I dag vilar jag mig i konsekvenser av oeftertänksamheter. Tror det skriker adhd, illness just nu min kropp e så mycket av just dessa fyra bokstäver. Allt eller inget syndrom kan man kalla det med. Två timmars promenad på morgonen, skall nu läggas till med tre timmars grusvägsbackscykling till min mamma som bor lite utanför samhället. Husvagnen fick ny avfuktarkudde och vi fick prova våra ny inköpta cyklar. Blir mörkrädd för hur min kropp kommer att fungera imorgon. Vågar bara tänka en halv tanke på morgondagen de 150 % jag givit idag ger konstvetenskapliga KONSEKVENS SYNDROM i morgon, aj aj aj vilken träningsvärk det kommer att bo i mig. Skriver jag med e kanske det gör mindre ont. Nikotintuggandet är just nu inte här finns inte. en sak till som jag är fri från just nu………..
meditationspromenad……………
själslig aktivering, rx Stegterapi. Är så stolt över mig själv, fast jag inte mår riktigt hundra, inte känner bubblorna i livet. Så känner jag krafter i att hitta tillbaka till mitt innersta jag, det vackraste jaget i mig. Det jaget som som borde kämpa varje minut för att få uppleva ofta.
Jag vet ju innerst inne, att kraften ligger i mina tankar, att jag aktivt har förmågan att välja mina tankar, att jag kan välja hur jag ska må.
Visst jag vet det är ” Tyket” men för mig funkar det. Jag väljer hur jag ska tolka min verklighet. Jag kan tolka den på hur många olika sätt jag vill. Här är det bara viktigt att jag, i min verklighet är medveten och minns klokheter oftare än oklokheterna, i Mig finns klokheter som jag lärt mig av Kay Polak, alla plankor som han så frikostigt delat med sig av, som gör att jag ibland har mera möjlighet att ta tag i mina egna plankor och offer kofter, Att jag har ansvar över mig.
Nog tjatat, ville bara visa på min stegterapi, har under lite mera en en vecka promenerat minst en timma varje dag, de sista två dagarna har det blivit närmare två timmar och över 12000 steg redan tidigt på morgonen.
Redan här hemma i samband när jag ta på mig skorna, börjar jag mina tankar om mindfullness i promenaden. Att vara medveten i steget, inte är det så att jag är medveten i steget i alla 12 000 steg, men de gånger jag lyckas fokusera på steget, känslan i att fotensulan möter marken, hur det knastar, hur det känns, när gruset flyttar på sig, hur senan i benet, kämpar för att fortsätta steg två.
Meditation i promenaden, är en kick, det känns enormt härligt efteråt. Samtidigt som jag med elefantsteg närmar mig att må bra, inte bara må bra, utan må bra på riktigt känna lycka i mig, kärlek i livet till livet.
Ja, jag vet låter flummigt och de som känner en lite del av mig, som är rädd för min flumighet och sånt rycker på ögonbrynet och ler lite överseende.
Men sånt e livet jag bryr mig inte för det viktiga är att jag är aktören i mitt liv, att jag lever mitt liv. För mig är det viktigt, att välja lycka och kärlek ofta. Just nu, har jag åter igen insett att:
jag väljer!!
jag behöver inte må på ett visst sätt för att något kanske inte händer eller kanske händer.
Utan jag kan välja lycka oavsett i alla fall tacksamhet!!!!!!!!
Tack för, för att du orkade enda hit det gör dig speciell för mig. Tack för att jag igen, börjar vakna till och se att jag har ett val jag väljer och just nu väljer jag livet.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.