farmor,   vilket resulterade i att  det istället blev glass, eller  någon  bakelse med vanilj sås och  chokladkräm.

    Mums  vilken  underbar farfar och farmor jag hade.  Jag var äldsta barnbarnet,  vilket   nog gjorde att jag blev ganska så bortskämd utav  mina farföräldrar.

    Allt jag  gjorde  var  gudomligt för dem.  Min farfar var aldrig arg,  har aldrig sagt ett ont ord till mig.

    Farmor var  också snäll men lite mera  ordentlig och noggrann.   Jag var bara tvungen att tvätta händerna,borsta  tänder och  ha rena  hela  kläder.

    Dessutom  skulle jag vika ihop mina kläder  på kvällen  lägga dem på en stol.

    När mina barn  var mindre   så passade  min farmor dem när jag  jobbade.    Så min  barn  har  även de  fått uppleva  grönsaken, tvätta  vika kläder  och  vara ordentlig.

    Nu är det ju så att  äpplet  faller inte  långt ifrån  ……   med det vill jag  säga att  jag nog  eller  vet  att jag  är väldigt lik min  farmor.   Ibland  städar jag  sönder mig,  jag  tycker om att laga mat  och pyssla om mitt hem. Ibland  åker till och med servetterna fram,  inte så ofta som hos farmor  för där var det  ständigt en servett som skulle ligga i  knät.

    Då  tyckte jag nog det var lite jobbigt,  men idag  kan jag se fördelarna med att jag  fick   uppleva   dagar  med farmor och farfar.

    För jag fick lära mig mycket  av dem.

    Min farfar lärde mig att  räkna,  ramsor  och  tjuva jordgubbarna i  landet,  han lärde mig att prata  tyska  enligt  honom, och han lärde mig att hantera farmor…….   Dessutom  så lärde han mig att älska prinsesstårta, geléhallon  och att doppa  ostmacka i hans kaffe.

    Farmor hon lärde mig att  vara noggrann, laga mat, uppföra mig som en dam,   framför allt så lärde hon mig att  älska  havet,   bada   och simma…….

    Jag är  oerhört tacksam över att jag har haft så många  vuxna människor  omkring mig,  som  visade mig så mycket olika saker,   som jag har nytta av idag,  vad hade jag kunnat OCH  hur hade jag varit utan  mina  nära och  kära???