Solen visar sig min altan är en våraltan med vinterminnen. Men jag ska inte ha tillgång till altanen idag. Idag ska jag ha tillgång till arbete igen. Även om det finns oro, sale ångest, ampoule och snabba tankar i att jag ska det så ska jag försöka ta en sak i taget. En sak i taget, ta mig tid att skriva en lista på vad som är nummer ett, vad som bör hinnas med vad som kan väntas med. Nummer 1 är att skaffa överblick misstänker jag. För att minska oros tankarna nu innan så har jag kollat tv, målat lite på en tavla, och nu sitter jag och skriver här och skriver. Jag vet att det kommer att gå bra, jag är bra på mitt jobb, ändå är jag orolig, det är orken som ger mig oro, mina eksem var helt borta för två veckor sen idag ser jag ut som en krigsmålad indian i pannan och ansiktet lite varje dag har jag känt dem komma tillbaka, idag blixtrar dom, svider, kliar och påminner mig att de finns. Psykiskt mmm psykiskt, måste bara inse att de påminner mig om att ta en sak i taget. Inte göra allt samtidigt. Det börjar ju riktigt bra, vaknar tidigt kokar kaffe, fixar macka, och frukost till katten. Tv, macka och kaffe, sätter mig vid staflit, startar datorn, målar lite skriver lite, kollar klockan, målar lite till kom just på att ojdå sitter fortfarande i morgonrock har inte haft en tanke på vad jag ska ha med mig att äta på jobbet. Ännu har jag en timma på mig, En sak i taget var det. Solen lyser, jag får nöja mig med det. Det måste ju vara att ta en sak i taget.
Lev nu just nu. Ska jag se om det finns kläder att ta på till jobbet.