Sanning ……….

Jag har under morgon suttit och läst mina  inlägg  i  min andra blogg där jag skriver utifrån en  bild eller ett ord.

Jag blir  konfunderad då jag läser.  Hur skriver du människa, ask   vad döljer sig bakom dina ord?   Är du verkligen en sorglig sorgsen osäker själ?
Jag blir lite rädd, order   min  självbild, shop   som jag har  om mig själv är den  en lögn?

Jag ser ju mig själv som en rätt så  positiv,glad allting är möjligt människa.  Men på  Malix skrivpuffs blogg är det  orden ångest, liten , sorg vemod, rädslor  som  gömmer sig i mina texter.

Det är inte heller så att jag kämpar, sliter, förändrar, skriver om  mina inlägg. Utan  till och med bokstäverna hamnar på rätt plats,  tankar i huvudet slinter ner så  fort. Mitt tangentbord och jag  är helt för oss själva den lilla stunden så jag skriver.   Orden  känns ibland  lite farliga,  ibland finns det ord i texten som jag  känner,  de gör ont.   När jag publiserat det  och läser igenom texten, så poppar tankar  upp som vågar jag verkligen skriva så.

Samtidigt  känner jag mig stolt över mina  små  ihop diktade texter,  jag ser så meningar ibland de andra meningarna  som  jag tycker är kloka,  vackra.  Jag känner känslor  som  men herre gud fick jag till det där. Har jag verkligen skrivit  detta?
Jag känner mig stolt  över  det jag åstadkommit.  Det känns som att mina  texter  är små barn av mig.

Hur många tankar har ni nu?

Går tankarna  som så: att  nej nu  behöver hon komma ner på jorden?  Nu tror hon att hon är något, vem tror hon att hon är?
Jag  vet jag tror det ,  jag är någon, jag är någon som gillar att skriva, jag gillar  text som  ger mig något  text som  ger mina tankar en  sväng om.

Jag känner  och  blir lite rädd för att ni ska få  tankar om mig att jag är  pösig,  att jag skryter, tror att jag är  något som jag inte är.

Det vill jag inte men kanske  säger just  det tankarna  som ni tänker  något om er och inte om mig.

Det tankarna som jag tänker säger något om mig,  när jag  tänker att ni ska tänka stygga tankar  om mig då jag skriver om att jag är stolt över mina inlägg.  Så berättar dessa tankar  för mig att jag  är rädd, rädd för att visa  att jag är stolt över mig  och mina verk,  de säger kanske även att  jag har sådana tankar när någon  visar mig  deras stolthet,   det säger mig  även att jag i deras stolthet blir mindre,  jag blir dålig  för att jag inte kan det som de kan och är duktiga på.  Det säger mig även att här  har jag något som jag behöver arbeta med.  Jag blir inte sämre för att du är bättre än mig!  Jag blir inte bättre för att jag förminskar  mina gåvor,  sådant som jag gör bra, Jag blir  inte bättre eller  större av att inte våga.  Att just nu sitta här och ärligt skriva dessa rader gör mig stor,  dessa rader ger mig mod att göra något som jag inte vågar innan.

Jag är modig, men i min modighet  kryper  det lite rädsla fram…

Må gott lev i dag  var modig   i att leva idag, just nu  samla  bevis i era tankar  det lär er saker om er själva……

© malix