Kategorier
(H)järnkoll Malix

AV och På Effekter

AV- PÅ -PÅ -AV -VA -ÅP –PÅ- AV………..

Så är ADHD för mig. PÅ, sales AV, sovaldi VA, shop ÅP, AV, PÅ.

Alltid hela tiden säger människor till mig att hitta mellanläget, men se Ni det kan jag inte, vet inte ens om jag vill. Fast jag skulle vilja slippa av lägen för det blir så många konstigheter. Jag kan ha en planering där jag ska göra nått på förmiddagen sen ska det göras nått igen någon annanstans på eftermiddagen, eller kanske rent av på samma tid fast någon helt annanstans eller så har jag hela dagen uppbokad. Då behöver inte det vara något jobbigt utan det kan vara att jag tillbringar dagen tillsammans med andra människor. Därefter e det AV. När det e av så e det av på riktigt. Orka knappt av att andas. Bränslet som jag dagen innan hade är slut och ångorna är borta. Jag har funderat mycket på just det med att det blir så i umgås sammanhang. Nu tror jag att jag har hittat en av kanske många anledningar.

Eftersom jag tar in alla saker som händer så blir jag ju tröttare, Fläkten och allt annat ni vet. Där till så vill jag på något sätt passa in i samhörigheten i sammanhanget, vilket gör att jag anstränger mig mera än Människor som inte har tillgångar som jag har. Det ger trötthet. Sen när umgås tiden e slut bor det alltid tankar i mig som Hur funkade det? Varför sa hon så? Gjorde jag nått som man inte skulle? Och tusen tankar till. Ältandet som bor i tankar i ADHD. Människor utan ADHD har säkerligen också dagar då de kanske inte var helt nöjda, men jag tror att de kanske inte lägger sådan efteråtskraft på att sortera och reflektera över sin del, tankar om hur skulle jag gjort i stället. Utanförskapet finns alltid i sammanhanget när jag är i sammanhang där Förståelse och acceptansen saknas. Nu är det inte så att jag heller berättar eller kräver just acceptans för min mera rörighet, där av min trötthet. Alla osynliga gränser och alla konstiga Cooder, som bor i sammanhang med andra människor utan ADHD. Är svårigheter för mig, dessutom vill jag ju i sociala sammanhang passa in, inte känna utanförskapet utan vara en del av just sammanhanget. Det gör att jag anstränger mig till mitt yttersta, för att inte vara annorlunda vilket är dumt för det är ju just det som jag är…

Inte kräver jag att Människor utan adhd ska anstränga sig till det yttersta, för att det ska ha lika många sinnen öppna för att jag har det. Ändå kräver jag just det av mig själv. Hm dumt ser jag, kanske är det så enkelt att jag ska lägga kraften på att jag inte ska anstränga mig så. Men hur gör jag det. För självklart, är det så att även om jag inte vill bli av med mina tillgångar, så vill jag bo i sammanhang av acceptans, förståelse. När jag säger just dessa ord så menar jag inte att andra människor ska slå knut på sig själva, för att förstå mig. Nej så menar jag inte, men jag vill inte heller slå knut på mig själv för att passa in. För alla dessa knutar, kommer ändå innehålla av, på och på, av. Vad jag skulle vilja är att När det är AV, så skulle jag vilja att andra människor som finns i mina områden. Accepterar, INTE tar mina AV-effekter personligt, utan ser det för vad det är. Jag tycker liksom inte mindre om, utan är bara trött, av. Då jag bokade in, så tänkte jag inte på just, – AV OCH PÅ. Eftertänket i AV- effekten fanns liksom inte i planeringen.

Kategorier
(H)järnkoll Jag föredrar att kalla mig impulsiv självkänsla

Petter ADHD jo

Petter och adhd, medicine sen, see jo en heldag men igår blev det inte av för jaskaba……. Petters nya låt helgrym och nu när jag hann med riktigt att läsa, så ser jag att det aftonbladet skrev om angående Petter och diagnos mm, är sådan som jag bara kan skriva under på. Struktur jo viss skulle jag behöva. Jaskaba……. behöver först ta bort massa jaskaba så kanske jag också kan få strukturer som de även tar upp.
Men nu var det inte där likheten låg men då jag fick diagnosen. För några år sedan kände jag också hur olika pusselbitar kom på plats, och låten som nu finns att lyssna till Här, är inte bara grym utan fetgrym……. Nu får Petter ursäkta mig, men dunket är kanske inte min grej, hmm på min tid va det punk. Fast Adolfson och Falk jo kunde känna igen mycket i låten, där var jag en av dom som just gillade det. Adolfson och Falk asså.
Texten som bor i dunket och i slingorna i låten är så grymt. Tänk trotts att jag nu veta och ibland träffar på just människor med samma tillgångar som jag själv har, så blir det Aha och igenkänning. Låten Petter nu visar på ADHD e ADHDi nötskalet, även eller trotts alla mina avsaknader av ibland struktur……… Då jag ofta är i jaskaba….. Nu skajaba………..
Det program som visades i höstas som hette Så mycket bättre då jag igenom att se och höra han berätta om sina tankar och så så flyttade det in misstankar om att jo nog e det så att han kanske har lite bokstäver hit eller dit blev ju liksom då bekräftat i texten från aftonbladet, och ännu mera i just texten i hans.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article12878405.ab

Kategorier
Uncategorized

Robomemo botar inte men ger flera led av tankar……….

Det finns inget vetenskapligt stöd för att hävda att minnesträningsprogrammet Robomemo minskar symptomen hos elever med adhd. Det konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som utvärderade den samlade forskningen.

Elin Buchmayer är chef för Cogmed i Sverige som säljer användarlicenser för Robomemo. Hon menar att det tillkommit studier efter SBU:s granskning.

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2011/03/29/tveksamt-robomemo-hjalper-elever-adhdännu mera där till finns att läsa på just denna sida. De vill att robomemo ska bota adhd.

Varför i hela världen vill man hela tiden bota mig och människor som har liknade egenskaper som mig. Jag vill inte bli botad! Jag vill inte att man ska göra om mig och ta bort mina till och o tillgångar!

ADHD är ingen sjukdom!

Det är ett funktionshinder.

ADHD är ingen Sjukdom!

Min medicin äter jag för att jag skall Mera stå ut med min omgivning. Cogmed fick jag första gången kontakt med då jag fick min diagnos, cure ask Psykologen berättade för mig att det kan vara en del i behandling för att hjälpa mig få ett bättre arbetsminne. Det ska gudarna veta att jag skulle behöva. För när människor skojar om att de eller den han har ont när han tänker, då skrattar inte jag. För sanningen är det att jag faktiskt har ont när jag tänker, inte då jag tänker en eller två tankar. Nej det fixar jag med, men, om jag därefter ska ha flera led i mina tankar, då har jag ont när jag tänker. Lästalen i skolan till exempel då vill jag minnas att det gjorde ont att tänka. Eller nej, där behöll jag minsta möjliga motstånd, och la av innan jag började detta för att inte misslyckas. ” se det viktiga” om jag inte ens försöker läsa talet som jag redan från början vet om att jag inte klarar av så misslyckas jag ju inte . I och för sig så provar jag ju inte överhuvudtaget. Men jag slipper i alla fall att misslyckas med det jag själv förväntar av mig.

Kan jag inte vara bra på att vara bra, då kan jag vara bra på att vara dålig. Dessutom är det ju så mycket lättare.

Cogmed är inte en behandling som gör att jag blir av med adhd, vilket jag anser vara tur. Men det hjälper mig att tänka i flera led än de två jag har förmåga att tänka. Programmet är utformat för att jag ska få ett bättre arbetsminne. Alla olika saker som finns för att jag ska få en vardag som jag hanterar är till för att jag ska få ett enklare liv.

Concertan saktar ner mig ger mig mera tålamod, gör mig mera okänslig emot olika ljud, hjälper mig att sakta ner mina tankar, den hjälper mig att få en inre röst. Cogmed är inte för att ta bort saker i ADHD. Nej Cogmed är till för att jag ska kunna lägga till flera led i mina tankar. Det är till för att jag kanske skall kunna räkna ut hur många ören billigare det faktiskt är när det står 10 %, eller för att jag skall kunna dela upp betalningar i huvudet så att jag slipper komma hem och inse att den billiga telefonen som jag betalade i 1 krona för egentligen kostar mig en förmögenhet där slutsumman kanske blir 6000 då jag bara har betalat 250 kronor i en herrans massa månader. Plus alla avi avgifter, och andra avgifter som bolag kan hitt på! Nu försökte jag mig på att hitta vinster i Cogmeg, för vuxna som har lite svårt med tankar i flera led.

Men jag vet också av erfarenheter hos barn, att Cogmed tränar upp arbetsminnet, det i sin tur gör att barn efter den tuffa behandlingen, som Cogmed faktiskt innebär, gör att de blir mindre trötta efter skolans slut.

Bara det är en vinst!

För trötta barn efterskolan gör att relationer hemma blir tilltufsade, speciellt om föräldern själv har samma svårigheter. Vilket är en vanlighet, då jag ser ett genetiskt arv. Vilket jag sen ser sambandet till miljön för i familjer där det finns adhd bor det svårigheter i struktur, planering, tidsuppfattningar mm mm…..

Lev i dag just nu…… Min lilla mirakel penna Här kan du se flera bra Hjälpmedel som finns

 

Kategorier
(H)järnkoll Jag föredrar att kalla mig impulsiv

ADHD och lidande?!?

De är alla framgångsrika
– och lider av adhd,
discount skriver aftonbladet


. I artikeln här.

 

Självklart vet jag att det bor o- tillgångarna som bor i Bokstäverna det tror jag vi alla vet. Till och med så inbillar jag mig att det är o- tillgångarna som de flesta vet om. O- tillgångarna i bokstäverna ADHD finns ju självklart. Men om det nu skulle vara så att jag bodde i normaltillståndet; (Det mest förekommande) så skulle jag ge mig den på att jag trotts normaliteten hade haft lite o-tillgångar. Borde det inte vara på tiden att vi ser till tillgångarna i människor nu? Vad är det som gör att vi Fokuserar på o- tillgångar? Inte är det så att jag någonsin sitter och funderar på om “herr eller fru normal ” alltid måste vara så kloka och koncentrerade. Inte skulle jag vräka ur mig till någon som alltid håller sig till ämnet att han eller hon alltid ska vara så noga med att hålla sig till ämnet. Eller att du alltid ska tänka i samma banor, advice att du alltid sitter still, Varför ska du alltid inte avbryta? När jag befinner mig i sammanhang där vi är flera med samma funktionstillgångar som jag så är det faktiskt så att det är funktionstillgångar. För då bor det på något sätt förståelse och acceptans i rummet.

Höll jag mig till ämnet jag skulle tror nu? Näää, inte ens i närheten ser jag, för jag hade tänkt mig att skriva om överskriften aftonbladet hade:

De är alla framgångsrika
– och lider av adhd.

När jag är i ADHD grupper lider inte jag något värst mycket av ADHD, för jag känner mera att det gör mig mera okey. Jag höjer inte ens på ögonbrynet om någon avbryter. Eller hittade till ett annat samtalsämne. Min oförmåga att lära mig känna tid är en svårighet men det kan jag kompensera genom hjälpmedel, Mitt hjälpmedel heter Tommy, är min make. Fast jag kan ju säga att jag är nog ett hjälpmedel till honom också. För jag får igång honom, får honom att göra saker som han annars kanske inte skulle gjort.


Alla framgångsrika men lider. Lidande är en del av livet tror jag. Inte en enda människa går igenom livet sorglös, skulle det nu finnas någon som säger sig göra det. Så misstänker jag att människan lever i en lögn, inte lever och inte vågar känna. För känna är en del av livet, och för att jag ska veta att det är glädje jag känner, måste jag också veta vad sorg är. Den tunna linjen som flyter emellan gott- ont. Lycka, olycka och allt va det är, är livet. Nej, Jag lider inte så mycket av mina bokstäver, men i vissa sammanhang krockar liksom jag med min omgivning. Med tabletten, Concerta i mig, blir krockarna inte så kraftiga, för jag har liksom lättare då för att inte köra i autobanfart, utan håller mig till den högsta eller lägsta tillåtna hastigheten.

Bemötande, acceptans, och förståelse gör att jag får mindre lidande, mindre ont för det är i Samhället och i oförstånd, oacceptans för olikheter, som ADHD gör ont.


Hade velat se Aftonbladet istället skriva;

De är alla framgångsrika – och har tillgångsgener av bokstäver som man idag kallar ADHD…..

 


 

Kategorier
(H)järnkoll Malix

Vi sitter på samma gren…..

Ett träd med grenar av NPF. Så tänker jag, ed eller till och med att vi sitter på samma gren i trädet, healing men olika nära eller långt ut på grenen. ADHD, ADD, Damp* Asperger, Tourettes, , Autism, vissa vill gärna se tvångssyndrom inom samma spektrum. Har ju själv lite tvång i vissa delar som jag aktivt måste jobba med, för att inte bli slav under vissa egenheter. Om vi tänker oss ett träd och att en av grenarna är just Npf spektrat, så sitter vi liksom på samma gren även om vi alla är olika, vi är ju som övriga befolkningen Dvs. Olika.

Då jag träffar människor som har samma små egenskaper som jag. Upplever jag ibland att vi har likheter i upplevelser i livshistorier och ganska många likheter i tänket. ADHD utan H- et, ADD menar man är avsaknad av hyperaktiviteten, fast här har jag mera känslan av att just ADHD, ADD är ett pendelsträck för mig. För ibland när jag har 1000 saker i projekt måste jag för att överleva bli lite ADD-aktig för att orka leva vidare, för att sakta ner min kroppstakt. Ketchup effekten är något som min make liknar mig med. Här menar han att det är just egenskaperna av ADHD som är effekten. Man skakar och skakar och inte något över huvudtaget händer, där efter när man nästan tröttnat, så ligger all ketchup på tallriken om man inte ser upp.

Av/ På knappen känner jag det som, för det är en av och på knapp i mig. En stund På, då jag bor i rastlöshet och upptåg i massor, därefter när projektet eller vad det är. Då projektet är klart, behöver jag gå hem till mig och vila, vila! Som isolering, då går jag hem så tröttande trött att det endast finns energi till att andas och knappt det. Under tröttheten och isoleringstiden sitter jag vid min dator och skriver eller målar. Ibland gör jag båda delar. Just dessa stunder lär jag känna mig själv, reflektionstider för att sortera och packa in händelser som varit där ute i samhället. Att vara social för mig är krävande, det tar på mina krafter. Det är situationer som jag skärper till mig i. När maken är med behöver jag inte skärpa till mig så mycket, för då kan jag vila mig i att han hjälper mig, det gör att jag inte tröttnar så totalt. Då jag är helt själv krävs det mera energi. Är situationen ny och ovan, så kan jag lova att jag är fel, helt slut och antingen för mycket eller för lite. Antingen syns eller syns jag inte beroende på hur jag sovit eller hur det varit innan.

Varför skrev jag det här? Vad va det jag ville visa, är tyvärr inte här längre. Men publicerar det ändå.

Ibland är livet sånt, ibland glömmer jag av varför, det bara blev så, och jag tänkte inte på det. Det gör jag inte nu heller…….


(*Damp säger vi bara i Sverige, lärde Tore Andreasen mig. På en föreläsning för några år sedan, då han pratade om hur ungdomsvård och andra instanser behövde titta vidare, denna länk visar på vad han kommit framtill.)


 

Kategorier
Barn självkänsla Skola

8 år och polis sprejar med pepparspray.

Pojke på 8år, pharmacy som går i en skola för barn med speciella behov. Polis tillkallas, för att den åtta åriga pojken blir arg har en träbit i handen och hotar att döda personalen i skolan. Det vuxna runt pojken lägger allt ansvar på pojken. Hur råtta står det till? Hur kan vuxna bete sig så? Om mina barn går i specialskola förväntar jag mig att skolans personal är och har adekvat utbildning, att skolan har ett förhållningsätt där barnen blir bekräftade i sina tillgångar. Herre min skapare 8 år och polis tillkallas. Polisen som tillkallas sprayar pojken med peppar spray! 8 år, en pojke på åtta år. Först visar skolans personal pojken att de är rädda för honom, så att de inte vågar annat än att tillkalla polis, Vuxna tillkallar polis? Varför tillkallas inte mamma eller pappan, förmodligen hade dessa klarat ut situationenVåga helt utan våld, bara genom att se vad hotet och pojken stod för. En 8 årig pojke som hotar med en brädbit? Stackars liten, Lille pojk, vuxna visar pojken genom sitt förhållningsätt att han är farlig, tänk vilka hemska tankar den lille pojken får om sig själv.

Då ska det ändå vara personal som är utbildade. Mamman talade om att det är i skolan dessa raseriutbrott blir till. Borde inte skolan fråga sig vad skulle de kunna göra för att undvika?

Vad ska det göra i stället?

Raseri utbrott i barn handlar inte om barnen, utan det handlar om att de vuxna runt barnen, inte lyckats se till så att miljön och bemötandet är utifrån den lille killens förutsättningar. En tydlig struktur, vuxna som vågar sätta gränser. Vuxna som ser och ligger steget före, Vuxna som måste titta på sig själva för att se vad de gör som gör att barnet reagerar så.

Har jag fel? Nej aldrig någonsin för jag vet vad jag pratar om. Har själv barn som haft otydliga vuxna runt sig i skolan, Vi måste se barns beteende utifrån deras ögon. Vad är det som gör att barn reagerar. Inte heller får vi visa dom att du e så dum och stygg, så dig klarar vi inte av vi får tillkalla polis…… Hur kommer den pojken se på sig själv?

Vi måste hjälpa vissa barn så att de inte hamnar i dessa situationer, om de hamnar just i dessa, måste vi göra skadan så liten som möjligt!

Visa dom att jag ser att du är arg, jag vet att det är något som jag som vuxen missat, att det är det du nu reagerar på. Som vuxen måste du ta ansvar, det är inte ett barns fel om de får raseriutbrott. Det är vi vuxna som ska hjälpa till att göra omgivningen så tydlig och så förutseende att barnen vet vad som förväntas av dem. Då de inte ser eller känner att de vet det, det är då barn kan reagera med ilska och utbrott.

Det kan till och med vara så att raseri utbrotten blir till av att gränsen saknas! Barnet reagerar och vill att vi vuxna ska våga vara vuxna och sätta gränser. Men då inte genom så stora verk som polis, handbojor och peppar spray . Ett avskilt rum, där jag kan lugna ner mig. Där jag och fröken kan prata i lugn och ro, där fröken tar sitt vuxenansvar och ser mitt raseri för va det är. En otydlighet från vuxen världen, steget före saknades, därför reagerade jag som barn på att vuxen världen inte klarade av att ge mig de verktyg och den tydlighet som jag behövde. Det är aldrig ett barns fel. Men det är alltid en vuxens flathet och otydlighet som skapar kaoset i barnet.

Klicka på länken och titta på filmen om pojken
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article12849231.ab

Kategorier
(H)järnkoll självkänsla

ADHD I KVADRAT OCH LITE OCD

 

Börjar dagen med kaffe, view för ganska många år sedan nu, thumb skulle det även stått cigg. Idag är det en övergiven ovana, som aldrig mer kommer att bli en vana om jag fortsättningsvis kommer att vara så klok som jag är idag.


Idag börjar dagen med dusch, kaffe och en längre promenad med vovven. Idag blev det en härlig promenad på en och en halv timma och klockan är bara halv tio, tvätt hänger ute på sträcket och visar mig vårens skönhet. Huset kommer dofta vackert och vårligt när tvätten åter skall in. För det är inte alldeles säker att den kommer enda fram, alltså in i skåpen när det gäller mig. Men jag har blivit bättre men sämre, fast kanske handlar det om att jag blivit lite o- dampig, och mindre OCD aktig.

 

Min KBT terapeut hade som mål att jag skulle sänka mina krav på mig själv, jag var tvungen att bli lite o- duktig. Det ska gudarna veta att jag blivit, från att dammsugit tidigt på morgonen, skurat toalett knoppen, handfat, sorterat tvätt och allt vad det varit, är jag idag i de måtten helt slarvig. Själv gillar eller mår jag bra av att blivit helslarvig, för jag har tid i dag att vila mig, tid att göra saker på ett helt annat sätt än innan. Nu är det inte så att jag alltid hållit på med massa säkerhetsbeteenden men perioder då dålig- måenden blivit tydligare, har tvången och alla konstigheter hittat fram. Rädslor för smuts, ångest som flyttat in av att mitt kontrollbehov har blivit tillgodosett. Idag är kontrollen någonstans där jag inte är, tänk att jag njuter. Jag mår bra, slipper känna eller hinner tänka vad är det här?

Vem i mig är det som dammsuger?

Är det jag för att det är nödvändigt? Eller är det jag i OCD ångest?

Dammsuger jag för att stilla ångest eller gör jag det för att smulorna snart kommer att gå till anfall, om jag inte damsuger?

Ibland händer det faktiskt att jag i ren OCD anda anfaller dammsugaren! Men här är det viktigt att jag då är medveten om att det kanske är lite ångest som gör att dammsugaren härjar runt.

Jag kan till och med bestämma mig för att det är just i stunden bra för mig att lite OCD hittar fram. OCD är ju ett beteende som jag på något sätt lagt till mig med, för att slippa vara så ADHD rörig, för att på något sätt ha i alla fall lite koll, dessutom är det där med pedanterier ett tillstånd som gjort att jag trotts alla missar i livet i alla fall lyckats ha det kliniskt rent hemma. Inbillar mig att det till och med var så att vi blev sjukare förut, för det var så bakteriefritt……

Idag har jag valt att exponera mig för mina rädslor, idag tränar jag mig i att alltid eller det var för duktigt, att ibland ganska ofta träna och exponera mig i att stå ut, inte tvätta händerna när jag tagit i pengar, inte tvätta händerna när jag klappat hunden. Idag tar jag på tofflor när grusigheten på golvet blir för mycket. Jag har hittat massvis med vinster i den slarvighet som egentligen bor i mig. För nu har jag tid att njuta, tid att vila mig, tjänar även pengar på att slippa köpa alla dessa krämer som jag frotterat mig i då min kropp varit sorgligt torr av allt duschande, tvättande mm. Idag dammsuger jag kanske ibland för att OCD hittar fram vilket det gör dagar som jag sovit dåligt, inte vet hur dagen kommer att bli om det är något nytt jag ska prova på. Eller om det bor andra otrevligheter i framtiden som jag känner olust till. Idag istället för att skjuta olustigheter på framtiden gör jag det inte alltid men mera än förr, med en gång.

Jag gillar inte att ringa telefonsamtal för jag är lite rädd för att störa andra, här handlar det om mig. För när det ringer i telefonen här hemma kan det hända att jag håller på med något som jag måste avbryta. Avbryta för mig är irritation för jag får ju liksom börja om från början när jag ska göra igen. Det är just det här som jag tror gör att jag inte gillar att ringa till andra.

Kay Pollak har klokheter som just bubblade upp i mig. Min rädsla eller olustighetskänsla säger inget om det som är telefonen men just händelsen berättar för mig något spännande om mig själv. Den visar mig att jag kanske behöver träna mig i att bli avbruten, eller så behöver jag lära mig att jag i sammanhanget väljer vilken känsla som ska få ta över. Eller att jag ska oftare be om hjälp i sådana situationer, kanske behöver jag hitta ett knep som hjälper mig att hitta tillbaka till det jag gjorde innan telefonen ringde.

Min skapare vad mycket Yrighet det blev idag, jag som hade tänkt berätta om OCD, blev istället ADHD i kvadrat och o- strukturella lösa trådar och tankar.


Tabletten Concerta som är min mirakel medicin är glömd inser jag. Så nu blir det ett kort avslut, ser ni vilket mirakel, jag avslutar nu.

Avslutar.

Avslut är något som jag lärt mig sedan jag skrev och avslutade min bok, då jag gav ut ett av mina mål i livet.

Min bok:


Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Är en dröm som jag genom att just lära mig avsluta, är ett uppfyllt mål och inte längre en dröm.

Lev idag just nu, så bor OCD i fram och bak tider……

Tack till dig som orkade läsa enda HIT!

Det säger mig att du vill setillgångar i livet och vill förstå att våra olikheter är olikheter som skapar dynamik. Det gör att jag ser att alla människor i framtiden får en möjlighet att få plats, att vissa kommer att slippa befinna sig i utanförskap.

Tack//Carina

Genom att du skänker en tanke så finns möjligheter att Nå hela vägen fram.

Kategorier
Uncategorized

Sommar kraven gör mig yr…..


Även idag gör vinden susningar och lite tvära kast. Själv sitter jag inne och skriver, ask click här, medical tidigt redan vid halv åtta var jag på väg ut i morgonen. Jag och Flap tog en skogspromenad, träden gjorde att vinden inte kom åt mig, fåglarna blev min musik i stegen.

Gillar att gå, gillar när stegen skapar tankar, som jag sedan kan klura på under dagen. Idag bodde det tankar om att våren är här, våren är här bor i krav som jag gillar mindre och vissa mera. Mera är att jag har möjlighet att sitta ute njuta av sol och värme, jag har förmånen att komma ut med min husvagn. Bo vid havet, andas salt, njuta av grillat som min make kommer bjuda på. Simma, sola, bada, sitta ute, till och med att bli lite biten av myggorna.

 

Genast i nästa tanke flyttar det in krav sommar, sol, jo solen, regnet, sommaren gör att det växer vackerheter i trädgården.

Men för att växterna ska trivas och må bra. Behöver dessa någon som har gröna fingrar. Någon som gillar att bli jordig och gillar att pula runt i trädgården. För några år sedan hade jag ett schema för hur jag skulle sköta min trädgård. Förra året vet jag inte ens om att jag någon gång var ut i den. I alla fall inte för att rensa eller sånt. I år ska jag se om jag kanske i alla fall kan försöka lära mig gilla. Göra ett schema ett litet schema där jag får lite struktur, inte några höga krav, inte för mycket på schemat, Hmm Ser svårigheten (ADHD, OCD) som i mig är göra om bli aldrig klar aldrig nöjd, glömma av tiden, skaba, vänta lite, skaba igen och igen.

Det är därför schemat ska till, kanske behöver jag till och med be min Klokhetskvinna att hjälpa mig med schemat. För jag vill faktiskt lära mig, lära mig gilla, att i alla fall få någon ordning, så att jag känner att jag gjorde i alla fall ett försök. Jo, detta året ska jag försöka lite, och inte mycket! Känner att jag behöver tips. Har någon tips, små tips på hur man gör, hur man ska tänka, tackar jag för era klokheter och tar tacksamt emot tips. Tänk om jag skulle kunna lära mig att gilla pula i min trädgård, kanske är det Mitt växthus som först skall ordnas, kanske är det där kravet allra först ska bo?

Ännu har jag inte bestämt mig, eller, är det kanske framsidan, vid min ingång jag ska lägga kraft. Pust och oj blir trött av bara tankarna på trädgård… HJÄLP!

 


 

Kategorier
Malix

Nu har Just blivit SEDAN och då menar jag inte en bil…… utan senare

Tvättmaskinen i källaren dansar masurka, ed snart eller i kväll kommer jag svepa in mig i en nytvättad morgonrock som torkat ute.



 

Det är verkligen vår, det är asså VÅR med stora bokstäver. Skämdes när jag kom hem från promenaden med vovven. För alldeles innan jag gick in, så stängde jag av musiken som jag hade i mina öron. Det var då jag hörde den vackra musiken av alla fåglar och vindens susande. Innan jag kom innanför tröskeln så tog jag ett beslut om att det får bli midsommar, innan jag åter låter min hörsel vila sig i Creed och Nickelback, när jag är ute. Det är runt midsommar de brukar tystna, naturens egna orkester. Sen där efter går det att trycka in hörselpropparna och lyssna på de dagliga sommarpratarna som bor i mitt intresse. Nu får nickelback och de andra underhålla mig i bilen och i dammsugar tider. Hmm nu sa jag det idag är det den beryktade Torsdags städningen som vi har här hemma.


Alla år jag jobbat inom ungdomsvården har gjort till och med mig institutions skadad. Men jag ser det positiv för just torsdagsstädningen är en rutin, rutin som är så himla viktigt när man har mina små egenskaper. Eftersom jag själv saknar strukturer och rutiner inom mig, så får jag ha just dessa i utomheten omkring mig för att få strukturer. Om än 45 minuter kommer min mobil ringa och berätta för mig att det är städning. Som gäller, jag kommer klicka ner den och återgå till det som just då håller på att göras. Men sedan när mina barn kommer hem, då inser jag att jag borde tagit dammsugaren innan skolan slutade för den kommer vara upptagen . Hmm borde kanske ägna mig åt nått som funkar istället stryka ut rutinen om att göra sen och faktiskt redan nu. Just nu asså släcka ner här se till att göra det som telefonen snart kommer att meddela mig om att jag ska göra så jag slipper sedan…..

Ja! Nu gör jag det, får skriva mitt inlägg senare för nu ska jag frångå rutinen om att “Jag gör det sen” Äntligen har det nu blivit SEN till jag ska nu göra Sen!

Lev idag och just nu då kommer inte sen. Men för mig som alltid lever i Jag gör det sen har ju Just nu efter sista punkten. Ankommit till just sen för nu frångår jag rutinen att göra sen. Nu är sedan, eller nu kommer det bli sen hmm hur blev det, NU???

Kategorier
Barn

Guldklimpar

Felicia försvann kan någon säga hur…. Marie Fredriksson tolkar en av våra Bellman. Thåström, decease Åkerström, case Cornelis, Hellman får också plats på min Bellman lista, även om jag inte hört någon Bellman tolkning av just honom. Stora ordkonstnärer, livskonstnärer och inspiratörer i mitt liv. Thåström ligger varmast i Hjärtat, ungdom, tonårsrevolt, åsikter, kärlek, nyfikenhet på liv, vuxenliv och liten liv i olika former. Utan Ebba, Utan punken överhuvudtaget så hade mitt liv varit tomt. Enkelheter och rakheter som bor i thåström gör mig mjuk och texter talar till mig på mitt sätt. Jag behöver liksom inte Thåströms förklaringar på texterna, utan jag kör mina egna. Nu var det inte riktigt detta jag skulle skriva om, inte alls men spåret blev till och orden få stå kvar.

Jag ville mera berätta om guldklimpar i mitt liv, Små små guldklimpar en liten tjej på 4 månader och lill-killen på 2 år i augusti. I dessa barn bor det tacksamhet i mig tacksamhet och kärlek. I natt fick jag en liten återblick i hur det var då man var småbarnsförälder och mat mitt i natten, både 4 och vid sex på morgonen, därefter var det liksom bättre att vakna till liv. Nu sitter lilla Destiny, i mitt knä och vi bloggar sitter och lyssnar på rötterna i lund. Förr kände jag tacksamhet i barnens far för att han bjöd in mig. Idag är tacksamheten i att han sammanförde mig med sin dåvarande fru som ger mig klokhet och barn att låna som är som barnbarn jo visst jag e för ung för barnbarn, men för åldersskillnaden mellan mig och de små guldklimparnas föräldrar är för stor för att de skulle vara nått annat än barnbarn. Dessutom saknar dessa barn än farmor relation då deras farmor har fullt upp med sitt liv. Hon prioritera annat i livet än relationer….

Känner till och med i de orden tacksamhet för det gör att jag få just den förmånen att låtsas vara farmor.

Idag och morgonen bor det tacksamhet i att ja fick förmånen att ha dessa barn nära mig och att barnens mamma ser mig som en vän. För mig är det stort.

 

Här bor tacksamhet……