Attityduppdragsambassadör Inom (H)järnkoll som är ett kunskapshöjande projekt.

Imorgon kommer jag inte skriva nått inlägg på morgonen, seek jag kommer i stället förbereda mig på en liten tripp till gbg. En liten presentation om Projektet (H)järnkoll. Kommer jag att göra i morgon. 

Men kommer säkerligen vara full med tankar på kvällen åker buss hem så kanske bloggar jag från bussen vi får se…………

 

telia, facebook,Twitter, (H)Järnkoll -taggar: , ,

UR Play bildnuingsbyrån

sitter och lyssnar på UR Play bildningsbyrån psykisk hälsa Normalt att vara sjuk. Jag missade det i onsdag när det sändes, viagra men  vilken tur att vi även här har kommit framåt  att man  inte behöver spela in eller passa radiotider som sånt som man vill lyssna på.   Inrerum.

Lev idag just nu och njut av att nu är alltid nu.


(H)järnkoll = Kunskap, Kunskap = Fördomsbortfall.

Jag tänker prata om mitt ambassadörskap.  Eftersom jag har den formen av skap, pharm i mitt uppdrag så är det självklart för mig att jag inte skäms för någon del av mig. Där till absolut inte för min lilla tillgångsgen. Igår fick jag känslan av det var så, rx att det var just det jag skulle göra.  På något sätt blir detta svårt att skriva då jag skriver om någon som har lite av makt i mitt liv. Denna människa skulle kunna bli sur ,grinig  och jag vet inte vad. För det jag skriver. Men det är så viktigt för mig att skriva om det, faktiskt mycket viktigare än dennes makt.  Det är så att det handlar om Attityder, fördomar och  okunskaper vill jag mena.

Det handlade om att jag inte skulle prata så mycket om adhd, och en liknelse gjordes om  en liten lever, här ser jag en skillnad en liten lever kan man opperera, det går inte att opperera bort adhd, om jag hade  sett sämre hade jag kunnat be någon att hjälpa mig läsa, eller om jag  var utan funktioner i mina ben och satt i rullstol så hade jag kunnat  be om hjälp för att ta mig upp för en tröskel eller  vad det nu kan vara,  inte någon hade tyckte att det var något konstigt med det.

Men MEN  med stora bokstäver, Här blir det konstigt snurrigt och  jag blir rent av lite arg, frustrerad och känner viktigheten i det hela.  När jag har adhd så syns inte det, för det är en osynlig funktionstillgång som för med sig lite mindre bra tillgångar.   Det syns inte på mig,  det står inte adhd i pannan på mig, inte heller behöver jag  några stora  hjälpmedel som gör att man skulle kunna se att jag  har dessa  tillgångar.  ADHD i mig gör att jag byter fokus, tappar koncentrationen och att mitt arbetsminne är lika med  1, det slutar liksom där.  1 sak kan jag hålla i minnet om det är så att det är en bra dag. Ibland glömmer jag saker redan innan jag tänkt klart dom, det gör att  människor ibland blir irreterade på mig för jag säger saker som inte har med saken att göra, jag avbryter och en massa andra ouppfostrade saker till.

Makt människan,  den som har lite makt i mitt liv  berättade igår att vi hade en sak att ta upp.  Det var att jag skulle vara tyst om att jag har ADHD,  för mig blir det  kaos på tvären och mitt emellan och lite där till!  För  i situationen handlar det om att förändra attityder i det stora och det lilla,  detta sammanhang är det lilla.  Skulle jag inte  våga gå ut med det, inte prata om det, dölja de som  finns lite grann av inom mig så kränker jag inte bara mig utan mina barn, min familj, människor med andra  funktionshinderstillgångar,  Det är inte så att jag skall skämmas på mig! Det är inte så att mina barn skall  dölja och gömma vissa saker, för att  omvälden har bestämt sig för att leva i okunskaper!!! Nej skriker hela jag, Nej,  jag bryr mig inte,  om  ifall någon  som väljer att leva i okunskap  och bo i sina fördomar väljer att se mig som en mindre värd eller mindre vetande bara för att jag har ADHD. Nej för då handlar det inte om mig, längre utan om den som har just dessa tankar.

Jag är så trött på att vi skall Skämmas,dölja samt ge föda åt dessa fördomar. Vi finns och jag är inte mera eller mindre människa än  någon annan bara för att jag har adhd, men jag behöver för att må bra, en omgivning och ett bemötande, där man ser mig där man hjälper mig när jag behöver hjälp. Mina oförmågor är osynliga det gör inte att de inte finns. Det gör lika ont i mig  då ni vill att jag skall skärpa mig och ta mig i kragen. Som om ni sa till en synskadad att han minsann kan läsa om han bara skärper sig och bestämmer sig för att använda ögonen!

Nu var det inte så att  maktpositionsmänniskan i mitt liv  sa att jag skulle skärpa mig, men denne  ville att jag skulle sluta med att berätta, om att jag har adhd.   Och de se ni, det lär jag inte  följa det rådet, för det handlar  om mera, än bara mig. Då handlar det om att jag  väljer att föda fördomar, som att människor med Psykisk-Ohälsa är mindre värda. Just här finns det viktigheter, just här är en av viktigtheterna i (H)järnkoll.  Jag, inte heller någon annan är mindre värda eller mindre vetande, för att vi känt på vad psykisk hälsa är. Vi har bara kommit längre, i vår personliga utveckling, vi vågar reagera på saker som vi inte klarar ut.

En av fyra vill inte arbeta med mig, det handlar om Okunskap

(H)järnkoll Kan göra SKILLAND

Gör jag någon skillnad, pharmacy är en fråga som vaknade i mig, clinic då jag läste en blog av Kristina Alexanderson.  Om lärarens ansvar att se och bekräfta…. frågan gav mig flera frågor.  Frågor som vi alla borde funderar på som vuxen.  Varje Lärare i skolan som möter elever. Varje behandlingsassistent, socialtjänsteman, polis, arbetsförmedling, vuxna över huvudtaget, borde ställa sig frågan:

Gör jag någon skillnad i mötet med människor?

Kan ju  till och med flytta det vidare till alla vi möter.  Vilken inverkan och vilken skillnad kan jag göra i mötet med en annan människa? Vilken sida av mig tar min mötande medmänniska med sig och gör till sin sanning?

Då jag  jobbade som behandlings assistent skulle jag velat  ta med mig den frågan varje dag.  Nu jobbar jag  inte längre i branschen, men ser viktigtheten i just de orden.  Vilken skillnad gör jag  just i detta möte.  Här skulle jag vilja göra skillnad genom bekräftelse,  att se och att lyssna. Vet om att jag då gjorde det men idag ser jag tyngden i skillnaden om den hade bott hos mig då. Skillnad.  Vilken skillnad gör mitt möte.

Jag får flytta det till  vilken skillnad kommer jag att göra som  Attitydambassadör?  Vilken skillnad skulle jag kunna göra i kampanjen  (H)järnkoll?

Tänk att   kan jag ta med mig  den kloka kvinnans ord, Skillnad,  kan jag göra någon skillnad?  Oj, det gav mig ansvar, det gav mig känslor om hur otroligt viktigt uppdrag vi  ambassadörer har.  Vi gör skillnad. Vi har  möjlighet att göra skillnad  och ge kunskap om psykisk hälsa  genom våra egna berättelser.

Genom ordet skillnad. Har vi  möjlighet att påverka.

Vi…….Måste fråga oss själva, på vilket sätt, vill… Jag…göra skillnad?

Idag skall jag smaka på ordet skillnad!


//©µ malix

ADHD och fördommar och jag

Ibland blir jag så himla ledsen av människors uppfattningar och deras inskränkningar som bottnar i fördomar, sales inbillningar. Nu var artikeln ett år gammal men misstänker starkt att det ändå finns en del sanning i den.
Leva debatt en artikel om ADHD och olika mediciner.

Idag medicineras cirka 12 000 barn i Sverige, ampoule med Ritalin som missbrukarna på 70-talet kallade Bängrita.

Missbruk och medicinera är inte samma sak, purchase ett missbruk blir för mig när det jag missbrukar bestämmer över mig. De människor som använder sig av ritalina, Conceta mm  som inte  saktar ner i sin takt , utan där istället blir tvärt om behöver antagligen inte medicinerna. Bängrita hmmm???? 70-talet var det ja, det ljuva talet när människor trodde de kunde flyga av LSD. Jag och mina barn tar en tablett  concerta varje dag på morgonen. Den hjälper oss att sakta ner, hjälper oss att tänka efter före vissa gånger.

Enligt Ingemar Gens  som är debattör och föreläsare  tycker att barnen godtyckligt diagnostiseras, när omgivningen  ser sociala problem. Han menar att det måste finns andra vägar i att stötta dessa barn och deras föräldrar.

Självklart är det så att inte allt försvinner med en lite tablett på morgonen. Tack och lov för det för den lilla delen som är egenskaper av ADHD vill jag ha kvar. Jag vill bara att min omgivning mera skall se tillgångarna med just dessa egenskaper. Jag vill inte förändra mig och bli som Ingemar eller någon annan heller för den delen. Jag vill vara jag just sådan som jag är. Jag vill att mina barn skall  bli  bemötta och synliga i deras tillgångar  så som andra människor utan adhd blir bemötta.  Jag vill att man ser våra tillgångar inte våra otillgångar.  Vilket oftast är det vi blir bekräftade i.

Catarina Hansson Chefsredaktören på tidingen leva.  önskar sig mera svängrum , menar att vi är krympt utrymmet för onormaliteter.

Redan här sparkar jag bakut frustar och blundar. Skulle jag vara onormal?

Vad är normalt?

Det utrymmet hon pratar om fanns även på min tid då  på 70 talet och  ritalin kallades bängrita.

Det utrymmet fanns inte då heller vill jag  hävda. Då när jag gick i skolan, syntes inte jag, mobbing var något som de vuxna inte trodde fanns, Mina betyg betalades ut i  ettor på längden och tvären.

Ingen reagerade, ingen trodde att de kunde hjälpa till och  få mig motiverad att plugga. Jag var bara lat, lite mindre intelligent, absolut inget läshuvud!

För jag kunde när jag ville, även så har mina barn blivit bemötta i dag ! Jag var en hejare på att rita och skriva berättelser, då kunde jag minsan, fick jag till mig! Hur kunde jag vara koncentrerad i timmar då jag ritade? För mig är det inte konstigt! Det var då jag var  och befann mig i mina styrkor, Måla, rita  är en av mina begåvningar det är sånt jag var bra på.

De utrymmet som Catarina menar vi krympt har  varit krympt länge,  tror till och med att vi innan det var dem som stod i skamvrån, och fick ha dumstruten på oss. Visst det utryummet finns inte idag. Vilket är tur.  För mig handlar det mera om Attityder.

ATTITYDERNA I SAMHÄLLET!

Vidare  tar artikeln upp huruvida ADHD är en sjukdom?

Hallå!

ADHD: Är inte en sjukdom det är en funktionstillgång, då kraven på mig är utefter mina tillgångar.

Funktionshindret syns där förståelsen inte finns. Där jag skall vara lik alla andra! Var är alla andra någonstans? Alla de andra som är lika alla andra. Var hittar jag alla dessa alla andra?

Nej! ifråga sätt inte min funktionstillgång i frågasätt i stället era attityder, alla fördomar som säger att jag som har adhd skall , vara missbrukare, kriminell, sitta inne, där till vara prostituerad!

Jag är inte något av det! Jag är inte något av det.

Det gör mig inte bättre än den  som  självmedicinerat, eller flytt sin verklighet. Kanske är det så att jag ändå  trotts mina svårigheter haft tur, haft ett annat nätverk omkring mig.

Nej  attityder är det som behöver förändras. Vi behöver mera acceptans, vi  behöver få bort alla fördommar och skapa ett mera humant samhälle där storbildtv inte blir det som är viktigt. Låt mig ha min concerta, den hjälper mig att varva ner  tvärt emot den som inte har  ADHD som då de använder sig av liknande preparat får lite adhd liknande symtom.

(H)järnkoll är i tiden,  psykisk hälsa är viktigt, vi är inte knäppgökar, vi är inte mera konstiga eller sköra, vi har bara mera erfarenheter av att arbeta med våran personliga utveckling.  Vi vågar gå i uppförsbacken med stolta huvuden.  Mitt svarta hål på insidan  har jag vågat ta fram och titta på, vågar du det?

Att våga må dåligt är en väg till att må bra.

Jag har idag mera erfarenhet av att sluta upp med att vara så  djäkla duktig stark mm.  Idag vågar jag vara mig, stå upp för mig och mina barn. Vi är alla människor , vi är alla värda att ha ett bra liv.




(H)järnkoll, Almedalsveckan, Thåström hur hör dessa ihop?

(H)järnkoll, Almedalsveckan,  Thåström hur hör dessa ihop?

Hör de ihop över huvudtaget? I min värld finns det ett samband, men det finns många lösryckta trådar i min värld som flätas samman.

Jag vill inte ha det där ni  ger mig, för  rapporten  som var viktig i förra veckan är ännu sann.  Nu, nu idag är ni där och pratar för fullt.

Almedalsveckan och psykiskhälsa hör ihop. Det är nu vi har chansen och se var min och din röst kommer att bli hörd. Kanske hör någon  med den politiska makten min önskan,  att om tre år är  rapporten från  socialstyrelsen (“Alltjämt ojämnt” som visar att funktionsnedsatta personer har sämre levnadsvillkor än övrig befolkning ), en Hemsk saga i historian. Då kanske vi är där rapporten inte stämmer överens med  verkligheten idag.

Kan hända att (H)järnkoll får den uppmärksamheten, som gör att vi inte längre blundar och föder alla fördomar om psykisk ohälsa.  Det är i alla fall  min önskan.

He he he, får in lite Thåström i det här inlägget, Intressant  han pratar om att han har för mycket ADHD, för att sitta ner och skriva. Vilken Djäkla tur, att han i så fall har det. Tror det  den lilla tillgångsgenen ADHD som gör att hans texter är så grymt bra.

Säger som Thåström sjunger “Vackert”, det är  vackert. Ett ord  som Thåström gillar även jag. Kanske är det hans Vackerhet, i texterna som gör ordet vackert, “vackert”.

Lev idag, just nu,  då finns det många vackert hela tiden.

Smaka på ordet “vackert” det formas så bra i munnen.

Radio väst och jag :)

Idag kan man höra mig i nyheterna i radioväst.  Det var en dyster rapport om att människor med funktionshinder har sämre levnadsvilkor, pill vi är inte lika ofta ute i kulturella sammanhang, prostate sämre löner, höga kostnader för mediciner mm.

Ja, de höga kostnaderna för mediciner är skamligt med tanke på att jag  och andra med mig alltid kommer att äta viss medicin som absolut inte är gratis.

Högkostnadsskyddet tänker ni nu. Jo visst jag behöver bara lägga en viss summa per år. 1800 -1900 kronor tror jag det är. Den summan kommer jag upp i ganska fort, två gånger hämtning av medicin sen är jag uppe i den summan.

Varje år!!!

I en familj med barn där till så  blir det en ganska hög post i medicin kostnader, emot andra människor som kanske på sin höjd hämtar ut  en omgång penicillin per år.

Klicka på länken så får ni en lite mera positiv syn av mig.

Radioväst nyheterna i morse….

Trotts dysterheten i rapporten från socialstyrelsen så finns det saker man kan göra själv för att få en bättre vardag.  Skriver jag just nu och kommer på att jag själv för tillfället är sjukskriven, på heltid,  vilket innebär mindre pengar i lönekuvertet  vilket  faktiskt uteblir och förändras till en sjukersättning som inte ens är värd att nämna.

Men jag vet att en dag vänder det igen, en dag kommer jag åter igen vara gamla vanliga jag igen. Den nya medicinen som jag nu  provat på en vecka, har en annan inverkan på mig och den hjälper mig att få en natt sömn, inte se allt i svart. Den hjälper mig att hitta tillbaka till den jag är, fast det är klart jag är ju jag idag med. Men med en liten sorg och trötthet inom mig.

Jag misstänker att den bromsen som ADHD saknar, gör att jag sitter här nu. Fast det är ju denna bromsen som är ADHD, även här handlar det om en o-eftertänksamhets broms som borde ha bromsat för länge länge sen.

Men i  ADHD är det ofta så, i alla fall i mig att saker och ting händer sen så där i efterhand får jag betala mitt pris, I konsekvens och krock-skador i former av depressioner.

Det är just här, som jag  ska försöka lära mig något som jag just nu åter igen har missat.

Lev idag just nu så kanske du hittar din broms….

Dagen efter tankar

Dagen efter den stora dagen. Tycker det hade varit roligare att se hur alla mådde idag  och hur de tillbringade de första morgontimmarna nu.  Nej, rx nu är det i alla fall över och klart. Jag trodde verkligen inte att det var så många som brydde sig att de till och med åkte till  Stockholm för att vara där.

Dagen i dag är lite av en dagen efterdag. Tystnaden och obefolkningen ute gör att jag tror nog många följde upptågen igår.

Igår var (H)järnkolls Gänget VG i  Vänersborg “Lilla Paris”  där var de ute på stan och påverkade och visade på (H)järnkolls kampanjen. Tyvärr kunde inte jag vara med.  Var  med er i tankarna, malady i alla fall.  Nu var det inte så att jag satt här hemma och firade  med Viktoria och våran nya riddarprins i stället.

Nej, så var det inte!   Ser det som viktigare att försöka förändra attityder om psykisk hälsa.

Jag stödjer kampanjen (H)järnkoll.

Lär mer om hur du kan slå

hål på myterna om psykisk ohälsa på

www.hjarnkoll.org

Gå in på (H)järnkoll se hur du kan bidra.

Skulle jag vara en sämre människa för att jag inte kan lära mig att uppfatta och känna tiden?

Min tid är nu min make, som även om jag inte alltid uppskattar hans tjatande  (H)jälper mig att hålla tiden.

Så jag slipper  stå och vänta in tiden i timmar…//©µ malix

(H)järnkoll

Igår fick jag mitt första uppdrag i (H)järnkolls kampanjen. Nu är det inte från i september. Ska bli jätte spännande.  Jag skrev allt i min lilla kalender men glömde att spara. 🙂 🙁 :/  ingen fara på taket hoppas jag får ringa och ta uppgifterna igen.  Nu är vi på G i alla fall! (H) järnkoll.  Vi ska tillsammans förändra attityderna, order För mig är det fantastiskt att jag är en av attitydambassadörerna!

Ord i massor

idag har jag suttit och skrivit hela dagen. Konstigt att det  har tagit emot, malady för när jag väl satt mig här så skrev jag 19 A 4 ark utan att blinka. Nu blir svårigheterna mera att korta ner det. Det är ju så min ADHD gen är, ord på ord ramlar liksom ut ur mig utan att jag hinner blinka. När jag sedan skall korta ner och ta bort så har jag svårt att skiljas från mina ord, svårt att veta vad som är viktigast.  Spelar ingen roll vad jag frågar mig så blir orden för många.  Men jag tar med mig orden alla papper jag har med mig så får andra hjälpa mig att sålla bort det oviktiga bland viktigheterna.

Nu har morgonrocken äntligen åkt av och snart är det dax för oss att åka iväg,  Lille Hasse-mannen eller som min broder vill ha det lille Hans skall döpas idag.  Minsta dottern tror det är en modevisning vi ska på, hela morgonen har hon förberett sig och provat kläder. Maken som har så mycket koll har varit smakråd för henne.

I morgon ska jag få höra de andra (H)järnkolls ambassadörernas föredrag det ska bli spännande.

Titta  (H)järna (H)järnkoll-sidan om hur du kan bidra till att förändra attityderna i samhället.

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Twitter
%d bloggare gillar detta: