Morgonljus, citrus och farfars kaffe

Read this post in English →

Idag ska jag jobba.
Jag börjar redan vid 11 och slutar i morgon 15.30. Har inte jobbat på länge, så det ska bli kul att komma hemifrån. Jag har tänkt ta med min lilla bok om testning.

Alla sover här hemma. Det är bara jag som är vaken.
Lugnt, tyst – jag och datorns surrande.

Det blir en vacker dag. Snart kommer solen att lysa på den vita snön.

Innan jobbet idag har jag tänkt använda min nya lilla citruspress. Barnen ska bli bombarderade med C-vitamin så att förkylningar kan undvikas. Dessutom vill jag framkalla lite av den känsla som jag själv fick uppleva som barn.

Min farmor, som fortfarande är i livet, gjorde alla sorters drinkar i sin råkostcentrifug – vissa goda och andra mindre goda. Jag hade själv en sådan när min son var liten, och han kan än idag berätta med vördnad om de goda morotsdrinkar han fick som tvååring.

Min stackars farfar fick av min farmor goda drinkar med morot, äpple och en massa annat som var nyttigt. Även jag fick ett litet glas. Men drack jag det snabbt, så hade min gulliga farmor alltid ett glas med apelsin vid sidan om.

Allt hemma hos min farmor luktade gott. Mycket smakade gott.
Och det bästa var när min farmor väckte min farfar.

Klockan 12 skulle han vakna. Då fick han kaffe och smörgås vid sängen. Hela morgonen hade vi smugit omkring för att farfar skulle få sova. Men klockan 12 – då gick vi in.

Två smörgåsar låg på fatet. Hembakat bröd med riktigt smör och ost. En kopp rykande färskt kaffe.

En väldigt trött farfar öppnade sina ögon, satte sig upp i sängen och bad mig hoppa upp. Snabbt kröp jag ner under hans varma täcke, tog min smörgås och doppade den i farfars kaffe.

Farmor var ute i köket. Och där satt jag och farfar i hans säng med varsin ostmacka och en kopp kaffe.

När kaffet var urdrucket fanns det geléhallon i hans låda. Ett varje morgon fick jag. Tillsammans med geléhallonet läste vi GP. Jag läste nog inte så mycket – jag njöt mest av stunden.

Sedan gick vi ut i köket och tog vår morotsdrink. Två klunkar tog jag och hällde resten i farfars glas.

Av någon märklig anledning lyckades farmor alltid vara ute just när vi drack den där drinken. Hon kom tillbaka när mitt glas var tomt.

Jag fick min nypressade apelsin.

Idag förstår jag att det var en överenskommelse.
Två klunkar till mig, resten till farfar – och farmor borta.

Jag trodde vi lurade farmor.
Farmor och farfar lurade mig.


Och nu är det min tur

Snart ska jag väcka mina barn.
Pressa apelsiner. Hälla upp i glas.

Kanske kommer de inte minnas exakt smaken.
Kanske kommer de minnas att det alltid fanns någon som brydde sig om deras förkylningar, deras morgnar, deras liv.

Kanske är det så minnen skapas.
Inte i det stora.
Utan i ett glas juice, en smörgås och någon som sitter kvar en stund.

Såklart 💛
Här är din engelska version – nära din ton, lugn, varm och utan att bli överarbetad.


Morning Light, Citrus and Grandpa’s Coffee

Today I’m going to work.
I start at 11 and finish tomorrow at 3:30 pm. I haven’t worked in a while, so it will be nice to leave the house. I’m bringing my little book about testing.

Everyone here at home is asleep. It’s only me awake.
Quiet. Calm. Just me and the soft hum of the computer.

It will be a beautiful day. Soon the sun will shine on the white snow.

Before work today, I’m planning to use my new little citrus press. The children will be bombarded with vitamin C to avoid colds. But I also want to recreate a feeling I remember from my own childhood.

My grandmother, who is still alive, made all kinds of drinks in her raw food juicer — some good, some less good. I had one myself when my son was little, and even today he speaks with respect about the carrot drinks he got as a two-year-old.

My poor grandfather was given healthy drinks by my grandmother — carrot, apple and all sorts of other things that were good for you. I got a small glass too. But if I drank it quickly, my sweet grandmother always had a glass of orange juice waiting on the side.

Everything in my grandmother’s home smelled good.
Much of it tasted good.

And the very best part was when she woke my grandfather.

At twelve o’clock he would wake up. He got coffee and sandwiches in bed. All morning we had tiptoed around so he could sleep. But at twelve — then we went in.

Two sandwiches were on the plate. Homemade bread with real butter and cheese. A cup of steaming fresh coffee.

A very sleepy grandfather opened his eyes, sat up in bed and told me to jump in. Quickly I crawled under his warm blanket, took my sandwich and dipped it in his coffee.

Grandma was in the kitchen. And there we sat — Grandpa and I — in his bed with our cheese sandwiches and a cup of coffee.

When the coffee was finished, there were raspberry jellies in his drawer. One every morning for me. Together with the candy we read the newspaper. I didn’t read much. I just enjoyed being there with him.

Then we went into the kitchen for our carrot drink. I took two sips and poured the rest into Grandpa’s glass.

For some strange reason, Grandma was always out of the kitchen when we drank it. She always came back when my glass was empty.

Then I got my freshly squeezed orange juice.

Today I understand it was something they had agreed on.
Two sips for me. The rest for Grandpa. Grandma gone.

I thought we were fooling Grandma.

Grandma and Grandpa were fooling me.

Read this post in Swedish →


Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa