Morgonfika vid sjön. Äntligen vinterbad på riktigt!

Idag hade jag lite att göra när det var morgonen, jag värmde glögg, kokade kanel-tea. Hade igår fixat till två saffranspannkakor, dom skulle värmas idag. Jag kokade lite sylt på blåbär och hallon, vispade lite grädde. Redan igår hade jag fixat till med skedar, servetter och en stor yllefilt som skulle hålla värmen på pannkakan. När pannkakorna var värmde nog, la jag dom i filten. I mitt stilla sinne tänkte jag på hur det var dumt att bjuda på varm mat, när det är 12 minus ute. Men den tanken släppte jag och hoppades på det bästa.

Ställde tre ljuskoppar med värme ljus i bredvid korgen samt en tändare för att tända de små ljusen. Men Något ska ju glömmas. Ljusen samt tändaren stod kvar på bordet när jag åkte. När jag skulle ta mig ut i det kalla vädret gick jag till husbilen för att hämta papperstallrikar. Kallt som attan! Fast det hela tiden bor mys i husbilen, var den inte inbjudande då. Korgen jag packat med fika var tung. Sonen låg och sov, honom ville jag inte väcka för att be om bär hjälp så det blev; själv är bästa dräng.

Vägen till sjön var magisk, träden frostiga och himlen dramatisk. Den stora månen visade sig då och då. De dumma tankarna om att när jag för en gång skull bjuder på något, är det dumt att göra det, när det är tolv minusgrader ut. Små varmt kommer vara iskallt, gick tankarna. När jag var framme vid sjön visade sig det vara is på sjön. Min första tanke blev härligt, roligt och nu dj…. är det vinterbad.

Korgen var fullpackad och tung, min lilla badryggsäck den är också lite tung. Min skörd av bilder idag.

Packade upp mina attiraljer av fika och badkläder. De andra badsystrarna dök upp, vi gjorde oss iordning för bad. 2,3 eller 2,4 grader i vattnet. Kallt men så fort du doppar kroppen kommer känslan, Känslan av eufori, stickningar i kroppen och stillhet, en enorm stillhet där det inte är möjligt att vara någon annanstans, än i känslorna som självaste badet ger dig.

När badet var klart och vi badsystrar var påklädda i full vintermundering. Då det var då det blev fika stund. Marsipanglöggen gillade dom, saffranspannkakan var också populär. Det var roligt att dom gillade det jag hade med mig. Det gör mig varm i hjärtat och det där samvetet som gnagt så förjordat är ett mera snällt samvete nu när jag sitter och skriver. Vilken härlig morgon det varit. Jag önskar att alla skulle få uppleva dessa känslor som bor i stunden badsystrar. Vi har det så bra där borta vid sjön. Det är så obeskrivligt mysigt att få vara i dessa sammanhang..

Här är min badsysters skörd av bilder. Hon är så fantastisk på att ta kort. Isen har lagt sig det var till att hacka is idag. Nu är det äntligen vinterbad igen på riktigt.

Tacksamhet idag…. tack för att jag vaknade och fick ännu en härlig morgon. Tack för att jag i alla fall har en så fungerande kropp så att jag kan ta mig fram dit jag vill. Tack för livet att mitt liv är så som det är. Tack för att jag någon gång förra året vågade mig sjön och för att jag fick ingå i denna grupp av badsystrar. Tack för att det finns så många härlig människor i mitt liv. Tack igen för att jag lever. För inte så länge sedan var livet just då inte alls lockande.

Nog för nu.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller just nu.